Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomvigt - Atomvolym, fys. Se Molekylarvolym - Atomvärme - Atoni - À tout prix - Atragene, bot. Se Clematis - Atrato - A tre - A trebater - Atrek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säger, att syrets atomvigt är 16, betyder detta,
att en atom syre väger 16 gånger mer än en atom
väte. Om man säger, att vattnets mole-kylarvigt är 18,
betyder det, att en molekyl vatten väger 9 gånger
så mycket som en molekyl väte o. s. v. De enkle
kropparnas, grundämnenas, molekyler bestå oftast af
tvänne atomer, men kunna stundom bestå af flere. Så
t. ex. är en molekyl arsenik eller fosfor sammansatt
af 4 atomer; en molekyl svafvel innehåller vid lägre
värmegrad 6 svafvelatoiner, vid högre endast 2. Det
vanliga syrets molekyler bestå af 2 syre-atomer,
men det aktiva syrets eller ozonens af 3. Hos
qvicksilfrets och kadmiums gaser har man funnit
det egna förhållandet, att deras minste delar ej
utgöras af molekyler, utan af atomer. Grundämnenas
egenskaper äro an-inärkningsvardt beroende af
det antal atomer, hvaraf en molekyl bildas (jfr
Allotropi). Bestämmandet af grundämnenas atomvigter är
för kemien ytterst vigtigt. Största förtjensten derom
tillkommer Berzelius, som använde 30 år på ihärdiga
forskningar för att finna dessa tal. Också äro ännu i
dag många bland de af honom iakttagna atomvigterna
allmänt erkända såsom de tillförlitligaste. En
jämförelse mellan de olika elementens atomvigter
visar, att ofta ett märkvärdigt, hittills ej
förklaradt, samband förefinnes mellan de tal, som
uttrycka närbe-slägtade grundämnens atomvigter. Så
t. ex. är syrets atomvigt 16, det i kemiskt hänseende
nära beslägtade svaflets jämnt dubbelt eller 32,
selenens 5 X 16, d. ä. 80. Bromens atomvigt är
det aritmetiska mediets mellan klorens och jodens,
likaså strontiums mellan barrums och kalciums. Sedan
gammalt har man för de olika metallerna haft olika
tecken eller symboler; men det enkla, praktiska och
derför i kemien allmänt antagna teckenspråk, som vi
f. n. ega, härstammar från Berzelius. Enligt detta
teckenspråk utmärker man hvarje grundämnes atom vigt
med begynnelsebokstaven eller begynnelsebokstäf-verna
till ämnets latinska namn. Således tecknas vätets
atomvigt med H (af Hydrogenium) och betyder talet 1;
O (af Oxygenium) är syrets atomvigt och betyder 16;
Hg (af Hydrargyrum) är qvicksilfrets atomvigt och
betyder 200; Sb (Stibium) antimonens eller 122. Vill
man beteckna en molekyl af någon förening eller
skrifva dess formel, ställer man bredvid hvarandra
tecknen för de i molekylen förekommande atomerna,
och finnes uti en molekyl mer än l atom af något
grundämne, skrifver man efter (nedanför eller
ofvanför) grundämnets tecken en ziffra, hvilken
utmärker huru många af detta grundämnes atomer,
som finnas i molekylen. Så t. ex. betyder H2 O
eller H2 O en molekyl vatten och utvisar, att en
molekyl vatten (18 vigtsdelar) består af 2 atomer
(2 vigtsdelar) väte och en atom (16 vigtsdelar)
syre; Sb2 O5 betyder en molekyl (324 vigtdelar)
antimonsyra och utvisar, att den består af 2 atomer
(244 vigtsdelar) antimon och 5 atomer (80 vigtsdelar)
syre. Sålunda eger hvarje kemisk förening en formel,
som angifver huru mycket en molekyl af föreningen
väger i förhållande till en molekyl väte (Ha eller 2)
samt huru mycket af beståndsdelarna, som
finnes i föreningen. Vill man beteckna mer
än en molekyl af en förening, utsätter man framför
formeln en koefficient; så t. ex. betyder 2 H2 O
två molekyler vatten (2 X 18); 5 SO3 betyder fem
molekyler svafvelsyra (5 X [32 + 3 X 16]). Medelst
detta enkla beteck-ningssätt kan man lätt åskådliggöra
förloppet vid ämnens inverkan på hvarandra, uttrycka
huru stora mängder af ämnena inträda i reaktionen
samt huru mycket de nya produkter väga, som uppstå
genom reaktionen. Såsom ett exempel kan anföras,
att metallen natrium med vatten gifver natron och
fritt väte:
Na2 + 2 H2 O =2NaOH
l molekyl 2 mol. vatten 2
mol. natron
natrium
2X23 = 46 2(2-f 16) -36 2(23+ 16fi) =80 + H2
l mol. väte
1 + 1=2
Genom inverkan af 46 vigtsdelar natrium på vatten
sönderdelas 36 vigtsdelar af det senare; 2 vigtsdelar
vätgas utvecklas och 80 vigtsdelar natron bildas.
P. T. c.
Atom-volym, fys. Se Molekylar-volym.
Atomvärme, fys. och kem., kallas den produkt,
som erhålles, om ett ämnes atomvigt multipliceras
med dess specifika värme. Med några få undantag är
atom värmet nästan lika stort för alla grundämnen
(omkr. 6,4, när vät-gasens atomvigt antages vara
l, och omkr. 40, när syrgasens atomvigt sättes ..=
100). Denne af Dulong och Petit på experimentel väg
funne och efter dem benämnde lag innebär, att en lika
stor värmemängd åtgår för att höja temperaturen 1° hos
en atom af hvilket grundämne som hälst. Jfr Atomvigt,
Värme. P. T. C.
Atoni (af Grek. nekande a och tonos, sena,
spänning), med., slapphet, förslappning. En
viss grad af spänstighet, elasticitet eller
sammandragning tillkommer normalt de olika
organiska väfnaderna. Man betecknar detta med t
o nu s, och en förminskning eller förlust af de
nämnde egenskaperna benämner man atoni. Ordet atoni
användes dock ofta liktydigt med asteni, ehuru detta
egentligare betecknar sjelfva funktionstillståndet.
A. -y.
À tout prix [a tou pri], Fr., för hvarje pris, till
hvad pris som hälst.
Atragene, bot. Se Clematis.
Atrato, segelbar flod i sydamerikanska
republiken Nya Granada (Columbia). Hon rinner upp på
Kordillerernas vestra förgreningar (9,900 f. högt),
flyter i nordlig riktning och faller ut genom flere
mynningar i hafsviken Uraba l. Darien. Längd omkr. 60
mil. A. upptager flere segelbara bifloder. Det i
början af detta årh. väckta och sedan åter upptagna
förslaget att med tillhjelp af Atrato och dess
bifloder öppna en kanalförbindelse mellan Atlantiska
hafvet och Stilla oceanen har, enligt undersökningar
1870-71, visat sig outförbart.
A tre, Ital., musikt., för tre stämmor.
Atrebater, galliskt folk på Caesars tid. Deras
hufvudstad var det nuv. Ärras i prov. Artois.
Atrek l. Etrek, gränsflod emellan Persien och ryska
Turkestan, faller ut i sydöstra hörnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
