- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1361-1362

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autun - Auvergne - Auvernat - Aux armes - Auxerre - Auxilium - Auxiliärmaskin - Auxois - Auxometer - Auxonne - Ava - Aval - Avaldsnäs, norsk kungsgård. Se Agvaldsnäs - Avallon - Avallon - Avalos - Avalöarna - Avance - Avancement - Avancementsbesparing - Avancera - Avani - Avans, Avansera. Se Avance, Avancera - Avantgarde - Avant la lettre - Avantscen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


många fornlemningar. A. var romarnas Augu-stodunum. -
Flere kyrkomöten hafva der blifvit hållna (670, 1055,
1077, 1094).

Auvergne [åvä’rnj], f. d. provins i mellersta
Frankrike, omfattande nuv. depart. Cantal och Puy
de Döme samt ett arrond. af depart, Öfre Loire. -
Redan på Karl den stores tid funnos grefvar af A.,
hvilkas ätt dock utslocknade på 000-talet. Sedan
lydde landet en kort tid under hertigarna af Guienne
och derefter under grefvarna af Toulouse. Det hemföll
1225 till franska kronan.

Auvernat [åverna’], Fr., äfven A. de Grouais
1. Casse-téte, ett tjockt, rödt, tämligen starkt
dessertvin af behaglig smak. Det skördas i trakten
af Blois, vid Loire.

Aux armes [åsa’rm], Fr., till vapen!

Auxerre [åssar], hufvudstad i franska depart. Yonne
(Bourgogne), vid en biflod till Yonne. 15,631
innev. (1872). Ärkebiskopssäte. Vacker
katedral, påbörjad 1030. I trakten växer
Auxerre-vinet. Grefskapet Auxerrois blef i det 10:de
;irh. ärftligt. Sedan det tillhört olika fursteätter,
bl. a. huset Burgund, hemföll det efter Karl den
djerfves död, 1477, till franska kronan.

AuxPlium (Lat., hjelp, bistånd), betecknade under
medeltiden en utomordentlig (extra) skattegärd
(antingen tvungen eller frivillig), som af de lifegne
eller vasallerna utgjordes åt egen-domsegaren
eller länsherren. - Auxiliär, som lemnar hjelp,
t. ex. Auxiliär-verb, Auxi-liär-trupper.

Auxiliär-maskin (jfr Auxilium), hjelpma-skin, sjöv.,
kallas en ångmaskin med propeller (skruf), afsedd att
begagnas på segelfartyg i händelse af stiltje, lättare
motiga vindar, vid manövrer o. s. v. Då maskinen ej
användes, afkopplas (frigöres) propellern, hvilken,
då fartyget är försedt med s. k. brunn, kan upphissas
ofvanför vattnet, så att den ej hindrar farten. Jfr
Afkoppla och Brunn. n. N.

Auxois [åssoa’], grefskap i f. d. hertigdömet
Burgund. Hufvudstad: Semur. A. omfattade
nuv. depart. Yonne och Göte d’0r.

Auxométer (af Grek. avxa’nein, förstora, och
metron, mått) 1. Auzometer kallas ett instrument,
som tjenar till att uppmäta förstoringen hos en
kikare. Nyare instrument till detta bruk benämnas
vanligen (optiska) dynamometrar. Se Dynamometer.
R. R.

Auxonne [åsso’nn], stad i franska depart. Göte d’0r,
vid floden Saöne. 5,911 innev. (1872). Fästning,
arsenal, krigsskola, kanongjuteri.

Ava, fordom hufvudstad i ett indiskt konungarike Ava
(jfr Birma). Staden, belägen vid floden Iravaddi,
är nu tämligen obetydlig.

Aväl, handel-st., borgen för en vexels betalning,
underborgen. Sv. vexellagen af d. 23 Aug. 1851,
kap. 14, har om aval följande stadgande: "Har någon å
vexelförbindelse tecknat borgen (aval), stånde ock han
och den eller de, för hvilka han sådan förbindelse
tecknat, i ansvarighet, eri för alla och alla för
en". A valdsnäs, norsk kungsgård. SeAgvaldsnäs. A
val lo n [-lå’ns], stad i franska depart. Yonne
(Bourgogne). 5,816 innev. (1872). Vinodling i trakten.

Avallon [a vallan], ö i floden Bret, i engelska
grefskapet Somerset. Denna ö egde fordom det äldsta
kloster i England och omtalas ofta i den engelska
sagohistorien. Konung Artur säges vara begrafven i A.

AvalÖS, spansk och neapolitansk slägt. Se P e se ar a.

A Väl-Öarna, ögrupp i Persiska viken. Se Barej
n-öarna.

Avance [ava’nss], Fr., 1. Ava’ns, försprång, försteg,
fördel, förskott.

Avanceme’nt, Fr., 1. Avansema’ng, framsteg, befordran,
uppkomst. Se Befordran.

Avancements-besparing, förv., påbjöds i 1723 års
nådårsförordning och afskaffades 1851. Detta slags
besparing uppkom derigenom att för den person,
som utnämndes till ämbete eller tjenst i staten
(med undantag af presterliga sysslor, för hvilka
särskilda stadganden funnos), aflöningen innehölls
för det första halfåret. Den, som förut innehade
tjenst och befordrades till annan tjenst, aftjenade
äfvenledes avancements-besparing genom att ännu
ett halft år efter den nya befordran arbeta för
den gamla aflöningen. Vid tjenstemannens död utfick
sterb-liuset det sålunda innehållna lönebeloppet -
också kalladt begrafningshjelp eller nåd-årsbesparing
-, men utan någon ränta eller annan fördel.
Kbg.

Avancera 1. Avanser a, göra framsteg, vinna befordran.

AvanT (Fr. avanie, förolämpning). Detta ord
nyttjas i synnerhet om de turkiske ämbetsmännens
penningeutpressningar af de kristne köpmän, som handla
på Levanten.

Ava’ns, Avansera. Se Avance, Avancera.

A vant-garde, Fr. 1) Krigsv., förtrupp, den
truppafdelning, som till marschens betryggande tågar
framför hufvudstyrkan (jfr Arriére-garde). Dess
styrka och sammansättning bestämmas efter de
rådande förhållandena. Vid marsch mot fienden göres
avant-gardet jämförelsevis starkt och sammansättes
hälst af alla vapenslagen. Det skall då undersöka
den framför hären och närmast flankerna varande
trakten, skaffa underrättelser om fienden, hindra
honom att rekognoscera marschkolonnen, återställa
skadade vägar och broar, undandrifva smärre fientliga
afdelningar (avant-gardes-stri-der) samt vid behof
göra en anfallande fiende allvarligt motstånd,
medan hufvudstyrkan gör sig redo att inleda striden
o. s. v. Vid återtåg göres avant-gardet i allmänhet
svagt. Undan-rödjande af alla hinder för marschens
fortsättande saint afvärjande af oförmodade anfall
mot trossen och marschkolonnens rygg (som nu är
tete) utgöra då dess hufvudsakligaste åligganden.
G. u.

2) SjöL’., den främste tredjedelen af en flotta
i slaglinie, eller den del, som vanligen inleder
striden eller under segling befinner sig framför de
öfrige delarna. Jfr Slaglinie. R. P.

Avant la lettre [ava’ns la lättr], Avant la lett re
finie [finl], kopparsticks^. Se Af-tryck.

Avant-scen (Fr. auant-scéne, "framför skådeplatsen"),
den del af skådebanan, som är när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free