Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arles - d'Arlincourt - Arlon - Arlöf - Arm - Arma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skådeplats för de på festdagar gifna
tjurfäktningarna) samt den antika teatern, hvaraf
pelare m. m. äro i hehåll, och der (1651) den berömda
"Venus af A." blef funnen. Dessutom finnas lemningar
af ett gammalt forum, termer och ett palats från
kejsar Konstantins tid. Kyrkan S:t Trophime med en
härlig portal leder sitt ursprung från början af 7:de
årh. Utom staden utbreda sig Alyscamps (Elysii campi),
grafplats från romaretiden. På högra Rhône-stranden
ligger förstaden Trinquetaille. - A. hette fordom
Arelas eller Arelate och var redan en ansenlig
stad, då det, 43 f. Kr., eröfrades af Cæsar,
som gjorde det till en romersk militärkoloni. Sin
blomstringstid uppnådde det under Konstantin, som
under tillnamnet "Constantina" upphöjde det till
Galliens hufvudstad. A. blef nu säte för en ärkebiskop
och handelns förnämste stapelplats. Flere gånger
eröfradt och förstördt af vestgoter, östgoter och
sarasener, bevarade det likväl länge sin glans och
blef 879 hufvudstad i det burgundiska konungariket
Arelat. I 12:te årh. gjorde A. sig oafhängigt, men
underkastade sig Karl af Anjou 1251 och införlifvades
slutligen med Frankrike genom Ludvig XIII. Flere
vigtiga synoder hafva blifvit hållna i A.
d’Arlincourt [-längkour], Charles Victor, vicomte,
fransk skriftställare, föddes 1789 på slottet
Mérantres nära Versailles. Under Napoleon I var
han militärintendent i Aragonien; efter 1830 ifrig
legitimist. Död 1856 i Paris. Bland hans många
skrifter i antirevolutionärt syfte märkas romanerna
Le Solitaire (1821), och Le Rénégat (1822) m. fl.,
vidare den legitimistiska broschyren Dieu le veut
(1848; 64 upplagor), som 1849, under titeln "Gud vill
så", öfversattes på svenska.
Arlon [-lång], T. Arel, välmående, fordom befäst,
hufvudstad i belgiska provinsen Luxemburg, en af
landets äldste städer (det forna Orolaunum Vicus),
belägen på en höjd vid floden Sernoy, 1212 f. öfver
hafvet. 5,776 innev. (1866). Den franske generalen
Jourdan besegrade der österrikarna d. 17 April 1794.
Arlöf, en af Sveriges få (f. n. 2) fabriker för
tillverkning af hvitbetssocker, är belägen
straxt n. ö. om Malmö i Burlöfs socken. På
fabriken, som anlades 1870, arbetas efter den
s. k. diffusions-metoden. Drifkraften utgöres af
7 ångmaskiner och 5 ångpannor om tillsammans 265
hästkrafter. Under arbetstiden (den s. k. "kampanjen",
som vanligen räcker från början af Oktober till
inpå nyåret, stundom in i Mars) afverkades 1873-74,
247,236 och följande år 184,212 centner betor, hvaraf
dock endast omkring 7 % alstrats på anläggningens
egen jord. Egare är Malmö socker-fabriks aktiebolag,
J. H.
Arm, anat., menniskans öfre, de fyrhändta
djurens främre lem (extremitet), mellan axeln
och handen. Armen består af två delar: öfver- och
under-armen, förenade med och rörliga mot hvarandra
i armleden. Öfverarmen har till grundstomme ett ben:
öfverarmsbenet (humerus), underarmen två ben: stora
armpipan (ulna, alnbenet) och lilla armpipan (radius,
strålbenet). Armen täckes af en ganska iin förskjutbar
hud, genom hvilken en del blodådror (arm-venerna)
skimra blå eller framstå på ytan som rundade strängar.
Under huden ligger en på under-armen ganska stark
aponevros; derinom muskler (armmusklerna), som gifva a
rmen hans yttre form och röra hans särskilda delar.
De muskler, som röra öfver-armen, ligga på skuldran;
de för underarmen kring humerus; de, som finnas kring
armbågen och på under-armen, röra hand och fingrar, och
dessas ofta långa senor stryka fram å under-armens nedre
tredjedel, hvilken nästan saknar muskelmassa och derför
är tunn och smal. På framsidan af öfver-armen ligga de
starka böjmusklerna för under-armen, af hvilka en
(musculus biceps) vid ansträngande böjning står fram
som en oval klump, af hvars storlek och hårdhet man
vanligen sluter till musklernas allmänna utveckling.
Bakom och inom denna muskel framstryker stora armpulsådern
(arteria brachialis), hvilken der lätt kan sammantryckas,
hvarigenom blödningar hindras från hela armen der
nedom. Artererna, liksom de större venerna och
nerverna, ligga för öfrigt till största delen på
djupet mellan musklerna. Vid underarmens nedre ände
träder å flathandsidan, 1/2-2 tum ofvan tummens rot,
en något större arter (arteria radialis) fram tätt
under huden, mellan denna och radius; det är der
man brukar undersöka pulsen. Stundom har dock denna
arter ett afvikande lopp, så att puls icke kännes på
detta ställe; han igenfinnes då vanligen på utsidan
af strålbenet, något längre ned. Bland armens nerver
- af hvilka en del gå till huden och förmedla den
ganska slöa känseln i denna, andra till musklerna,
betingande dessas rörelser - må här omtalas en:
ulnar-nerven, hvilken ligger ytligt och tätt bakom
inre armbågs-knölen, mellan denne och den bakre,
samt bl. a. utbreder sig i huden å lill-, ring- och
långfingret. Vid tryck eller stöt på denne nerv å
nämnda ställe vid armbågen framkallas en egendomlig
smärta nedåt nämnde fingrar, hvilken, förmodligen
emedan hon förnimmes i ringfingret, af folktron anses
häntyda på inträffande enklings- eller enke-sorg. I
vissa allmogemål kallas nerven "tjufsenan". - Armen
är att betrakta såsom stjelk, skaft, för lemmens
väsentligaste del, handen, hvilken till följd af
armens längd och rörlighet får ett vidsträckt område
för sin verksamhet och lätt kan bringas i en mängd
olika ställningar till kroppen och omgifningarna. Man
jämföre menniskans öfre extremitet med den motsvarande
hos öfriga däggdjur, foglar eller fiskar. Vid gång,
språng och hopp äro menniskans armar så att säga
pådrifvare eller balanseringsstänger; vid simning
äro de skaft, medelst hvilka de kroppen uppbärande
skoflarna utsträckas; vid klättring tjenstgöra de
som lyfthakar; vid mimiken (gester) hafva de ock
sin rol - i de tre sistnämnda fallen, liksom för
det mesta, i samband med och tjenande händerna.
G. v. D.
Arma, Lat., vapen. - Ad arma, till vapen. - In armis,
under vapen, väpnad. - Inter arma silent leges,
"under krig tiga lagarna",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
