Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basel - Basfiol, musikinstrument. Se Kontrabas - Basford - Basicitet - Basidiomycetes - Basidiosporer - Basidium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"landtrådet" det suveräna folkets högsta
organ. Dess medlemmar väljas på 3 år (1 på
800 innev.). Verkställande makten tillhör
ett särskildt valdt "regeringsråd" af 5
medlemmar. Alla de af landtrådet fattade
beslut, som äro bindande för alla, skola
underställas en folkomröstning ("referendum"),
som eger rum hvarje höst och hvarje vår.
Innevånarna äro af tysk nationalitet.
Hvad trosbekännelsen vidkommer, äro de
fleste protestanter. – 2) Stad, hufvudorten i
Basel-stadt, som utgöres af sjelfva staden och
3 mindre landt-kommuner. 44,834 innev. (1870).
De båda stadsdelarna (Gross-Basel, på den branta,
venstra Rhen-stranden, och Klein-Basel, på den
låga, högra) förenas genom en år 1226 byggd bro.
Bland ansenligare byggnader märkas domkyrkan
(ursprungligen i romansk stil, efter 1356
restaurerad i gotisk), rådhuset (från 1508),
hospitalet (f. d. markgrefligt palats), museet,
universitetsbyggnaden (f. d. augustin-kloster)
m. fl. Basel är äfven en betydande fabriksort. –
Invid staden ligger S:t Jakob an der Birs
("Schweiz’ Termopyle"), namnkunnigt genom
den ärofulla striden 1444.
Anläggandet af Augusta rauracorum, hvaraf lemningar
nu finnas vid den 10 kilom. (5/4 mil) från
Basel belägne byn Augst, betecknar den första
romerska kolonisationen i denna trakt. Staden
B. omtalas för förste gången år 374, då kejsar
Valentinianus I, under striden mot alemannerna,
gaf namnet Basilia ("konungsplats") åt
sitt hufvudqvarter. Vid romerska rikets
fall kom B. till alemannerna, sedan,
efter hvartannat, till frankerna, Lothringen
och Burgund. Från 1100-talet börjar mellan
stadens biskop, feodal-adeln och stadens eget
borgerskap en långvarig, förbittrad kamp om
herraväldet. Borgerskapet behöll slutligen
öfverhanden. 1501 inträdde B. i Schweiziska
edsförbundet. 1524–27 infördes reformationen.
Staden höll den kringboende landtbefolkningen
i sträng lydnad, delvis i lifegenskap, ända
till franska revolutionen, då det dittills
kufvade missnöjet bröt ut i ett uppror, som
hade till följd, att landsbygdens innevånare
fingo samma rättigheter som stadsboarna
(1798). Genom mediationsakten 1803 och den
reviderade författningen 1814 blef likväl
denna likställighet nästan endast nominel;
de rike borgarena i B. bibehöllo en afgjord
öfvervigt. Missnöjet gaf sig åter luft,
först (1830) i en till stora rådet adresserad
stormpetition från landsbygden, och derefter
(1831–33) i öppen fejd mellan stad och land.
Förbundet trädde då emellan med vapenmakt,
och d. 17 Aug. 1833 proklamerades fullständig
skilsmässa mellan de båda kanton-delarna.
Staden fick i och med detsamma en mera
liberal författning; landtkantonen erhöll i sin
grundlag (af d. 6 Maj 1832) ett utprägladt
demokratiskt statsskick. – I staden B. hölls
1431–43 ett stort katolskt kyrkomöte, hvilket
redan i sin första session (d. 14 Dec. 1431)
uttalade som ett önskningsmål "en reformation
af kyrkan till hufvud och lemmar" och som äfven
sökte genomdrifva detsamma i trots af det
påfliga motståndet. Försöket misslyckades
dock, sedan mötet sjelf genom inre tvedrägt
splittrat sin kraft,
och d. 16 Maj 1443 höll mötet sin sista
session. – I B. slöts d. 5 April 1795 fred mellan
den franska republiken och Preussen, och d. 22
Juli s. å. mellan samma republik och Spanien.
Bas-fiol, musik-instrument. Se Kontra-bas.
Basford, stad i engelska grefskapet Nothingham.
13,038 innev. (1871). Betydlig industri.
Basicitet, kem., kallas en syras förmåga att med
baser gifva salter eller att mätta (neutralisera)
baser. Man säger, att en syras basicitet är 1,
eller att en syra är en-basisk, om en molekyl
af syran kan mätta blott en enda molekyl af en
ensyrig bas; att den är 2, eller att syran är
tvåbasisk, om en molekyl af en syra mättar två
molekyler af en ensyrig bas o. s. v. Enbasiska
syror gifva med ensyriga baser blott en enda
klass salter, de neutrala t. ex.:
| N O2 . O H | + | K . O H | = | H2 O | + | K . O . N O2 |
| Salpetersyra enbasisk syra | Kali ensyrig bas | Vatten | Kaliumnitrat (neutralt salt). |
| S O2 O2 H2 | + | 2 (K . O H) | = | 2H2 O | + | K2 O2 . S O2 |
| Salpetersyra enbasisk syra | Kali ensyrig bas | Vatten | Kalium sulfat (neutralt salt). |
| S O2 O2 H2 + K . O H = H2 O + | K H | O2 . S O2 |
| Kaliumsulfat surt salt. | ||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
