Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagration, Peter - Bagrejev-Speransky, Elisabet von - Bagrus - Baguette - Bahamakanalen. Se Bahamaöarna - Bahaman - Bahamaöarna - Bahar - Bahar - Bahariderna - Bahavalpr - Bahia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Bagrejev-(Bagreef-)Speransky-Bahia.
1444
försöken under September månad. I Mars 1809 eröfrade
han Åland från Döbeln. Efter finska krigets slut
utnämnd till öfverbefälhafvare mot turkarna, vann
B. slaget vid Rassovat d. 16 Sept. 1809, men blef
d. 3 Nov. slagen vid Tar-taritza och i början af
1810 aflöst af Kamenski. Under Napoleons stora tåg
mot Ryssland förde han befälet öfver andra vestarmén,
förenade sig vid Smolensk med Barclay de Tolly, blef
dödligt sårad i slaget vid Borodino samt afled kort
derefter, d. 7 Okt. 1812.
Bagrejev-(Bagreef-)Speransky, Elisabet von, rysk
författarinna, föddes i Petersburg 1799, och var
dotter af ministern grefve M. Speransky. Död i Wien
1857. Hon var ett snillrikt fruntimmer, hvars salonger
i Petersburg länge utgjorde medelpunkten för en utvald
krets af vetenskapsmän, konstnärer och statsmän. De
mest bekanta af hennes arbeten äro: Meditations
chrétiennes (1853), Les pélerins russes ä Jerusalem
(1854), Les derniéres heures de l’em-pereur Nwolas
(1855) och La vie de chäteau en Ukraine (1857).
Bagrus, zool., ett i Nilen lefvande mal-slägte,
typ för en större afdelning inom malfiskarnas
familj. Egypterna kalla denne fisk bajad. Han
"blir ung. l m. (3-3Va f-) lång. I synnerhet under
Nilens öfversvämningstid är han allmän vid Kairo,
der han utgör ett af de vigtigare näringsmedlen.
F. A. s.
Baguette [bagatt], Fr., 1. Bagett, spö, ladd-stock,
slagruta; ett slags förgyllda tapetlister; den
stång eller list, på hvilken en gardin ofvan-till
är uppfäst.
Bahamä-kanalen. Se Bahama-öarna.
Bähaman 1. Bahman kallas i zendreligio-nen den högste
andefursten, son af Orinusd. Till hans ära firas
festen Bamangeh.
Babamä-Öarna 1. Lucajerna, en kedja af öar, som
från östra kusten af halfön Florida, i en längd
af omkr. 1,110 kilom. (151 mil), sträcker sig i
sydöstlig riktning till norra kusten af Haiti. Från
Florida skiljas dessa öar af den kanal, genom hvilken
Golfströmmen flyter (Florida- 1. Golf sundet),
och från Cuba genom Ba-hama-kanalen. Ökedjan
utgöres af 20 större och 630 mindre öar, klippor
och ref, som hvila på vidsträckta korallbankar,
af hvilka nian åtskiljer Lille Bahamabanken i n.,
på hvilken öarna Bahama och Abaco ligga, och i
s. derom Store Bahamabanken, som sträcker sig mot
norra kusten af Cuba och från den förra skiljes af
Providens-kanalen. Klimatet är angenämt och sundt,
men orkaner anställa ofta svåra härjningar. Öarna äro
rikt bevuxna med skog af dyrbara träslag. Bomull,
majs, batater, maniok, arrowroot och ananas odlas;
i synnerhet af ananasen fås rika skördar. Bland
näringsfången intaga för öfrigt skeppsbyggen, fiske,
sköldpaddfångst och saltsjuderi betydande rum. -
Bahama-öarna lyda sedan 1632 under England. De hafva
en egen representativ författning och äro delade i två
förvaltningsområden: de egentliga Bahama-öarna och
de under Jamaica hörande Turk-öarna. De sistnämnda,
längst i s. ö., äro märkliga för sina
saliner. De vigtigaste bland de öfriga äro, från
n. v. räknadt: Stora Bahama, Abaco, Eleu-thera,
New Providence, Andros, Guanahani 1. Cat Island,
Watlings Island, Exuma, Long-Is-land, Crooked Islands,
Mariguana, Stora och Lilla Inagua samt Caicos-öarna. -
Bahama-öarna hade 1871 en folkmängd af 39,162
personer, bland hvilka 6,500 hvita. Guvernörens
residens är den på ön New Providence belägne staden
Nassau, som under det nord-amerikanska inbördeskriget
hade en mycket stor betydelse såsom utgångspunkt
för de fartyg, hvilka trots blokaden underhöllo
förbindelsen med sydstaternas hamnar.
Bahär, en af de gamla muhammedanska provinserna
i det britiska Indien, sedan 1765 tillhörande
presidentskapet Bengalen.
Bahar 1. B e har, handelsvigt i ostindiska arkipelagen
och på Ceylon.
Bahariderna, en af Ibek Aseddin Melik el Mois grundad
mameluck-dynasti, som 1254- 1382 regerade i Egypten,
Syrien och en del af Arabien. Det var under furstarna
af denna dynasti, som mongolerna, år 1260, drefvos
tillbaka öfver Eufrat och som frankerna, år 1271,
måste utrymma Syrien och Egypten.
Bahavalpr (Bhavalpur, Bhawulpore) 1. Daudputra. 1)
Ett britiskt lydfursten-döm e i nordvestra Indien,
af Setledsch och Indus skildt från Pendsjab. Arealen
56,460 qv.-kilom. (1,017 qv.-mil). Landet är
odlingsbart endast vid noderna; för öfrigt består
det till störste, delen af ofruktbara sandsträckor,
delar af öcknen Tarr. Innevånarna, 6-8 hundra tusen,
äro dsjater, afganer, beludsjer och hinduer. De
äro till störste delen muhammedaner; dock visa
de stor fördragsamhet mot brahmanismen. - 2)
Hufvudstad i nämnda furstendöme, vid en gren af
Setledsch. Omkr. 20,000 innev.
Bahia. l)Kustprovins i kejsaredömet Brasilien,
belägen mellan 9° och 15° 45’ s. bredd. Den gränsar i
n. till Sergipe del Rey och Per-nambuco, i n. v. till
Piauly, i v. till Goyaz och i s. till Minas Geraes
och Espiritu Santo. San Fransisco-floden, som är
provinsens förnämsta vattendrag, bildar en naturlig
gräns mot Pernam-buco, liksom Mugury mot Espiritu
Santo. Området sträcker sig till 40-60 kilom. (5V3-7V2
mils) bredd inåt landet och genomskäres i riktning
från n. till s. af en med vestra gränsen tämligen
parallelt löpande bergskedja, Mangureia (Sierra das
Almas). Hela provinsen är ganska bergig, men nästan
allestädes mycket fruktbar och rikt vattnad, delvis
höljd af yppiga urskogar (Mato-mrgem). Fruktbarast
är landet kring Allhelgona-viken, der ock Brasiliens
tätast bebyggda nejder äro till finnandes. Provinsens
hela yta anslås till 530,416 qv.-kilom. (9,737 qv.-
mil), och dess folkmängd till 1,458,000 innev.,
hvaraf vid pass 200,000 negrer och 8,000 kringströ
f vande indianer. Socker, tobak, kaffe, bomull,
ris, maniok och sydfrukter alstras i mängd och af
ypperlig beskaffenhet. På högslätterna i det inre
af landet lönar sig deremot endast boskapsskötsel. I
bergen finnas dock ädla metaller, och i Sierra Sincurå
upptäcktes år 1844 rika diamantlager. Ar 1858 börjades
anläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
