Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basjiöarna, i Kinesiska hafvet. Se Baschiöarna - Basker - Baskerville, John - Baskiska provinserna - Basklarinett, musikinstrument. Se Klarinett - Basklausel, musikt. Se Basslut - Basklav - Basmo - Basnage de Beauval, Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basji-öarna, i Kinesiska hafvet. Se
Baschi-öarna.
Basker, Sp. Vascongados, Bask. Euscaldunac,
en märkvärdig folkstam, som bor omkring inre
delen af Biscaya-viken på båda sidorna om
Pyreneernas vestre ände, dels i Frankrike, der i
depart. Basses-Pyrénées på 6,000 qv.-kilom. (108
qv.-mil) bo 140,000 basker, dels och förnämligast
i Spanien, der baskerna utgöra hufvudbefolkningen
i f. d. konungariket Navarra, i synnerhet i dess
nordligare och bergigare delar, samt i de efter
dem uppkallade Baskiska provinserna. Hela antalet
af basker i Spanien uppgår till omkr. 660,000. De
utgöra en egen folkstam, den enda återstoden af
de en gång öfver hela Spanien och södra Frankrike
utbredde ibererna. De spanske baskerna, som
bättre än de franske bevarat sin nationalitet,
äro glödande patrioter, stolta öfver sitt lands
företrädesrättigheter och öfver sitt folks ålder
och ära. De äro starka, vackra, arbetsamma,
enkla till sina seder. Bönderna bära ännu sin
fornåldriga drägt. Tappra och oförskräckta,
bibehålla baskerna ännu samma frihetskärlek, men
äfven samma lidelsefullhet och hämdlystnad, som
utmärkte dem redan på Hannibals tid. Ett visst
välstånd är allmänt. Den talrike baskiske adeln
bor ännu till stor del i halfförfallna borgar och
fyrkantiga torn, kallade casas solas. – Baskerna
hafva ett eget, från det spanska alldeles skildt
språk, af dem sjelfva kalladt euscara, eskuara
eller esquera. Det är af keltiskt ursprung,
i allmänhet detsamma som de gamle iberernas,
men har under tidernas lopp undergått många
förändringar. Det talas i tre dialekter, men
begagnas blott af det lägre folket. De bildade
tala sedan lång tid tillbaka antingen franska
(de, som bo norr om Pyreneerna) eller spanska
(söder om dessa berg). En egen baskisk literatur
finnes icke; dock har man i nyare tider börjat
samla och trycka baskiska folksånger. Likaledes
har språket blifvit behandladt i ordböcker
och grammatiker. Hvad som för öfrigt blifvit
utgifvet på baskiska språket består nästan
endast af religiösa arbeten.
Baskiska provinserna kufvades aldrig af
araberna. Äfven under karolingerna bevarade
de en viss sjelfständighet under sina egne
hertigar. Endast Navarra var ända till 806
delvis besatt af araberna; det eröfrades sedan
af Ludvig den fromme. Efter det frankiska
väldets försvagande uppstod der (från år 905)
ett sjelfständigt konungarike. Ferdinand den
katolske eröfrade 1512 den s. om Pyreneerna
belägne delen (Öfre Navarra); Nedre Navarra kom
genom arftagarinnan Jeanne d’Albrets förmälning
med Anton, Henrik IV: s fader, till huset
Bourbon. De egentliga baskiska provinserna:
Biscaya, Alava och Guipuzcoa, förenade sig redan
i första början af 13:de årh. med Kastilien
genom ett fördrag, i hvilket de förbehöllo sig
sina fueros (fri- och rättigheter) och hvilket
de spanske konungarna vid sin tronbestigning
måste besvärja. Genom detta fördrag fingo
innebyggarna rätt att sätta sig till motvärn,
om deras lagbestämda ställning kränktes.
Dessa fueros tillförsäkrade baskiska
provinserna nästan full republikansk frihet
och en egen ställning såsom sjelfständiga
stater, egna landtdagar för hvarje provins
(kallade "cortes" eller "juntor", hvilka
höllos under bar himmel), sjelfstyrelse
under folkvalda öfverhetspersoner och kungliga
tillsyningsmän, fri kommunalförfattning, frihet
från värnepligt i krig utom landet (annars
resning i massa) och frihet från statsskatter
(utom frivilliga tillskott, donationes). Den
spanska tullgränsen gick söder om deras område,
och detta framkallade starkt smuggleri. De
franske baskernas fueros upphäfdes 1791;
de spanske baskernas upphäfdes 1820, men
återställdes 1823. Då den spanska regeringen
1833 ej ovilkorligt ville lofva vidmakthålla
dessa fueros, togo baskerna parti för don Carlos
och kämpade i sex år hårdnackadt för honom
och för sina rättigheter. Efter förlikningen
i Bergara 1839 blefvo dessa stadfästa af de
spanske kamrarna, likväl under förbehåll att
de icke skadade rikets enhet. Emellertid följde
deras fullkomliga återställande först 1844 under
Narvaez. De blefvo dock aldrig fullständigt
genomförda, hvarför baskerna städse voro i
opposition mot central-regeringen i Madrid
och under den sista carlistiska uppresningen,
1872–76, bildade det kraftigaste stödet för don
Carlos, hertigen af Madrid. Följden deraf blef
emellertid, att styrelsen utförde sin plan att
bringa dessa landsändar till likformighet med
det öfriga Spanien. Baskerna hafva förlorat sin
undantagsställning i afseende på skattefrihet
och frihet från rekrytering, men bibehålla
sin provinsiella och kommunala representation.
A. B. B.
Baskerville [ba’skörvill], John, engelsk
boktryckare, f. 1706, d. 1775, anlade 1750 ett
stilgjuteri och tryckte med de der gjutne,
för sin skönhet berömde stilarna åtskilliga
upplagor af latinska, engelska och italienska
klassiker. B:s enka sålde tryckeriet till
Beaumarchais, som der tryckte bl. a. den för
sin praktfulla utstyrsel berömda upplagan af
Voltaires "Oeuvres" i 70 vol. (Kehl 1784–89).
Baskiska provinserna kallas med ett gemensamt
namn de tre spanska landskapen Biscaya, Alava
och Guipuzcoa. Jfr Basker.
Bas-kiarinett, musik-instrument. Se Klarinett.
Bas-klausel, musikt. Se Bas-slut.
Bas-klav eller f-klav, musikt., ett tecken ([basklav]),
som, med punkterna omslutande notsystemets fjerde
linie, anger att noten på denna linie är lilla
(ostrukna) f. A. L.
Basmo, liten norsk gränsfästning i Smålenenes
amt, anlagd i slutet af 17:de årh. för att
– jämte Frederikssten, Blaker, Kongsvinger
och Kristiansfjeld – bilda en fullständig
försvarslinie mot Sverige. Fästningen
befans emellertid snart vara mindre
lämplig för sitt ändamål och lemnades derför
åt sitt öde redan vid midten af 18:de årh.
Y. N.
Basnage de Beauval [banasch dö båva’ll], Jacques,
fransk kyrkohistoriker, protestant, f. 1653 i
Rouen, d. 1723. Landsflyktig 1685 till följd af
det nantesiska ediktets upphäfvande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
