Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvicksilfver-ytan befinner sig. Detta kortare rör
bör hafva samma kaliber som barometer-röret,
ty derigenom blir kapillaritetens inverkan i
det närmaste upphäfd. Men på grund af likheten
mellan de båda rörens genomskärning, blifva ock de
båda ytornas motsatta rörelser, som uppkomma vid
lufttryckets förändring, lika stora. Man kan således
icke här negligera den nedre ytans höjningar och
sänkningar. Vanligen äro dessa instrument försedda
med flyttbar skala. Genom en skruf höjes eller sänkes
skalan, till dess nollpunkten kommer i jämnhöjd med
den nedre qvicksilfver-ytan, hvarefter öfre ytans
höjd bestämmes af det delstreck på skalan, som med
denna yta ligger i samme nivå. Till förekommande af
luftens inträngande i det Toricelliska tomrummet är
det längre röret ett stycke ofvanför kroken utdraget
till ett trattformigt, smalare rör, hvilket går
ned ett stycke i det glasrör, hvaraf instrumentets
nederste del är bildad. Om nu en luftblåsa tränger
in i det kortare röret och passerar kroken, följer
hon glasväggen åt; luften samlar sig utanför
tratten, i mellanrummet mellan denne och rörets
vägg, och kan således icke uppstiga i tomrummet. –
Qvicksilfver-barometerns konstruktion rättar sig
i öfrigt efter de särskilda ändamål, för hvilka
instrumentet skall användas och som ofta angifvas
genom dess namn. Så är sjö- eller skepps-barometern
en dos-barometer, på hvilken ett stycke af röret
blifvit så mycket hopträngdt, att qvicksilfret endast
långsamt kan intränga i barometer-rörets öfre del. De
oscillationer, för hvilka qvicksilfver-höjden i
röret är utsatt till följd af fartygets krängningar,
blifva derigenom ansenligt förminskade. Ännu mera
försvagas dessa, derigenom att sjö-barometern är
upphängd i en s. k. Cardansk ring (se d. o.). –
De värden barometern visar vid olika tider få ej
direkte jämföras med hvarandra, emedan qvicksilfrets
höjd i röret beror icke endast af lufttrycket,
utan äfven af qvicksilfrets temperatur vid
observations-tillfallet. Hvarje god barometer har
derför en termometer, på hvilken denne temperatur
kan iakttagas. Med kännedom af densamme kan man
genom en enkel räkning finna den höjd, som skulle
hafva observerats, i fall temperaturen hade varit
0°. Endast till 0° reducerade barometerstånd kunna
jämföras med hvarandra.
2) Aneroid (af Grek. nekande a och eroein, flyta),
Aneroid-barometer l. Holosterisk barometer (af
Grek. holos, hel och hållen, och stereos, hård,
af fasta ämnen) äro namn på en barometer, i hvilken
ingen vätska förekommer.
I detta instrument verkar lufttrycket direkte på de
tunna väggarna af en hermetiskt sluten metalldosa,
ur hvilken luften blifvit utpumpad. De förnämsta
slagen af aneroider äro följande: a) Vidis aneroid,
betydligt förbättrad af Naudet. Instrumentet har
formen af en dosa. Närmast under den glasskifva,
som ofvantill täcker dosan, sitter en skifva,
hvilken utefter periferien är graderad i millimeter
eller i något annat mått, hvaruti barometer-ståndet
plägar angifvas. En i dosans centrum placerad visare
angifver, genom sin ställning till dessa grader,
det rådande barometer-ståndet. På en del instrument
plägar skifvan vara ersatt af en graderad ring,
så att apparatens inre delar blifva synliga. Man
ser då i instrumentets botten en metallskifva
(bottenskifvan), som tjenar till fäste för det
öfriga. Ofvanpå denna sitter en platt dosa, ur
hvilken luften blifvit utpumpad. Vi vilja kalla henne
"luftdosan". Hennes bottnar bestå af mycket tunna,
elastiska mässingsbleck af vågig form. Den yttre
luften, som sträfvar att genom sitt tryck sammanpressa
dessa bottnar, motverkas deri af en stark fjäder,
bestående af en bred, dubbelviken lamell af stål,
hvilken med sin ene ände är fäst vid bottenskifvan
och med den andre vid midten af luftdosans öfre
botten. De rörelser, som lufttrycksförändringarna
åstadkomma i luftdosan, meddela sig följaktligen
till fjädern. Från denna utgår en mässingsstång,
hvars andre ände står i förbindelse med ett system af
häfstänger, genom hvilka fjäderns rörelser förstoras i
förhållande till rörelsen hos den nämnde metallbottnen
och öfverföras till en kedja, som är upprullad kring
den axel i instrumentets centrum, på hvilken visaren
sitter. När lufttrycket tilltager, afrullas kedjan,
och visaren vrides derigenom mot de högre talen på
skalan. När lufttrycket minskas, återföres visaren
till sitt förra läge genom en spiralfjäder, som med
sin ene ände är fäst vid bottenskifvan och med den
andre på axeln, hvarvid ett motsvarande stycke af
kedjan å nyo upplindas.
b) Bourdons aneroid l. metall-barometer har till det
yttre stor likhet med Vidis, men är till principen
helt olika. Luftdosan har nämligen formen af ett
rör med elliptisk genomskärning. Detta rör är böjdt
såsom en ring, hvilken på ett ställe blifvit afskuren
(se fig. 1), med ändarna (A och C) liggande på ett
litet afstånd från hvarandra. Rörets midt (B) är fäst
 |
| Fig. 1. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
