Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baptist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela medeltiden såsom en fortsättning af de
gammalbritiske kristne på romerska kejsaredömets
tid, hvilka vägrade att underkasta sig den
romerska kyrkans bruk, särskildt i fråga om
barndopet.
I början af 1600-talet finner man baptister
äfven i Skotland och Irland, men de hafva der föga
utbredt sig. 1875 funnos i hela Storbritannien 2,620
församlingar med 263,729 medlemmar. I söndagsskolorna
undervisades 372,242 barn. Baptisterna hade der
11 kollegier med 299 teologie-studerande. Bland de
engelske baptisterna finnas 4 missionssällskap för
den yttre missionen, med tillsammans öfver en million
kronor i årsinkomst, samt 4 sällskap för inre mission
och l bibelsällskap.
I Amerika grundades den första baptistförsamlingen
af K o ger Williams. Denne märklige man hade till
följd af sitt dristiga försvar för samvetsfriheten
blifvit fördrifven från kolonien vid Massachusetts
bay och grundade derefter (1639) i Providence, Ehode
Island, en tillflyktsort för alla dem, som förföljdes
på grund af sin religiösa öfverty-gelse. Såväl
i Massachusetts som i andra kolonier blefvo
baptisterna förföljda, till dess samvetsfrihetens
grundsats vann erkännande vid Förenta staternas
oafhängighetsförklaring(1783). Allt efter som
engelsk odling utbredt sig öfver Nord-Amerika,
hafva äfven baptisterna spridt sig öfver alla
unionens stater. Sedan 1812 hafva de mer än
tredubblats, så att de nu äro bland de mest
inflytelserike af alla religiösa bekännelser i
detta land. 1875 räknade de re-guläre baptisterna
1,815,000 medlemmar (bland dem omkr. 2,000 svenskar)
i 21,255 församlingar. S. å. hade de 9 teologiska
seminarier med 460 studerande, 33 allmänna högskolor
(colleges] med 4,985 manliga och qvinliga studerande,
38 mellanskolor (academies) med 3,890 studerande,
9,252 söndagsskolor med 683,319 barn. De hafva 7
större sällskap för hednamission, hemlandsmission,
bokspridning, förbättrad bibelöf-versättning samt
forskning i baptisternas historia, med årsinkomst
af sammanlagdt 1,132,307 dollars (nära 4,000,000
kr.). För den inre missionen verka dessutom
"state-conventions" och associationer. Flere bland de
öfriga slagen af baptister hafva föreningar af samma
beskaffenhet. I de norra britiska besittningarna
funnos 1875 ej mindre än 648 baptistförsamlingar
med 49,984 medlemmar, 3 högre läroverk med 563
studerande. Tillsammans hafva de nordamerikanske
baptisterna 53 egna tidningar. De vest-indiska
öarna hade nämnda år 146 baptistförsamlingar med
25,102 medlemmar (mest negrer och indianer) samt l
högskola på Jamaica. I Mejico hafva nyligen bildats
8 församlingar.
Om man icke räknar mennoniterna, så funnos i
nyare tider iaga baptister på Europas kontinent
förr än omkr. 1830 i Hamburg. Der-ifrån hafva de
i synnerhet genom J. G. Onckens verksamhet utbredt
sig icke allenast öfver alla delar af Tyskland, der
de 1875 räknade 20,335 medlemmar, utan äfven öfver
de grannland, der tyska språket talas eller tyskar
nedsatt sig:
tyska Schweiz (390 medl.), Holland (339), Österrike,
Ungern, Polen, Östersjöprovinserna, de tyska
kolonierna i södra Ryssland ända till Tiflis, ja
inom. turkiska gränsen vid Donau. I Lilla Ryssland
hafva äfven ryssar af den "ortodoxa" kyrkan bildat
baptistförsamlingar, hvilka man kallar stundister. I
Ryssland finnas tillsammans 3,029 baptister.
Frankrikes baptister äro få (ej mer än 868 i 26
församlingar), ehuru de fingo inträde der redan
1832; men de hafva städse mött starkt motstånd
från regeringens sida. I Spanien, der de kalla
sig "primitiva kristna församlingar", räknande
244 medlemmar, och i Italien, der de kallade sig
"apostoliska församlingar" (16 till antalet) hafva
de uppstått först sedan politisk frihet i våra dagar
införts. I Grekland hafva baptister verkat sedan kort
efter frihetskriget, men med föga framgång. Belgien
och Portugal äro de enda land i Europa, der inga
baptister finnas.
Till Skandinavien spridde sig baptisterna först
från Hamburg (från år 1839) öfver Hol-stein och
Slesvig. I Danmark, hvarest deras antal nu uppgår
till 1,869, främjades deras sak i synnerhet genom
Julius Köbner, som till börden är jude. Derifrån
utgick äfven till södra kusten af Sverige någon
ringa verksamhet af baptister. 1847 kom en svensk
sjöman, F. O. Nilsson, till den öfvertygelsen,
att baptisternas åsigter äro riktiga. Han reste
till Hamburg och blef der döpt samt grundade en
församling i sin hemort, Göteborgstrakten. 1850 blef
han landsförvisad och många bland hans anhängare
följde honom till Amerika. Samtidigt och alldeles
oberoende af Nilssons verksamhet hade samnia åsigter
uppstått hos några personer i Stockholm. Bland dessa
var Anders Wiberg, som, efter sex års presterlig
tjenstgöring i Hel-singland, 1852 tog afsked från
sitt ämbete. Ee-sultatet af de forskningar, hvilka
ledde honom till baptisternas åsigter, nedskref
han i boken "Hvilken bör döpas?", som spriddes inom
landet. Nyssnämnda år blef han i Köpenhamn, på resa
till Amerika, döpt af F. O. Nilsson. Två personer från
Stockholm läto 1854 döpa sig i Hamburg. Så uppstod
en baptistförsamling i Stockholm och omedelbart
derpå bildades sådana i Örebro, i Östergötland och
i de öfre Dala-socknarna, der redan några år förut
samvetsbetänkligheter yppat sig mot det vilkorliga
aflösningsformuläret. En stor mängd personer blefvo
hårdt straffade för "sabbatsbrott", för "gäckeri med
sakramenten" o. s. v., derför att de på söndagar sjelf
ra tagit nattvarden. Nästan alla dessa "Orsa-läsare"
blefvo baptister, och kort derefter ett stort antal
af deras själsfränder i Helsingland, hvilka blifvit
straffade af liknande skäl.
Wiberg återkom 1855 från Amerika och tog en
framstående del i baptisternas verksamhet. Nu hafva
dessa spridt sig öfver alla Sveriges län, så att
de vid 1876 års början räknade 10,490 medlemmar,
förenade i 234 församlingar, af hvilka 71 hade egna
bönehus. Församlingarna hafva slutit sig tillsamman
i 10 distriktföreningar, af hvilka de talrikaste äro
Nerikes, Sundsvalls,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
