Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aschehoug, Torkel Halvorsen - Aschem, geogr. Se Atjim - Aschersleben - Ascidia, zool. Se Sjöpung - Ascidioida, zool. Se Sjöpung - Ascitis, med. Se Bukvattensot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagit juris kandidatexamen, studerade han
företrädesvis politisk ekonomi och statistik,
hvarjämte han företog vetenskapliga resor till
Sverige och England. 1852 blef han lektor och 1862
professor i lagkunskap vid Kristiania universitet,
bland hvars mest framstående medlemmar han nu
räknas. Sedan 1868 har han varit en af Kristianias
fyra representanter i stortinget. - Redan i sina yngre
år uppträdde A. som vetenskaplig författare med en
Indled-niny til den norske retsvidenskab (1845), och
några år senare utgaf han en beräkning öfver Norges
folkmängd under åren 1664-1666, hvilket arbete är af
största vigt för kännedomen om Norges förhållanden
under 17:e årh. Aschehougs förnämsta arbete är
emellertid Norges offentlige ret, hvaraf hittills
2 band utkommit. Det första (1866), som berättigar
författaren till en af de förnämste platserna bland
Nordens historieskrifvare, innehåller en historisk
framställning af Norges och Danmarks statsförfattning
före 1814 och är, hvad den äldre . tiden beträffar,
utarbetad med ständig hänsyn äfven till svenska
förhållanden. Det andra bandet, som utgör första
boken af verkets andra hufvudafdelning, "Norges nu
gjsel-dende forfatning", innehåller början af en
fullständig kommentar till den norske grundlagen -
något som man förut saknade, enär de verk (af Stäng,
Dunker m. fl.), hvilka man dittills egde öfver detta
ämne, dels voro föråldrade, dels icke omfattade hela
ämnet i den utsträckning, hvari A. behandlat detsamma,
dels uteslutande höllo sig till dess juridiska
sida. Aschehoug har öfverallt gifvit sin framställning
en historisk bakgrund och städse sammanställt den
norske grundlagens bestämmelser med de motsvarande’
i utländska statsförfattningar. Yerkets tredje
afdelning skall innehålla en framställning af den
norske administrativ-rätten och statshushållningen. -
Såsom medlem af den senaste stora unionskomitén
(1865-67) tog Aschehoug en väsentlig del i
utarbetandet af hennes betänkande, för hvilket han
äfven sedermera skref ett talentfullt försvar mot
Dunkers anfall. Den ovilja, som denna komité och det
af hennes arbeten framkallade kongl. förslaget väckte
inom vida kretsar i Norge och som slutligen ledde
till förslagets fullständiga förkastande, träffade
i främsta rummet A., hvilken af denna anledning
under några år var utsatt för ständiga anfall från
oppositionspressen. Dessa anfall blefvo så mycket
häftigare, som A., då han 1868 kom in i stortinget,
genast och afgjordt slöt sig till den "konservativa"
eller "regeringsvänliga" minoriteten. I samma mån
som den då herskande politiska jäsningen och striden
lugnat sig och dött bort, har dock småningom äfven
Aschehougs stora parlamentariska förmåga rönt allt
större erkännande, så att han f. n. ©tvifvelaktigt är
en af de mest ansedde och inflytelserike medlemmarna
af den norska nationalförsamlingen, der han dessutom
efter Schweigaards bortgång står oöfverträftad i
politisk duglighet och omfattande kunskaper. På samma
gång har han äfven sjelf i någon mån modifierat sin
hållning, så att han på visst sätt
intager en mellanställning, ehuru visserligen allt
jämt betydligt närmare den "konservativa" än deri
"liberala" sidan, i den mening, hvari dessa ord på den
senare tiden användts i Norge. Den starkt utpräglade
historiska riktning, som öfverallt framträder i
hans vetenskapliga arbeten, har nämligen gjort
honom äfven som politiker föga benägen att arbeta
för reformer, hvilka ej noga ansluta sig till det
bestående såsom en följdriktig utveckling af detta,
på samma gång som hans nära bekantskap med den
allmänne europeiske statsrätten gjort honom till
den bäste domaren öfver den norska författningens
fördelar och brister. - Aschehoug, som under loppet af
många år varit använd som ledamot af flere komitéer,
på hvilkas utlåtanden han nedlagt mycket arbete,
har dessutom haft en stor mängd offentliga uppdrag
af annat slag. Sålunda har han en längre tid varit
medlem af direktionen för den norska hufvud-jernbanan
och är f. n. förste direktör för hypo-teksbanken i
Kristiania. Dessutom utvecklade han (till 1868) en
betydande publicistisk verksamhet, förnämligast såsom
medarbetare i "Mor-genbladet", der han bl. a. länge
redigerade den utländska afdelningen. Då 1864 "Det
skandinaviske selskab" stiftades i Kristiania, var
A. en af dess mest framstående och inflytelserike
medlemmar, och förblef det, så länge sällskapet
egde bestånd. Deiina omständighet bidrog för öfrigt
ej litet till hans impopularitet, enär sällskapets
sträfvanden af många framställdes såsom opatriotiska
och "amalgamistiska". Naturligtvis drabbade detta
misstroende i främsta rummet sällskapets ledare,
bland hvilka A. utpekades såsom en af de längst
gående. Men A. har dock äfven i detta hänseende haft
den tillfredsställelsen att se fördomarna skingra
sig. Han är en varm vän af unionen, liksom den
skandinaviske enhetstanken i honom har en uppriktig
anhängare, men han vill ej derför uppgifva de
särskilda folkens sjelf ständighet. Det arbete, för
hvilket han blifvit mest klandrad, unionskomiténs
betänkande, gifver det bästa vittnesbördet om
beskaffenheten af hans politiska ståndpunkt och
visar grundlösheten af de mot honom i politiskt
hänseende gjorda beskyllningarna, på samma gång som
hans deltagande i detta arbete och i det politiska
lifvet för öfrigt allt mer skall erkännas hafva varit
af den art, att det berättigar honom till namnet af
en verklig statsman. T. N.
Aschem, geogr. Se Atjim.
Aschersleben, stad i preussiska regeringsområdet
Magdeburg, vid floden Eine, ej långt från hennes
utlopp i AVipper. 16,734 innev. (1871). Högt
uppdrifven trädgårdsodling. Tillverkning af ylle
varor, maskiner, socker, papper, m. in. - I närheten
af A. ligga tvänne brunkol verk; något aflägsnare
saltkällan Salz-koth, numera badort (Wilhelmsbad). På
vestra sidan af staden synas ruiner, som orätt
utgifvas för att vara efter Askanien, Anhalt-ska
husets gamla stamborg.
AscTdia, zool. Se Sjöpung.
AscidioTda, zool. Se Sjöpung.
Ascitis, med. Se Bukvattusot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
