Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artesisk brunn - Artes liberales. Se Ars - Artevelde - Artförändring. Se Afart - Arth - d'Arthois, Jacques - Arthritis - Arthrophycus - Arthropoda - Arthur, Arthur-sagan. Se Artur-sagan - Articulata, Lat., "ledade", zool. Se Leddjur - Artificiel - Artificiel horisont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Artes liberales-Artificiel horisont.
1146
ten ogenomträngligt ler- eller berglager och som på
något afstånd från borrplatsen uppgår till jordytan
och der står i förbindelse med någon vattensamling,
så drifves vattnet upp i hålet till samma höjd som
ytan af nyssnämnda vattensamling (se Kommunicerande
kärl). Yattnet i artesiska brunnar har ej sällan
en ganska hög temperatur. Brunnen i Passy (en af
förstäderna i Paris) ger i dygnet 20,000 kub.-meter
vatten af 28° temperatur. Dess djup är 586 meter
(1,758 f.), och för att borra densamma åtgingo 7 år
(1855-1861).
Namnet "artesisk brunn" härleder sig från namnet
på den franska provinsen Artois, der. vid klostret
Lillers, år 1126, den första brunsborrningen i Europa
utfördes. I Kina fins en mängd artesiska brunnar, af
hvilka en har 932 meters (2,796 f.) djup. På senare
tider hafva flere sådana blifvit anlagda äfven i
Skåne. R. R. Th. N-m.
ATtes liberales. Se Ars.
Arteveide 1. Ar te velie, namn på tvänne flandriska
folkledare på 1300-talet. 1) Jakob van A., härstammade
från en adlig slägt, men lät, för att vinna ynnest
hos borgerskapet och folket, inskrifva sig i Gents
bryggareskrå. Också blef han hufvudman för folkpartiet
i sitt land och utöfvade stort inflytande genom sin
rikedom, statsmannaskicklighet och talareförmåga. I
förbund med England förjagade A. 1336 grefve Ludvig I
af Flandern, hvilken jämte landets adel var Frankrikes
anhängare, och upp-häfde sig sjelf till "nrwaert"
(styresman) öfver Flandern, dock under Englands
beskydd. Detta lands fördel sökte han på allt sätt
främja gent emot Frankrike. Men då han öppet föreslog,
att man skulle välja den engelske konungen Edvard
IILs äldste son, Svarte prinsen, till grefve af
Flandern, försvann med ens hans inflytande. Under ett
folkupplopp, d. 17 Juli 1345, blef A. mördad i sitt
eget hem, och den gamla fursteätten återkallades. 1863
upprestes i Gent hans bildstod af brons. - 2) Filip
van A., den förres son, satte sig 1381 i spetsen för
Gents borgerskap vid ett uppror mot grefve Ludvig
II. En demokratisk republik inrättades i staden;
hvarje vapenför man fick lika andel i samhällets
styrelse. A. hade i början stor framgång, eröfrade
det grefven tillgifna Brtigge och blef derpå erkänd
såsom regent öfver hela Flandern, med undantag af
Oudenarde. Men när den fördrifne grefven i slutet
af år 1382 återkom med franska hjelptrupper, ledo
flam-ländarna ett fullständigt nederlag i slaget vid
Kosbecque, d. 27 Nov., der A. sjelf stupade.
Artförändring. Se Afart.
Art h, köping i schweiziska kantonen Schwyz,
vid foten af Kossberg och vid Zug-sjön. 2,447
innev. (1870). A. är en af de orter, som oftast tagas
till utgångspunkt vid bestigningar af Kigi.
tTArthois [dartåa’], Jacques, flamländsk
landskapsmålare, föddes 1613 i Bruxelles, der
han lefde ännu 1683. Hans arbeten röja ett starkt
inflytande af Kubens. Till hans vanligen i stort
format utförda historiska landskap målade merendels
någon annan, t. ex. de båda Teniers, staffage,
hemtadt ur bibeln, mytologien, det
h vardagliga lifvet o. s. v. En mängd kyrkor, kloster,
privatsamlingar och nästan alla större gallerier ega
taflor af d’A., och de arbeten, som bära hans namn,
äro i sjelfva verket så många till antalet, att alla
icke kunna vara äkta. Nationalmuseum i Stockholm har
två, af hvilka dock det enas (det störres) äkthet
är betviflad.
ArthrTtis, Grek., med. "till lemmarna hörande",
värk i lemmarna. Se Gikt.
Arthrophycus (af Grek. a’rtkron, led, och pliykos,
alg), paleont., en i silurformationen förekommande
förstening, som ursprungligen blef beskrifven
som en ledad alg, men snarare är att tolka
som spår af en sandmask. Försteningen bildar
på undre sidan af sandstensskifvor jämnbreda
upphöjningar, med en långsgående in-sänkning i
midten, och talrika tvärfåror. Den har, efter
upptäckaren, äfven blifvit kallad Har-lania.
G. L.
Art h ro’p O da (af Grek, a’rthron, led, och pusf
fot), zool. Se L ed d jur.
Arthur, Arthur-sagan. Se Artur-sagan.
Articuläta, Lat, "ledade", zool. Se Leddjur.
Artificiel, Fr. (af Lat. ars, konst, och fa1-cere,
göra), konstgjord.
Artificiel horisont, astron., en fullkomligt plan
och horisontal, spegelblänk yta, af hvilken man
betjenar sig, för att på land, då sjohori-sonten
ej är synlig, medelst reflektionsinstru-ment kunna
uppmäta himlakroppars höjder öfver horisonten. För
åstadkommande af denna artificiella (konstgjorda)
horisont, begagnar man vanligtvis en liten låda,
6-7 tum lång och 4-5 tum bred, fylld med fin bomolja
eller annan lämplig vätska. På det ytan ej må för-
sättas i dallring genom blåst, förses lådan med
en betäckning i form af ett tak, med tvänne rutor
af planslipadt glas eller ock af s. k. maringlas
(glimmer), så tunt som möjligt, för att förekomma
strålbrytning. Taket har prismatisk form, och dess
gaflar utgöra rätvinkliga, lik-benta trianglar. Detta
slag kallas oljehorisont. - Andra slag finnas äfven,
t. ex. qvick-silfver-horisonten, som består af en med
qvicksilfver fylld sferisk kopparskål, omkr. 3 tum i
diameter och l-1% linie djup. Den har ett likadant
tak som olje-horisonten. Qvick-silfver-horisonten
anses vara den bäste, men svårigheten att förhindra
den känsliga qvick-silfverytans dallring gör att
oljehorisonten nästan oftare användes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
