Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustus - Augustusbad - Auka-Tor - Auktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inom kort utbröt öppet krig dem emellan. Octavianus
vann öfver sin medtäflare den stora sjösegern vid
Actium (31). Antonius flydde till Egypten, der han,
då Octavianus dit förföljde honom, sjelf tog sig af
daga. Segraren gjorde Egypten till en romersk provins
och återvände derpå till Rom.
Octavianus var nu det romerska verldsrikets herre. Men
med den varsamhet, som var honom egen, undvek han
alla enväldets yttre tecken. Det romerska folket
skulle tro, att republiken ännu lefde, "emedan det
älskade att så tro". Octavianus lät derför de gamla
statsinrättningarna bestå. Han lagade blott, att
han sjelf bekläddes med alla de ämbeten, som kunde
tillförsäkra honom högsta inflytandet på statens
ledning. Redan år 28 fick han på lifstid titeln
imperator, som innebar oinskränkt öfverbefäl öfver
rikets alla stridskrafter. Vidare lät han åt sig
uppdraga censuren, och med den makt, som detta ämbete
förlänade, rensade han senaten från ovärdiga eller
honom obehagliga medlemmar och ersatte dem med värdiga
eller den nya ordningen tillgifna män. Förhandlingarna
egde han sjelf att leda såsom princeps senatus. År 27
gaf honom senaten och folket hederstiteln Augustus
(den höge, vördnadsvärde), under hvilket namn
han vanligen förekommer i historien. Något senare
fick han på lifstid den inflytelserika tribuniciska
makten, såsom hvars innehafvare han var till sin
person oantastlig, egde att i högsta instans afgöra
rättssaker och kunde genom sitt "veto" hindra hvarje
senatsbeslut. Sedermera uppdrogs åt honom äfven
konsulsmakten på lifstid. Slutligen blef han pontifex
maximus, hvarigenom han fick högsta uppsigten öfver
hela religionsväsendet. Dermed var enväldets byggnad
i sjelfva verket färdig, fastän Augustus till namnet
endast var rikets högste ansvarige ämbetsman.
För den så djupt skakade romerske staten var detta
envälde under Augusti tid en välsignelse. Dennes
på en gång kraftiga och hofsamma styrelse
skänkte riket yttre trygghet och, hvad det länge
saknat, inre lugn. Gränserna skyddade han genom
militärkolonier och genom krigshärar, som voro
förlagda i fasta ståndläger. För hufvudstadens
lugn och sin egen trygghet upprättade han en
lifvakt, pretorianerna. I förvaltningen införde
han ordning och reda. Provinserna voro förut i
hög grad illa behandlade; Augustus gjorde slut på
utpressningarna och godtycket. Det ofantliga riket
öfverdrogs med ett storartadt nät af förträffliga
vägar, genom hvilka provinserna sattes i en lätt
förbindelse med hvarandra och med Rom, hjertat i
denne jättekropp. Under fredens och ordningens hägn
uppblomstrade handeln, näringarna och den allmänna
välmågan. Sjelf en fint bildad natur och med öppet
sinne för andliga njutningar, prydde han Rom med
präktiga byggnader och härliga konstverk af alla
slag. Den romerska literaturens gyllene ålder, som
börjat med Cæsar och Cicero, räknade på Augusti tid
de öfrige af Roms bäste författare, såsom skalderna
Virgilius, Horatius, Tibullus, Propertius och Ovidius
samt häfdatecknaren
Livius – alla ädelt uppmuntrade och furstligt lönade
af Augustus och hans förtrogne vän, Mæcenas.
Augustus älskade ej krig. De krigiska företag,
som egde rum under hans styrelse, åsyftade
mindre att göra nya eröfringar än att befästa de
gamla. Spanien blef nu fullkomligt eröfradt. De
kraftiga alpfolken kufvades af Augusti styfsöner,
Tiberius och Drusus, och slutligen utgjorde Donau,
från källan till utloppet, rikets norra gräns. För
att värna Rhengränsen krigade först Drusus och
efter hans död Tiberius med framgång mot germanerna,
och Roms legioner trängde fram ända till Elbe; men
ett grundligt nederlag, som ståthållaren Varus, år
9 e. Kr., i Teutoburg-skogen led mot dessa fiender,
gjorde slut på det nyss grundade romerska väldet i
nordvestra Germanien.
I sitt husliga lif var Augustus ej så lycklig som
i det offentliga. Sjelf hade han ingen son, endast
en dotter, Julia. Han utsåg derför till efterträdare
sin systerson och måg, Marcellus; men inom kort miste
han genom döden såväl denne som sina två dottersöner,
hvilka han adopterat. Hans maka i ett senare gifte,
Livia Drusilla, medförde till hans hem två söner i
ett föregående äktenskap (de ofvan nämnde Tiberius
och Drusus), och då den senare snart gick ur tiden,
återstod af Augusti stora slägt endast Tiberius, som
ock adopterades och blef hans efterträdare. Kejsar
A. dog i Nola i Kampanien år 14 e. Kr.
Augustus var ej ett lysande snille, men han egde ett
ovanligt slugt hufvud och en oförvillad blick för sin
tids och sitt rikes behof. Ej stor såsom härförare,
var han deremot en framstående statsman. Hvad som
mest utmärkte honom var en sällspord jämnvigt
mellan själsförmögenheterna – en jämnvigt,
som afspeglade sig i den harmoniskt bildade
yttre gestalten liksom i det lugna, om fullkomlig
sjelfbeherskning vittnande uttrycket i hans blida,
själfulla anlete. Historien bryter med all rätt
stafven öfver den grymme triumviren; men blodtörst
var ej ett grunddrag i Augusti karakter, hvilken
tvärtom utmärktes af mildhet och menniskovänlighet.
J. R. P.
Augustusbad, badort med jernhaltiga källor, vid
Radeberg, nära Dresden.
Auka-Tor (Fornn. Auku-Þórr), en felaktig form för
Åk-Tor. Se Tor.
Auktion (Lat. auctio, af augere, öka), jur., kallas
det förfarande, då man söker få ett aftal till stånd
genom att anordna en täflan i anbud emellan församlade
spekulanter. En auktion kan föranstaltas antingen
för att få en rättighet aflåten emot högsta möjliga
vederlag eller för att få en förpligtelse öfvertagen
på så billiga vilkor som möjligt. I förra fallet göres
det bästa anbudet af den högstbjudande, i det senare
af den minstbjudande, d. v. s. den, som fordrar minsta
vederlaget för förpligtelsens åtagande. Vanligast
förekommer auktion vid försäljning af fast eller
lös egendom, vid legoaftal angående fastigheter
(uthyrnings-, arrende-auktion) samt vid aftal om varors
anskaffande (upphandlings- l. leverans-auktion)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
