Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atlas - Atlas - Atlas - Atlas - Atle - Atlet - Atletik - Atlingbo - Atmidometer - Atmiska vindrosen - Atmometer - Atmosfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i nickningsrörelse, mot andra kotan kan atlas
vridas. Det är i denne led hufvud vridning ut-föres, i
det hufvudet följer atlas i dess rörelse; halsen kan i
öfrigt blott obetydligt vridas i kotornas mellanbrosk.
G. v. D.
A tias (eg. namnet på en af titanerna) är
en mycket bruklig benämning på samlingar af
land-, sjö- eller stjernkartor, vetenskapliga
planschverk o. s. v. Första gången nyttjades ordet
i denna betydelse såsom titel på Merca-tors (i 16
årh.) landkartesamling, på hvars titelblad Atlas var
afbildad såsom himmelsglobens bärare.
A’tlas, ett slags väfnad, som skiljer sig från de
taft- och kypertartade väfnaderna, derigenom att de
s. k. trådkorsningarna eller bindningarna, som äro
högst få till antalet, icke stöta intill hvarandra
eller bilda sammanhängande linier, utan ligga
spridda och så dolda som möjligt. De af ett fint,
föga tvinnadt material bestående ränningstrådarna
gå nämligen alltid öfverflere (vanligen 4 till 9)
inslagstrådar, men löpa deremot u n d e r endast e n
inslagstråd. Derigenom blir inslaget oftast tämligen
osynligt, och vaf-naden, som till följd deraf får ett
mycket slätt och jämnt utseende samt en stor glans,
tyckes bestå endast af ränningen. Atlasbindningen
nyttjas mest i siden väfnader, men äfven vid
s. k. engelskt skinn, lasting, dräll-, satin- och
sars-väfnader m. fl. - Fordom fick man den bästa
atlas från Italien. Nu mera förfärdigas lika värdefull
sådan i Frankrike, England och Tyskland. Jfr Satin.
A’tlas, stort industrielt etablissement i Stockholm
med filial i Södertelje. Det stiftades 1873, med
ett aktiekapital af l mill. kr., och tillverkar,
inköper samt försäljer jernvägsmateriel af alla
slag. Arbetarestyrkan är i Stockholm i medeltal 660
man, i Södertelje 150. Inberäk-nadt arbetarebostäder
till ett värde af 137,000 kr., skattades bolagets
fastigheter i Stockholm vid 1875 års slut till
1,885,800 kr. j. H.
A’tle, fornnordiskt namn, som ofta förekommer i
de isländska sagorna. I den äldre Ed-dan är Atle
Budlesson en af hufvudperso-nerna och har gifvit
sitt namn åt två sånger i densamma, Atlakvida och
Atlamål. Han förekommer äfven i Vilkinasagan.
Atlet (Grek. athletes, af athlon, täningspris)
kallades ursprungligen en hvar, som deltog i de hos
forntidens greker, i synnerhet vid vissa religiösa och
nationella festligheter (t. ex. de olympiska spelen),
brukliga täflingarna i kapplöpning, brottning,
knytnäfvekamp m. m. Att i dessa kämpaspel vinna det
vanligen af en lager- eller eklöfskrans bestående
segerpriset var en af hög och låg ifrigt eftersträfvad
utmärkelse, hvaraf äfven segervinnarens slägt och
fädernesland tillräknade sig äran. Under en senare
period (omkr. år 400 f. Kr.) blef det brukligt, att
fattigare, med goda kroppskrafter utrustade ynglingar
egnade sig åt atletiken såsom ett mot betalning
utöfvadt yrke. Dessa atleter ex professo måste, för
att vinna den högste möjlige grad af yrkesskicklighet,
föra ett för ändamålet beräknadt lefnadssätt, och
bildade egna, af vissa regler bundna samfund. Tryckt
den Vs ?6-
Under den grekisk-romerska tiden nådde denna
yrkesmässiga atletik sin höjd. I Rom uppträdde
grekiska atleter första gången 186 f. Kr., och
sedermera allt oftare. Under kejsaretiden funnos
atletsamfund i alla .det romerska rikets större
städer. Dessa atleter voro vida mer ansedda
än de med skarpa vapen kämpande gladiatorerna.
A. M. A.
AtletTk, den konst, som atleterna utöfvade,
fäktkonst. - Atletisk, kämpalik, reslig, stark.
Atlingbo, socken i Gotlands lan, Gotlands södra
härad. Arealen omkr. 1,469 hekt. (2,939 tnld). 10
ofm., H3/4 fm. mt. 280 innev. (1874). Eegalt pastorat
af 3:dje kl., Visby stift, Medelkontraktet. Under
hedna tiden ett mycket besökt offerställe. Kyrkan,
som är uppförd i äldre rundbågsstil af huggen och
tuktad kalksten, anses af Brunius vara byggd omkring
år 1250. I Guta-lagen var stadgadt, att A., som var
den i Medeltredingen (Medelkontraktet) först uppförda
kyrkan, skulle, liksom Fardhcm i södra och Tingstäde
i mellersta tredingen, vara en fristadskyrka,
inom hvars område mandråpare hade 40 dagars skydd.
c. j. B.
Atmidometer 1. Atinometer (af Grek. atmfs 1. atmo’s,
ånga, dunst), meteor., afdunstnings-inätare (se
d. o.).
Atmiska vindrosen, meteor., kallar man en på
medeltalsberäkning grundad tabellarisk eller grafisk
framställning af vattengasens tryck i at-mosferen för
de särskilda vindriktningarna. Den kan innehålla helt
olika värden t. o. m. för nära hvarandra liggande
orter, hvilket exempelvis är händelsen, om den ene
har mera kontinentalt läge än den andre. Men äfven
för samma ort gifva de särskilda vindriktningarna
olika fuktighetshart under olika tider af året. Man
upprättar derför sådana vindrosor icke blott för
år, utan äfven för månader och årstider. För att
dessa uppgifter skola hafva något värde, måste
de utgöra medeltal af längre tids iakttagelser. I
synnerhet Döve och Kämtz hafva verkställt sådana
räkningar. Se Vindros. K. K.
Atmométer, fys. Se Afdunstningsmä-tare.
Atmosfer (af Grek. atmo’s, ånga, durist, och sphäwa,
klot), dunstkrets, luftkrets. Med detta ord betecknar
man i allmänhet ett gasartadt hölje omkring en kropp,
företrädesvis en himlakropp.
1) Fys, och meteor. I inskränkt mening användes ordet
atmosfer för att beteckna det jordklotet omgifvande
lufthöljet. Luften utgöres af en intim blandning
af tvänne gaser, hvilka i nära nog oföränderlig
proportion deri ingå, nämligen på 100 volymdelar luft
79 delar qväfgas och 21 delar syrgas. Bestämmandet
af luftens syr-gashalt sker med en apparat, som fått
namn af eudiometer (se d. o.). Dessutom innehåller
luften en vid olika tillfällen olika stor, men
alltid ringa, qvaiititet kolsyregas (omkr. Vioooo
af luftens volym). Ett annat gasformigt ämne, som
ständigt förekommer i atmosferen, är vattengasen
eller vattenångan, hvilken leder sitt ursprung från
den afdunstning, som nästan oupphörligt pågår från
alla fria vattenytor på jorden. Mängden af vattengas
i luften är särdeles för-
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
