Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assimilation - Assimilera - Assing, Ludmilla - Assis - Assiser - Assistans - Assistera - Assmannshausen - Ass moll - Association - Associera - Assollant, Jean Baptiste Alfred - Assonans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Assimilera-Assonans.
1228
till ändamål att framställa tjenliga växtnäringsämnen
och underlätta deras assimilation, för att sålunda
påskynda utvecklingen af en i alla afseenden ymnig
och värderik skörd. Emellertid kan enhvar häraf
lätt inse huru vigtigt och nödvändigt det måste vara
för en landtman ej allenast att känna företeelserna
vid assimilationen eller växternas näringsprocess,
utan ock att förstå värdet eller betydelsen af de
praktiska åtgärder, som bidraga till att skaffa de
odlade växterna ett ymnigare förråd af assi-milerbara
^födoämnen, c. E. B.
Assimilera (af Lat. assimiläre, göra lik, af similis,
lik), bringa till likhet med, likdana; införlifva med.
Assing. Ludmilla, tysk författarinna, dotter
af skaldinnan E o sa Maria A., föddes 1827 i
Hamburg. Hon drog först uppmärksamheten på sig
genom några biografier (Elisa c. Ähle-feldt,
1857, och Sophie la Roche, 1859) och skaffade
sig en mängd fiender genom att ut-gifva Briefe
Alex. v. Humboldts an Varnhagen von Ense (1859). Då
hon sedan (1861-71) offentliggjorde sin morbroders,
nyssnämnde Värn-hagens, Tagebucher, ådrog hon
sig en process och dömdes för majestätsbrott,
men undgick straffet genom att vistas i Italien,
der hon fortfarande uppehåller sig och der hon 1874
blef gift~med en italiensk officer, Grimaldi.
A’$SJS, namn på ett litet mynt, som myntades i
Strassburg till värde af omkr. 2 groschen samt i
Basel på 2 assis (1622-1638) och l a. (1663- 1708),
i Unterwalden på l a. (1728) och i Zug på Ye a-
(1757-1766). En schweizisk assis motsvarade i värde
ungefär 3 pfennige. A. v. s.
AssTser (Med.-Lat. assisia 1. assism,
af Lat. assidere, sitta vid; Fr. assises,
Eng. assizes), jur., "sittningar". Under feodaltiden
kunde hvarje session af en församling eller domstol
kallas assisia. I Frankrike nyttjades dock denna
benämning företrädesvis för att beteckna sessionerna
af den församling af baroner (cour de pairs, cour
de baronnie, curia principuni), hvilken af konungen
eller någon af storvasallerna sammankallades antingen
för att stifta lagar eller för andra allmänna
ändamål eller ock för att afdöma tvister mellan
baronerna inbördes eller mellan någon af dem och deras
länsherre. Med assisia minor förstods "cour du baron",
domstolen för adeln inom ett baroni. - I England var,
efter detta lands eröfring af normanderna, "assizes"
en vanlig benämning på de domstolssessioner, som
höllos af de utaf konungen utskickade kringresande
domarena. - Under medeltiden förekommer as-siser äfven
såsom liktydigt med de lagar, hvilka blifvit antagna
på en "assisia". De ryktbaraste bland dylika lagar äro
de s. k. assises du royaume de Jerusalem 1. assisise
hie-rosolymitanse, hvilka utgjorde lagboken för det
af Gotfrid af Bouillon grundade riket i Palestina. -
I våra dagar betecknas med assi-ser i Frankrike
sessionerna af de kriminaldomstolar (cour d’assises),
som afdöma de gröfre brottmålen, d. v. s. sådana
brottmål, i hvilka jury användes, och i England de
periodiska sessioner, som i de särskilda distrikten
(circuits)
hållas af öfverdomstolens ledamöter. På assi-serna
i England upptagas och afgöras såväl brottmål som
civila mål, inom de gränser, som bestämmas af de
för de kringresande domarena utfärdade fullmakterna
(commissions). L. A.
Assista’ns 1. As sist ens, Fr. assistance (jfr
Assistera), eg. hjelp, bistånd, understöd;
pant-låne-inrättning. - Assistans-
1. Pantlåne-inrättningeni Stockholm
tillkom genomKongl. Maj:ts reglemente för
General-assistance-kontoret d. 21 Nov. 1772 och fick
till ändamål att betjena det fattigare folket med lån
mot pant af lösegendom. Lånekapitalet bestämdes till
15 tr guld (V4 mill. kr.), stäldt på 6,000 aktier,
af hvilka staten öfvertog 1,500 och enskilda personer
återstoden. 1848 blef denna inrättning en stadens
anstalt och har nu i Stockholms stads drätselnämnd
sin förlagsgif-vare och kontrollant. Lånevilkoren
äro fortfarande desamma som från början: 6°/0 ränta
och högst 4% provision. 1875 utlemnades 1,033,213
kr. i 109,159 lån, således i medeltal 9,46 kr. för
hvarje lån. Köreisen medförde nämnda år en förlust
af 15,606 kr. xbg.
Assistera (Lat. adsi’stere, eg. ställa sig vid),
biträda, hjelpa, bispringa. - Assistent, med-hjelpare,
biträde; biträdande tjensteman i vissa ämbetsverk.
Assmannshausen, by vid Khen, i preussiska
regeringsområdet Wiesbaden. Assmannhäu-ser,
det ädlaste röda rhenska vinet, odlas i trakten
deromkring.
Ass moll, musikt., den tonart, som har ass till
grundton; for-tecknas med sju )?. Ass moll kallas
dock vanligen giss moll och for-tecknas med fem kors.
Association (Lat. associätio, förening, af so-ciiis,
kamrat), förening, bolag.
Associera (Lat. associare, förena), intaga någon såsom
medlem i ett bolag, ett samfund o. s. v. - Associera
sig med någon, ingå förening (bolag) med någon. -
Associé, bolagsman, delegare i ett företag o. s. v.
AsSOlIant [assålla’ns], Jean Baptiste Alfred, fransk
romanförfattare och publicist, f. 1827 i Aubusson
(depart. Creuse). Han har bl. a. skrifvit Scénes de la
vie des Etats-unis (1858), utgörande några noveller,
hvaraf en, Acacia, blifvit öfversatt på svenska
(1859). Bland Assollants öfriga arbeten märkas Les
aventures de Charles Brunner (1860) och Les aventures
du capitaine Cormoran (1867), i sv. of vers. "Kapten
Corinorans underbara äfventyr" (1868). För tidningar,
i synnerhet "Presse" och "Courrier du dimanche",
har A. skrifvit en mängd artiklar.
Assona’ns (af Lat. adsonare, ljuda med, instämma,
gifva genljud), "samklang", metr., är i sin enklaste
och allmännaste form en art ofullständigt rim,
som består deruti, att slut-stafvelserna i flere
närstående versrader hafva samma vokaler, under det
att ingen hänsyn tages till de. på dessa följande
konsonanterna. Sålunda eger assonans rum mellan stol
och blod, mellan till och strid. Under denne form är
assonansen vanlig i flere lands folkdiktning såsom
nödhjelp i st. f. rim. Så förekommer ofta assonans
i st. f. verkligt rim i de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
