Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badstuga - Badsvamp - Badus, berg. Se S:t Gotthard - Baduvi, en folkstam på Java. Se Bantam - Baebaedsjie - Bæcula - Bælter, Sven - Baëna - Baër, Karl Ernst von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75-80°, med tidtals utvecklad het
vattengas. Badstugubaden, vare sig mer eller mindre
torra eller fuktiga, voro i sitt största flor under
medeltiden, sedan européerna under korstågen förnyat
bekantskapen med de gamle grekernas och romarnas "bad,
sådana de bibehållit sig bland morer och turkar, och
dessa bad spelade fordom äfven i vårt land, ända till
för 100 år sedan, en icke obetydlig rol i såväl den
allmänna som den privata helsovården. I hvarje stad
funnos allmänna badstugor, liksom hvarje bondgård hade
sin. "I sin anspråkslösa enkelhet tjenade denna badstu
i forna tider den nordiske bonden att på "lögerdagen",
efter veckans strid och släp, förjaga känslan af oket,
rentvå och pånyttföda honom till en renare njutning af
hvilodagen och härda honom mot väta, köld och storm;
och hemkom han ibland stelfrusen och rådbråkad, med
döden i faggorna, eldade han sin badstu och tog sig
ett härligt svettbad med en grundlig kringpiskning,
som snabbare än någon doktor jagade den hotande
sjukdomen på flykten." Genom missbruk på flerehanda
sätt råkade badstugubaden i vanrykte, och förfinade
lefnadsvanor fordrade derjämte en reformation af
dessa ofta alltför primitiva inrättningar; men först
under senaste tider har man i de s. k. romerska
baden funnit en tidsenligare och ändamålsenligare
tillämpning af dessa så populära bad. Jfr K o mer s
ka bad. c.
Badsvamp, zool., Spongia (Euspongia) offici-nalis,
adriatica, usitatissima (från Amerika) m. fl. arter,
ett slägte af hafssvamparnas klass och typ för en
särskild familj (Sponcjidoe], som innesluter de
s. k. hornsvamparna (Ceratospongia), hvilkas skelett
bildas uteslutande af hornartad väfnad. Den egentliga
kroppsmassan i djuren af denne klass är nämligen en
förening, en koloni, af jämförelsevis föga utvecklade
celler (pro-toplasma-individ (jfr Amoeba), dock äfven
försedda med cellkärna), hvilka emellertid afsöndra
ett gemensamt, inre skelett. I badsvampen är detta
skelett ett mjukt, elastiskt nätverk, sam-inanväfdt
i alla riktningar, hvarigenom den luckra väfnad af
maskor och håligheter uppstår, i hvilka den från
kroppsmassan rengjorde badsvampen så rikligt uppsuper
vätskor. Den europeiske badsvampen härstammar från
Medelhafvet, der flere arter af slägtet Spongia
äro föremål för ett särskildt fiske, dels med
dykare och dels med ljuster. Den enda beredning,
som behöf-yes för svampens brukbarhet, är en flitig
knåd-ning, hvarigenom den slemartade djurmassan
utpressas. I handeln äro emellertid svamparna
vanligen förorenade, särskildt genom inblandning
af sand - ett sätt att gifva dem en större vigt,
efter hvilken de i allmänhet försäljas. "Utom det
dagliga bruk i snygghetens tjenst, hvilket väl är
kändt för hvar och en, är badsvampen af synnerlig
vigt för kirurgien och nyttjas jämväl i medicinen.
F. A. s.
BadllS, berg. Se S:t Gotthard.
Baduvi, en folkstam på Java, Se Bantam.
Baebaedsjie 1. Baebagie, handelsstad i Fellata-riket
i det inre Afrika, på en fruktbar slätt. Omkr. 20,000
innev.
Baecula, sannolikt det nuv. Baylen, fordom stad i
södra Spanien. Det är bekant genom flere drabbningar
under det andra puniska kriget.
Baelter, Sven, teologisk författare och predikant,
föddes 1713 i Söderhamn och blef 1730 student
i Upsala, Sjukdom och medellöshet fördröjde hans
examina, och för att skaffa sig uppehälle måste han
informera. Så kom han i generallöjtnanten friherre
Grundels hus, en vigtig omständighet i hans lif,
enär han der lärde känna sin blifvande maka, en
dotter till frih. Grundel. Emellertid blef’B. prest
1738 och kallades af domprosten Olof Celsius, som
uppmärksammat hans förmåga, till domkyrko-adjunkt
i Upsala. Der började han såsom predikant utöfva
ett ofantligt stort inflytande. Både lärda och
olärda strömmade till för att höra honom, och för
prestkandidaterna blefvo hans predikningar,, hans
sätt och hans stil, mönster, som de sökte tillegna
sig. 1740 blef han magister (primus), B:s rykte
växte; från många håll erbjödos honom förmånligare
beställningar. Vid kronprinsen Adolf Fredriks besök
i Upsala 1744 utnämndes han till e. o. hofpredikant
och kort derefter till ordinarie samt förordnades
att såsom predikant åtfölja en beskickning till
Kyss-land. I Petersburg väckte han stort uppseende
genom sin ovanliga talareförmåga. Han företog äfven
resor inåt Ryssland, aktgifvaride på allt hvad han
såg. Hans samlingar ifrån Ryssland och anteckningar
om ryska förhållanden blefvo ty värr skingrade. Efter
hemkomsten kallades B. 1746 till pastor i Sköfde, men
han fortfor att tjenstgöra vid hofvet. 1750 utnämndes
han till domprost i Vexiö. Men tidigt försvagad till
helsan, åldrades han i förtid, och efter 1755 kunde
han icke mer predika. Dock använde han den tid, som
plågorna lemnade honom öf-rig, till rastlös forskning,
och frukten deraf äro tvänne utmärkta arbeten: Vårs
herres och frälsares Jesu Christi historia ifrån
hans födelse till hans himmelsfärd, uti sex böcker
författad (1755-60, 3:dje uppl. 1785) och Historiska
anmärkningar om kyrkoceremonierna o. s. v-(1762),
af hvilka det senare ännu i dag med de tillägg,
som gjordes af prof. A. E. Knös i upplagan af 1838,
anses som ett mästerverk i sitt slag och utgör en
rik och i de flesta fall tillförlitlig källa för
forskningen uti den kristna kultens historia. Utmärkt
genom djup lärdom och stor författareförmåga -
många vetenskapliga skrifter hafva flutit ur Baelters
penna - var dock predikantens kall hans käraste. Hans
predikningar äro utgifna i flere upplagor. - Såsom
riksdagsman 1751 uppträdde B. med kraft emot beroendet
af utländska makter och yrkade, att man sjelf ständigt
skulle öfverlägga om rikets bästa, utan hänsyn till
främmande makters vilja. I sin ställning såsom
konsisto-rialis fick han det vedermälet, att han
älskade "vett, sanning och rättvisa". I det enskilda
umgänget var han blid och vänlig. Efter svåra lidanden
dog han d. 19 Nov. 1760. G. o. L.
Baena, stad i spanska prov. Cordova
(Andalusien). Omkr. 11,600 inne v. Betydliga saltverk.
Baer, Karl Ernst von, zoolog, grundläggare af nyare
tiders jämförande utvecklings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
