Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Australien - Australiska språk. Se Malajiska språk - Australnegrer - Australsken - Austrasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Australiska språk-Austrasien.
1356
för hvarje år raska framsteg, i samma mån som l
arbetskrafterna tillväxa och förbindelserna till lands
och sjös utvecklas och underlättas. Handeln är mycket
liflig; omsättningen i samtliga kolonierna uppgår
till en årlig summa af 90 mill. pund sterling. -
Den regelbundna förbindelsen med Europa underhölls
före 1874 af postångare, som blott en gång i månaden
afgingo från Sydney öfver Melbourne, Galle och Sues
till England; men sedan nämnda år har samfärdseln
varit lifligare, och nu afgå postångare tre gånger i
hvarje månad. Victoria har bibehållit den gamla linien
öfver Galle och Sues; Nya Syd-Wales har öppnat en ny
förbindelse öfver Fidsji- och Sandwichs-öarna, San
Francisco och New-York, och queensländska regeringen
har slutligen äfven bildat ett eget bolag, som
sänder sina ångare utefter Australiens norra kust,
öfver Batavia, Galle och Sues. med en sido-linie upp
till Kina och Japan. Vid sidan af dessa postångare
underhålles den stora gods-och persontrafiken af den
mängd ångbåtar och segelfartyg, som gå ut via Goda
Hoppsudden och återvända kring Kap Horn.
För den allmänna bildningen är väl sörjdt. Goda
folkskolor finnas äfven i de aflägsnaste
skogsbygderna, och undervisningen är vanligen
kostnadsfri. Den högre undervisningen vårdas
af universiteten i Sydney och Melbourne, hvilka
äro ordnade efter mönstret af de gamla engelska
högskolorna i Oxford och Cambridge. I de större
städerna finnas offentliga elementarskolor eller
s. k. "grammar-schools" och jämte dem enskilda
"colleges". Någon statskyrka finnes icke. Den
katolska kyrkan är starkt representerad af invandrade
irländare, men det stora flertalet utgöres dock
af protestanter, som äro delade mellan engelska
episkopalkyrkan, skotska presbyteriankyrkan, metodist-
och independent-samfunden m. fl.
Politisk indelning. Australien tillhör England och
är indeladt i följande sex kolonier:
Qv.-mil. Qv.-Mlom. Innev. (1873).
Nya Syd-Wales 14,513. 799,128. 560,275. Victoria
4,160. 229,062. 790,492.
Syd-Australien 17,902. 985,736. 198,257. Queensland
31,432. 1,730,737. 146,690.
Vest-Australien
45,898. 2,527,276. 25,781. Nordterritoriet
24,624. 1,355,890. 201.
S7a 138,529. 7,627^829. 1,721,696.
Af dessa står Nordterritoriet ännu under
Syd-Australiens förvaltning, men officielt räknas
äfven Tasmanien och Nya Zeeland till de australiska
kolonierna. I det ofvan angifna innevånareantalet
äro icke de vilde stammarna inberäknade.
Kolonierna äro oberoende af hvarandra och lyda
omedelbart under engelska kronan. I förhållande till
denna äro de emellertid ganska sjelfständiga. Engelska
drottningen representeras af en guvernör, men dennes
inflytande är ej stort. Regeringen är sammansatt
på republikanskt sätt, och högsta makten tillhör
ett parlament, ur hvars majoritet ministéren
bildas. Författningarna variera något i de olika
landen. Det politiska och kommunala lifvet har nått
en hög utveckling,
Upptäckt och kolonisation. Väl hade holländarna
i början af 1600-talet upptäckt någon del af det
australiska fastlandet, men ännu i midten af 18:de
årh. rådde dock bland geograferna tvifvel rörande
tillvaron af en sydlig kontinent. Detta tvifvel
skulle dock fullständigt häfvas, när Venuspassagen
1769 gaf anledning till en ny engelsk expedition,
hvars ledning anförtroddes åt kapten Cook. Det var
denne ryktbare man förbehållet att närmare utforska
Australiens östkust. Cook förstod genast värdet af sin
nya upptäckt och tvekade icke att tillråda engelska
regeringen att kolonisera landet.
Den 18 Jan. 1788 uppnådde de förste engelske
kolonisterna Australiens jord och landade vid
Botany bay, straxt s. om Sydney. De bestodo af 778
deporterade förbrytare med bevakning och befäl.
Den 7 Febr. 1788 inrättades en formlig regering för
Nya Syd-Wales, och några dagar dereftero tog man den
lilla Norfolk-ön i besittning. Ar 1803 utvidgades
dessa besittningar med Tasmanien, och småningom
bebyggdes äfven de öfriga kolonierna samt afskildes
efter hand såsom sjelfständiga land. Invandringen till
Australien gick jämnt framåt; men synnerligen hastiga
framsteg gjorde kolonisationen icke, förr än guldet
upptäcktes, 1851. Då ditströmmade skaror af tusentals
menniskor, och landets utseende förändrades med ens:
på öde marker uppväxte, liksom genom ett trollslag,
stora europeiska städer; handel, åkerbruk och industri
utvecklades och uppblomstrade.
Det dröjde länge, innan Australiens inre blef
närmare kändt. Dess utforskande mötte i början stora
svårigheter. Först 1810 lyckades några européer
att öfverstiga de Blå bergen, och kort derefter
banades med möda den förste stigen öfver dessa
klippor. Men nu susar lokomotivet fram öfver den
fordom oöfverstiglige bergsryggen. På 1840-talet
företogos längre upptäcktsresor af Mitchell, Sturt
m. fl., bland andra den olyckligt ryktbare tysken
Leichardt, som 1849 företog sin andra upptäcktsresa,
från hvilken ingen af deltagarna återvände. 1860-
62 lyckades väl den djerfve Stuart att genomströfva
hela landet från s. till n., men det inre af
landet är dock ännu till större delen okändt. En
telegrafledning har blifvit utlagd från Adelaide
upp till Port Darwin. (Jfr T. Knös, "Bilder ur
lifvet i Australien". Rese-skildringar. Sthm 1876.)
T. K.
Australiska språk. Se Malajiska språk.
Austral-negrer (Negritos, Kelenonesier), namn på de
mörkt färgade urinnebyggarna i sjelfva fastlandet
Australien och på de kringliggande öarna. Se
Australien.
Austral-sken (Lat. aurora australis], sydsken,
kallas ett norrskenet motsvarande, nattligt
ljusfenomen på södra halfklotet. Se Norrsken.
B. B.
Austrasien kallades den östre, rent germanske delen
af det frankiska riket, under det att den vestre,
öfvervägande romanske delen kallades Neustrien. I
vidsträckt mening betecknade A. icke allenast de
austrasiske frankernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
