Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bazaine, François Achille - Bazancourt, César - Bazar. Se Basar - Bazard, Saint-Amand - Bazas - Bazoche, fordom namn på advokatskrifvare-skrået i Paris. Se Basoche - Bazzi, Giovannantonio, italiensk målare. Se Soddoma - Bazzini, Antonio - Bdellium - B dur - Be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Sevastopols belägring utmärkte han
sig mycket och befordrades derför 1855 till
divisionsgeneral. 1863 fick han befälet öfver
den franska expeditionen till Mejico, 1864
utnämndes han till marskalk af Frankrike,
och 1867 återförde han den mejicanske
expeditionskåren till fäderneslandet. Det var
B., som utfärdade den stränge krigslag, enligt
hvilken republikanska fångar skulle skjutas som
upprorsmakare, och han medverkade derigenom
i hög grad till att gifva kriget dess blodiga
prägel. Hans uppförande mot kejsar Maximilian
har blifvit mycket klandradt; B. ansågs
sjelf eftersträfva makten. Vid fransk-tyska
krigets utbrott 1870 fick han befälet öfver
3:dje armékåren och emottog d. 13 Aug. s. å.
öfverbefälet öfver Rhen-armén vid Metz,
hvarest han, efter striderna d. 14 Aug. vid
Borny, d. 16 vid Mars la Tour och d. 18 vid
S:t Privat, blef innesluten af fienden. Den 27
Okt. s. å. dagtingade han och öfverlemnade
fästningen samt den omkr. 173,000 man starka
hären i fiendens händer. Han beskylldes
med anledning deraf efter krigets slut för
förräderi, ställdes inför krigsrätt och
dömdes till degradation och döden, men fick
dödsstraffet förvändladt till lifstids
(20 års) fängelse. Han bevakades derefter
på fästet S:t Marguerite i Medelhafvet, men
lyckades natten emellan d. 9 och 10 Aug. 1874
rymma derifrån och har sedan dess för det
mesta uppehållit sig i Belgien och Spanien.
G. U.
Bazancourt [basangkour], César, baron de, fransk
militärskriftställare, f. 1810 i Paris, var
under Ludvig Filip anställd vid biblioteket på
slottet Compiègne och skref några romaner samt en
Histoire de Sicile (1846). Sedan han 1855 under
kriget mot Ryssland på den franska regeringens
uppdrag besökt Krim, utgaf han L’expedition
de Crimée (1857). 1859 kallade kejsar Napoleon
honom till Italien, för att han skulle skrifva
det italienska krigets historia. Denna utkom
1859–60 under titeln La campagne d’Italie de
1859. Sedermera utgaf B. Les expéditions de
Chine et de Cochnichine (1861–62). Han dog i
Paris 1865.
Bazar. Se Basar.
Bazard [basar], Saint-Amand, fransk socialist,
grundare af den franska carbonarismen och
varm anhängare af S:t Simon, föddes i Paris
1791. Såsom glödande republikan egnade han sig
efter restaurationen åt oppositionspressen
och stiftade först "sanningsvännernas"
sällskap samt grundade 1820 i förening
med två af sina vänner, hvilka i Italien
omfattat carbonarismens grundsatser, en dylik
förening i Frankrike, hvilken snart räknade
öfver 200,000 medlemmar. Såsom delaktig i en
misslyckad sammansvärjning i Béfort blef han
"in contumaciam" dömd till döden och måste
hålla sig dold. 1825 slöt han sig till S:t
Simons skola och utvecklade med stor framgång
både såsom föreläsare och skriftställare den
spekulativa sidan af denne filosofs lära (i
förening med Enfantin utgaf han Exposition de
la doctrine de Saint-Simon, 1820–30). Då skolan
efter Juli-revolutionen 1830 fick friare händer,
arbetade Enfantin
på att gifva sin teori om qvinnans emancipation
en praktisk användning, som den sedligt
allvarlige B. fann mycket osund och derför ifrigt
motsatte sig. Efter en våldsam träta mellan dem
bägge i Nov. 1831 råkade skolan i splittring, och
B. skilde sig från henne. Han dog i Juli 1832.
Bazas [basa’], fordom Castrum vasatum, stad i
franska depart. Gironde, vid floden Beuve. 2,240
innev. (1872). Nejden kring B. kallades förr
Bazadois.
Bazoche [basåsch], fordom namn på
advokatskrifvare-skrået i Paris. Se Basoche.
Bazzi, Giovannantonio, italiensk målare. Se
Soddoma.
Bazzini, Antonio, italiensk violinist, f. 1818
i Brescia, der han redan vid 17 års ålder blef
chör-dirigent, gjorde i början af 1840-talet
vidsträckta konstresor och nedsatte sig slutligen
i Florens, der han verkat för införandet af tysk
orkester- och kammar-musik. – B. hör till den
virtuosmässiga riktningen, men utmärker sig såväl
i sitt spel som i sina kompositioner fördelaktigt
framför mängden af salongsvirtuoser. Han
behandlar violinen med fulländad, mångsidig
och fri teknik, mjuk ton och uttrycksfullt
föredrag i cantilenan, dock med en något manierad
biblandning af elegisk känslosamhet. På senare
tiden har han med framgång komponerat operor
(Turandot) och symfoniska verk. A. L.
Bdellium, Gummiresina Bdellium, farmak. Under
detta namn förekommer i droghandeln flere sins
emellan ganska olika slag af gummihartser, af
hvilka en del anses härstamma från arter af
slägtet Balsamodendron, såsom det med glänsande
harts-utsvettningar försedda, för öfrigt matt
bruna eller brungula Bdellium africanum, hvars
moderväxt antages vara B. africanum Arn.,
och det mörkbruna Bd. indicum af B. mukul
Hook., som växer i Ostindien. Bd. aegyptiacum
uppgifves vara en produkt af dhumpalmen
(Hyphene thebaica Mout.), och Bd. siculum
är en utsvettning ur stjelkarna af Daucus
gummifer Lam. och Daucus Gingidium Lin.,
hvilka morots-arter växa på Sicilien och i
det sydligaste Europa. Bdellium har användts
till förfalskning af Gummiresina myrrha, med
hvilken drog förvexling kan ega rum. Se Myrrha.
O. T. S.
B dur, musikt., den dur-tonart, hvars grundton
är b och hvilken har förtecknet b för h och e.
A. L.
Be, språkv., är en oskiljaktig tysk prefix,
som under medeltiden fick insteg i de nordiska
språken. Redan på 1300-talet insmög den sig i
svenskan under förklädnad, nämligen i verbet
blifva, som är af det medelhögtyska bliben
eller det nedersachsiska bliwen (af biliban). På
1400-talet grep den starkt omkring sig och har
sedan dess ända till våra dagar fått allt större
utbredning i svenska och danska skrifspråken
samt ofta nyttjats alldeles onödigt (befrämja,
beläglig, bepryda, betrygga o. s. v. i stället
för främja, läglig, pryda, trygga o. s. v.). I
folkspråket förekommer be vida mindre, i somliga
allmogemål nästan alls icke. En del olämpliga
sammansättningar med be hafva småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
