Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakning - Bakonywald - Bakpulver - Bakslag - Bakstag - Bakstam - Bakström - Bakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ruiner, hafva alldeles samma byggnad som de,
hvilka man ännu mångenstädes finner i aflägsna
bygder, kan man med skäl antaga, att de
gamles bröd var tämligen lika med vårt. Dock
voro i forntiden hvete och korn de enda
sädesslag, som nyttjades till bakning; rågbröd var
okändt. Under Roms välmaktsdagar steg
bakningskonsten mycket högt; men under
medeltiden sjönk hon åter, och italienarna voro så
oförfarna i densamma, att de måste öfverlemna
tillverkningen af sitt dagliga brödbehof åt
tyskarna, som på den tiden voro verldens
skickligaste bagare. Följden deraf blef, att stora
och mäktiga skrån af tyska bagare bildade sig
i Italiens större städer, särskildt i Rom och
Venezia.
På senare tiden har vetenskapen börjat egna
noggrann uppmärksamhet åt förloppet vid
bakningen. De kemiska och fysiska företeelserna
dervid samt sädens kemiska sammansättning
hafva blifvit noga undersökta, och det har
befunnits, att den gamla bakningsmetoden var
riktig. Med redskapen för bakningen, särskildt
med ugnarna, har deremot en stor mängd
genomgripande förändringar vidtagits. En af de
största och nyttigaste bland dessa är den, att,
på nyare konstruktioner, eldstaden befinner sig
utanför ugnen, hvilket förhållande orsakar en
betydande bränslebesparing, på samma gång
som gräddningen derigenom kan försiggå hur
länge som hälst utan afbrott. Äfven
knådningsmaskiner hafva börjat blifva tämligen allmänna
i bagerierna, hvarigenom arbetet blifver
billigare och större säkerhet för degens renhet
erhålles.
Bakōny-wald, höjdsträcka i nordvestra
Ungern, hvilken från Gran vid Donau löper i
sydvestlig riktning och skiljer den lilla ungerska
slätten från den stora. Hon är 73—88 kilom.
(10—12 mil) lång, 29—44 kilom. (4—6 mil) bred och
delas af Moors dal i två hälfter. Endast den
mellerste delen af B. är ännu betäckt med
vidsträckta skogar, mest af bok och ek, i hvilka
stora svinhjordar uppfödas. De låge åsarna
äro förvandlade till åkerfält och vinkullar.
Vid Balatonsjön reser sig äfven basaltberget
Badaskon, hvars sluttningar frambringa de
bästa drufvorna i denne del af Ungern. Den
högste punkten på Bakony-wald är Köröshegy
(671 m., 2,238 f.).
Bakpulver. Det Horsfordska bakpulvret
(Eng. yeast-powder) användes vid bakning, i
synnerhet i Nord-Amerika, i stället för jäst eller
surdeg. Det består af två ämnen, ett surt (sur
fosforsyrad kalk och magnesia) och ett alkaliskt
(en blandning af tvåfaldt kolsyradt natron och
klor-kalium). Pulvrets användbarhet beror
derpå, att kolsyra utvecklas, hvarigenom degen blir
uppluckrad, medan de qvarblifvande salterna
öka brödets näringsvärde. Genom detta
bakpulver är man i stånd att inom ett par timmar
bereda färdigt bröd.
Bakslag. 1) Sjöv., en fartygsmanöver,
hvarigenom man genom seglens olika ställningar och
med rodrets tillhjelp kan få ett fartyg att gå
rätt akteröfver eller baklänges. Denne manöver,
som anses ganska svår att utföra, kan af
behofvet påkallas i trånga skärgårdar och
farvatten, t. ex. om fartyget vägrar i en vändning
eller går i drift från sin ankarplats och vid
flere andra dylika tillfällen.
2) Fys. I en elektrisk ledare, hvilken
blifvit försatt i elektriskt tillstånd genom inverkan
på afstånd (influens) från en elektrisk kropp,
uppstår bakslag, när denne kropp urladdas.
Bakslaget uppkommer derigenom att
elektriciteten i ledaren plötsligen upphör eller
neutraliseras. En menniska eller ett djur, som
befinner sig i granskapet af det ställe, der åskan
slår ned, kan, utan att träffas af sjelfva
åskslaget, förlora medvetandet eller till och med
dödas af bakslaget.
Bakstag, sjöv., gammal benämning på
Barduner. — Bakstagsvind, fördevind, kallades
fordom den vind, som kommer från aktern. —
Bakstagsvis sades om riktningen eller läget
af det föremål, som var ”akter om tvärs”. Se
Akter.
Bakstam, skeppsl., ett gammalt, numera
sällan användt uttryck, betecknande den akterste
delen af ett fartyg. På forntida fartyg hade
bakstammen en betydlig höjd och reste sig stundom
nästan tornformigt öfver däcket.
Bakström, sjöv. 1) I floder och vid kuster,
der ström eller tidvatten är rådande, d. v. s.
der vattenmassan flyttar sig i en viss riktning,
brukar vattnet invid stränderna löpa i motsatt
riktning. Denna rörelse hos vattnet kallas
bakström, stundom edda. Jfr Tidvatten. — 2)
Då ett fartyg går framåt, bildar sig vid dess
akter, synnerligast då det är fylligt akterut
(i hvalfvet), en ström eller rörelse hos vattnet,
hvilket senare söker att fylla det tomrum, som
fartyget lemnar efter sig. Äfven denna
hvirfvelformiga rörelse i vattnet kallas bakström,
stundom sugvatten. Den tilltager, då
fartygets hastighet ökas. Jfr Kölvatten.
Bakterier äro mikroskopiska svampar af
mycket enkel byggnad, bestående af enkla
celler (monader, micrococcer) eller sådana
hopade i klumpar eller kedjor med mer eller
mindre slemaktigt bindemedel, hvarigenom
utseendet kan vexla ganska betydligt. De höra till
familjen Schistomycetæ och äro begåfvade med
mer eller mindre betydlig rörelseförmåga. Dessa
små svampar tyckas spela en särdeles vigtig
rol i många afseenden. Genom undersökningar
af Pasteur och andra har det blifvit ådagalagdt,
att de alltid förekomma i stor mängd vid
förruttnelse (förskämning), och man har ansett, att
hele denne process ytterst beror på närvaron
af sådana svampar. Genom att afhålla deras
tillträde till eljest lätt ruttnande ämnen eller
genom att medelst antiseptiska medel döda dem,
kan man i sjelfva verket hindra förskämningen
under huru lång tid som hälst. Vidare har
man antagit, att många, om ej alla,
smittämnen (kontagier) äro bundna vid bakterier eller
monader, och några, som gå ännu längre,
förmoda till och med, att all suppuration, ja alla
inflammatoriska processer bero på dessa
svampars invandring. Att man genom antiseptisk
behandling verkligen kan lyckas att afhålla
smittämnens invandring i öppna sår, förhindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
