Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atrypa - Atsjin - Attacca - Attaché - Attack - Attalea - Attalus - Attar - Attendera - Attentat - Attention - Atterbom, Per Daniel Amadeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Atsjin-Atterbom.
1294
den siluriska och den devoniska tiden samt
stenkolstiden. I Gotlands öfversiluriska lager torde
den vara den allmännaste försteningen. G. L.
Atsjin, eg. Atjih, "fredens ort", Höll. At-chin,
oberoende sultanat på den norre änden af ön
Sumatra. Till storleken omkr. 50,000 qv.-kilom. (900
qv.-mil). Det gränsar i s. dels till områden,
tillhörande oberoende Batta-stammar, dels till
nederländska besittningar. Landets inre är fyldt af
berg; den bebodda kuststräckan är ett fruktbart land
med sundt klimat. Innevånarna äro af malajisk stam
och muhammedansk trosbekännelse. Statsskicket är
ett slags fede-ralism: de smärre områdena (mukims)
styras af ärftliga höfdingar, hvilka tillsammans
bilda sultanens riksråd; derjämte hafva dessa
områden en utvecklad kommunalstyrelse och äro sins
emellan ganska oberoende. På 1600-talet var riket
A. mäktigt och utbredt öfver halfva Sumatra. England
och Nederländerna sträfvade sedan vexelvis att vinna
inflytande der, ända till 1870, då Nederländerna
afstodo till England sina besittningar vid Guinea inot
vilkor att erhålla fria händer på Sumatra. O vänskapen
mellan Atsjin och Nederländerna bröt derpå (1873) ut
i ett krig, som ännu fortfar. - Hufvudstad: Atsjin,
beläget vid en flod af samma namn. Omkr. 3,000 innev.
Atta’CCa, Ital., musikt., "fall in!", betyder,
att en föregående hufvuddel af ett musikstycke
skall omedelbart, utan någon paus, fortsättas af
den följande.
Attaché, Fr., en vid beskickning i ett främmande
land anställd tjeristeman af lägste graden. -
Attachement, tillgifvenhet, böjelse. - Attacherad,
vara a. vid, vara fäst vid, vara någon tillgifven;
hafva anställning som attaché.
Atta’ek (Fr. attaque\ häftigt anfall. - Attackera,
anfalla.
Attalea H. B. K., bot., växtslägte af nät. fam. Palmce
L., kl. Polyandria L., innefattande palmer med
parbladigt delade blad. Dit hör A. fun ij e ra
Mart., Piassaba-palmen från Brasilien, hos hvilken
bladskaftens utvidgade baser innehålla ett slags
grofva, styfva fibrer, som under namn af Piassaba
införas till Europa, der de arbetas till varaktigt
tågverk, qvastar eller borstar. Frukterna, som
kallas Coquillanöt-ter, hafva ett stenhårdt skal,
hvaraf tillverkas åtskilliga svarfveriarbeten, såsom
knappar, kulor till rosenkransar m. m. Nötterna af
A. Co-hiine Mart. från Honduras lemna en värdefull
olja. A. excelsa, Uricuru-palmen, har äfven oljerika
och ätbara frukter, som användas att underhålla den
eld och rök, genom hvilken kautschuksaft intorkas
och får sitt vanliga, mörk-färgade utseende.
Ldt. o. T. s.
A’ttaillS (Grek. -os). 1) Namn på konungar i riket
Pergamum, hvilket omkr. 280 f. Kr. grundlades i
nordvestra Mindre Asien och egde bestånd i omkr. 150
år. A. I, reg. 241-197, antog konungatitel 239
efter en seger öfver gal-lerna, kämpade länge emot
konungarna af Mace-donien och Syrien samt slöt
sig af denna anledning till romarna. Han dog 197
i Grekland. A. II, den förres son, efterträdde 159
sin äldre
broder Eurnenes II och dog 138. Han följdes i
regeringen af sin brorson A. III, hvilken kort
efter tronbestigningen föll i vansinne och i detta
tillstånd dog 133. Han hade testamenterat sina gods
och rikedomar (deraf uttrycket "attaliska skatter")
till romarna, hvilka, under förevändning att han hade
menat hela sitt rike, gjorde detta till en romersk
provins (omkr. 130). Alla de nämnde furstarna med
namnet A, gjorde sig kända som ifriga gynnare af konst
och vetenskap. - 2) A., vestromersk kejsare, var 409
stadsprefekt i Kom, då han af Alarik uppsattes till
motkejsare mot Honorius. Aret derpå afsatt, antog han,
på uppmaning af goten Ataulf, å nyo kejsaretiteln
414. 416 togs han till fånga af Honorii fältherre
och förvisades till ön Lipari.
Attar, tekn., handelsnamnet på äkta rosenolja.
Attendera (af Lat. atténdere, utspänna), gifva akt på,
rikta uppmärksamheten på.
Attentat, Fr. (af Lat. attentäre, antasta, angripa),
förgripelse, djerft tilltag, mordförsök.
Attention (jfr Attendera), uppmärksamhet;
sorgfällighet; tjenstaktighet. - Attentiv, uppmärksam.
Atterbom, Per Daniel Amadeus, universitetslärare,
skald, literaturhistoriker, föddes den 19 Jan. 1790
i Åsbo socken i Östergötland. Redan såsom barn
älskade han böcker; vid sex års ålder lärde han
sig på egen hand tyska språket och läste med ifver
gamla skrifter om Nordens forntid samt folksagor
och folkvisor. Tidigt sysselsatte han sig med eget
författarskap: då han var åtta år skref han en roman,
Alphonsii8 och Marina, historia gjord aj mig. I
sitt tionde år kom han till skolan i Linköping,
der han i sin morbroders, d. v. konsistoriinotarieii
P. Kernells, bibliotek gjorde bekantskap med flere af
den tidens gustavianske skalder: Kellgren. Leopold
och Bellman, äfvensom med Franzén och några tyska
författare, såsom Wieland och Biirger. 1805 blef
han student i Upsala, Straxt efter sin ankomst dit
upptogs han i sällskapet "Vitterhetens vänner", och
när detta, till följd af de fleste medlemmarnas af
flyttning från akademien, kort derefter upplöstes,
stiftade A. i förening med Elgströrn, Hedborn,
Palmblad ni. fl. (1807) ett nytt sällskap,
som först kallade sig "Musis amici" och sedan
"Aurora-förbundet". Inom denna krets af unga poeter
och kritici intog A. genom sina stora skalde-gåfvor
och sina omfångsrika studier i literatur, filosofi
och historia allt ifrån första stunden den främste
platsen. Sällskapet gjorde till sin uppgift att
fortsätta den af Thorild började kampen mot den i
svenska poesien rådande ensidiga efterbildningen
af franska mönster. Dess medlemmar hade blifvit
starkt påverkade af den vid denna tid i Tyskland
blomstrande nyromantiska skolans poesi - med hennes
hemlighetsfulla dunkel, frihet från allt regeltvång,
vexlande, från söderns skalder hemtade versformer
och nya idéer om konstens och poesiens betydelse. I
synnerhet för A., hvars lifliga inbillning redan
i barndomen varit sysselsatt med folksagans och
folkvisans underbara äfventyr, måste denna nya
diktkonst ega en stark dragningskraft. Aurora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
