Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bafomet - Bagage - Bagatell - Bagauder - Bagdad - Bagdalin - Bagehot - Bager, Haqvin - Bager, Lorens Isak - Baggala - Baggaria, geogr. Se Bagheria - Baggby - Baggböle - Bagge, zool. Se Får - Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1433 Bagage-Bagge. 1434
sarasensk amulett) för att kunna motstå verkan af
sina muhammedanske fienders trolldomskonster.
Bagage [bagāsch], Fr. (af Med.-Lat. bagagium, af
bāga, kista), tross, packning, res-saker.
Bagatell (af Ital. bagatella, dim. af bagata),
småsak, föremål af ringa värde; obetydlighet.
Bagauder, galliska bönder, som under kejsar
Diocletianus och dennes efterträdare flere gånger
gjorde uppror.
Bagdad. 1) Turkiskt ejalet, omfattande
ungefär det gamla Babylonien. 194,250
qv.-kilom. (3,500 qv.-mil). Omkr. 2 mill. innev.
- 2) Hufvudstad i det turkiska ejaletet af samma
namn, vid floden Tigris. Omkr. 60,000 innev.
Hufvudnäringarna äro handel och industri. B. är
ännu medelpunkt för en god del af den asiatiske
karavanhandeln. Stadens bazar (med 1,200 butiker)
är vida beryktad i österlandet, och dess fabrikat
i läder och tygvaror äro en eftersökt handelsvara.
Den störste delen af staden ligger på flodens
östra sida och är genom en lång flottbro förenad
med lemnin-garna efter det gamla B., kalifernas
forna residens, v. om floden. Citadellet och
ståthållarens palats äro betydande byggnader,
och dessa jämte moskéerna gifva åt staden, sedd på
af-stånd, ett imponerande utseende; men stadens inre,
med de låga husen samt de trånga och smutsiga gatorna,
gör ett oangenämt intryck.
- B. anlades 762-66 af abbasiden Al-Mansur, som
upphöjde det till kalifernas residens. Under
Harun-er-rasjid blef det ytterligare utvid-gadt, och
under sin mest glänsande tid (900-och 1000-talen)
skall det hafva haft 2 mill. innev. 1258 intogs
det af mongolerna, och 1401 stormades det af
Timur, som lät det undergå en gräslig förstörelse.
Sedermera var B. länge ett tvistefrö mellan perser
och turkar, till dess de senare under Murad IV 1638
eröfrade staden, hvilken allt sedan innehafts af dem.
BagdalTn, ett slags bomullstyg, som tillverkas
hufvudsakligen i Sachsen.
Bagehot [bådsjot], Walter, engelsk nationalekonom,
f. 1826. Han var en längre tid utgifvare af
tidskriften The economist och har författat flere
nationalekonomiska och statsrättsliga arbeten, bland
hvilka The english constitu-tion (2:dra uppl. ’1872)
är det mest berömda. Som nationalekonom och politiker
tillhör han Kichard Cobdens och Stuart Mills skola.
1. Bager, Haqvin, nationalekonomisk författare
och rimmare, f. 1710 (enl. andra 1711) i Malmö,
der han från 1734 var en hederlig handelsman.
Han var en välmenande, ehuru något processlysten
patriot och utgaf ej mindre än fjorton broschyrer
i nationalekonomiska ämnen. Dessutom lät han införa
en stor mängd artiklar i tidningar. Alla hans
skrifter äro högst orediga i sin framställning
och uppblandade med rimmerier af den plattaste
och löjligaste beskaffenhet, hvarför hans namn har
öfvergått till ett appellativ med betydelsen usel
vers-makare. B. dog 1782 i sin födelsestad.
2. Bager, Lorens Isak, den förres sonson,
köpman och kommunalman i Malmö, f. 1785, d. 1857.
Näst Suell anses B. hafva haft största förtjensten
om byggandet af Malmö hamn.
Bland resultaten af hans medborgerliga verksamhet
må vidare nämnas den s. k. Josefinas slöjdskola,
hvilken har hans nit och uppoffringar att tacka för
sin tillkomst.
Baggala, Arab. (eg. "åsna") 1. D au, sjöv., är namnet
på tvåmastade arabiska fartyg med hög akter, hvilka
begagnas såsom handelsfartyg
(på kusterna af Oman och Muskat) samt stundom
äfven till sjöröfveri. Deras drägtighet vexlar
emellan 50 och 250 tons. Under kryssning äro
de goda seglare, emedan de drifva obetydligt.
B. N.
Baggaria, geogr. Se Bagheria.
Baggarstaket, ett sund i Stockholms skär-
trd. Se Baggensstäket.
Baggby, egendom i vestra Nyland, vid den natursköna
Pojoviken, är bekant genom den delikate, fete
strömming, som fångas der.
Baggböle, Gamla och Nya, sågverk i Vesterbottens län,
Ume landsförsamling, vid Ume elfy hvars forsar lemna
nödig drifkraft. 80 arbetare. Af verkning: 6,900
standards (1874). B. tillhör den stora trävarufirman
J. Dickson & k:ni i Göteborg. Taxeringsvärdet
300,000 kr. Lastageplats är Holmsund utanför Umeå.
J. H
Bagge, zool. Se Får.
Bagge, skeppsb. På en del pansarfartyg, de
s. k. vädursfartygen eller ramfartygen, är forstäfven
under vattenlinien mycket framspringande och slutar i
en spets. Denne framskjutande fartygsdel är det, som
fått namnet bagge eller ram. Emedan baggen (ramen)
skall tjena såsom anfallsvapen, då ett fientligt
fartyg skall stötas i sank, äro ramfartygets
för-stäf och bog ’försedda med flere erforderliga
förstärkningar och förbindningar. Nyssnämnda
stridssätt (att stöta fartyg i sank) har på senaste
tid åter blifvit upptaget, och ramfartygets för-stäf
har nu endast en, under vattnet framskjutande
spets. Men redan långt före Kristi födelse begagnade
man sig af ett dylikt stridssätt (Themistokles i
sjöstriden vid Salamis 480 f. Kr.), och då hade
fartygets förstäf en eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
