Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argentina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfälle gifves oroande kolonisterna såväl i n. som i
synnerhet i s. Den hvita befolkningens kärna utgöres
naturligtvis af de spanske eröfrarnas ättlingar;
men genom den starka invandringen under innevarande
århundrade hafva dessa betydligt uppblandats med
andra europeiska stammar (särskildt basker, engelsmän
och italienare). Dertill komma nu ock negrer sedan
den forna slaftiden och hela mängden af blandade
raser: cholos l. chinos (af europé och indian),
mulatter (af europé och neger) och sambos (af
neger och indian). Typisk för Argentina är gaucho’n,
pampas-innevånaren, som tillbringar sin mesta tid på
hästryggen, med den bjerta "poncho’n" löst kastad öfver
axlarna och vid bukgjorden en "lazo", som alltid är
redo till fångst och aldrig förfelar sitt mål.
Handel och samfärdsmedel. Efter inträdandet af lugnare
politiska förhållanden har Argentinas handel utvecklat
sig med synnerlig raskhet. Hela utförselns värde
skattades år 1872 till vid pass 183 mill. kr. och
införseln till omkr. 240 mill. Boskapsskötseln
lemnade naturligtvis de rikaste bidragen till
den förstnämnda summan. Särskildt har på senaste
årtiondet ullutförseln stigit ofantligt (1865:
1,263,624 centner; 1872: 2,175,000 centner). Sjöfarten
har naturligtvis hållit jämna steg med denna
utveckling. Ar 1872 inlupo i Argentinas hamnar 1,117
ångfartyg om 555,248 tons och 2,026 segelfartyg
om 558,638 tons. Vid samma tid funnos 15 särskilda
regelbundna ångbåtslinier mellan europeiska hamnar
och Buenos Ayres. På sistnämnde stad ensam faller
2/3 af hela rörelsen. Af öfriga hamnplatser må
nämnas Rosario, San Nicolas, Paraná och Gualeguay. De
väldiga, hundratals mil uppåt segelbara floderna hafva
naturligtvis manat till upprättande af förbindelser
med det inre landet. Också underhålles från Buenos
Ayres daglig ångbåtsfart uppåt Paraná till Corrientes
och på Uruguay till dess vattenfall vid Salto
Oriental. Dessutom finnes väl knappast något land i
verlden, som företer färre naturhinder för jernvägars
anläggning. Också hafva sådana redan blifvit öppnade
för trafiken (1873: 143 geogr. mil); under byggnad
eller föreslagna äro 429 mil jernvägar. Från Buenos
Ayres leda i olika riktningar 4 banor inåt slätterna;
från Rosario leda jernvägar till Cordoba och Rio
Cuarto. Bland de under arbete varande banorna bör
särskildt nämnas den från Buenos Ayres tvärs öfver
landet till Chile öfver Uspallatapasset. – Samtlige
hufvudorterna vid kusten och i det inre äro förenade
med hvarandra genom ett telegrafnät, som år 1873
angafs ega en utsträckning af nära 900 mil.
Historia. La-Plata-floden upptäcktes redan 1512,
men först 1535 började egentligen den spanska
kolonisationen. Intill 1778 betraktades hela landet
såsom ett slags bihang till Peru, men upphöjdes då
till ett särskildt vice-konungarike, hvilket dock
äfven omfattade Bolivia, Paraguay och Uruguay. I
samband med de stora napoleonska krigen uppkommo
der, liksom i Spaniens öfriga amerikanska lydland,
slitningar med moderlandet, hvars förvaltning
ingalunda varit egnad att tillvinna detsamma
sympatier, och på en i Tucuman hållen kongress
utfärdade La-Plata-staterna år 1816 sin
oafhängighetsförklaring. Skiljaktiga intressen
och personlig ärelystnad vållade dock, att Paraguay
och Uruguay skilde sig från förbundet och hvar för
sig intogo en sjelfständig ställning. Tvister med
grannstaterna och inre oroligheter af vildaste art,
särskildt under Rosas’ diktatur (1829-1852), hämmade
blott allt för länge det i många hänseenden af naturen
synnerligen gynnade landets utveckling.
Författning. Politisk indelning. Argentina bildar,
på grundvalen af 1862 års författning och efter
mönstret af Nord-Amerikas Förenta stater, en
federalstat, hvars särskilda delar i alla inre
angelägenheter äro fullkomligt oberoende af hvarandra,
men gentemot utlandet representeras af en gemensam
nationalregering. Denna har till sitt förfogande
samtliga tullinkomsterna och bestrider deraf
utgifterna för försvaret, centralförvaltningcn
och diplomatien äfvensom för den offentliga
undervisningen, för så vidt ej någon enskild stat
tagit sistnämnda angelägenhet under sin särskilda
vård, hvilket t. ex. just är fallet med den förnämsta
och i civilisation längst framskridna staten, Buenos
Ayres. Årligen sammanträda nationalrepresentanterna
(fördelade på en senat med 30 och en deputerad kammare
med 54 medlemmar) för att besluta rörande lagförslag,
beskattnings- och aflöningsfrågor, statslån, allmänna
arbeten o. d. I spetsen för centralförvaltningen
står en för 6 år vald president. - De särskilda
staterna ega derjämte för ordnandet af sina inre
angelägenheter egen förvaltning, styrelse och
representation samt eget nationalgarde. Deras
guvernörer äro, utom i tider af politisk oro, ej
pligtiga att mottaga befallningar af presidenten,
utan allenast önskningar i form af meddelanden, hvilka
underställas provinsrepresentationens bepröfvande.
Landets nuvarande provinser bilda med hänsyn till
läge och naturförhållanden 4 tämligen skarpt söndrade
grupper. De norra provinserna: Jujuy, Salta och
Tucuman, utgöra i visst hänseende landets bästa
trakter - rikt bevattnade, fruktbara, med utmärkt
klimat och, delvis, tropisk växtlighet. Den andra
gruppen bildas af Cordilleras-provinserna: Catamarca,
La Rioja, S. Juan och Mendoza, med hett, torrt klimat,
föga åkerbruk, men stora mineraliska rikedomar. De
centrala provinserna: S. Luis, Cordoba och Santiago
del Estero, äro de fattigaste, till stor del fyllda
af saltstepper. De östra provinserna ändtligen -
dels de mellan de stora floderna belägna: Entre-Rios
och Corrientes, dels de, som ligga vesterut från
kusten och Paraná: Santa Fe och Buenos Ayres - äro
synnerligen rika, men hafva fått en tämligen ensidig
utveckling. Boskapsskötseln är, synnerligen i Santa
Fe och Buenos Ayres, det ojämförligen vigtigaste
intresset. - Till dessa 14 provinser kunna slutligen
ock läggas de båda ofantliga indian-territorierna
Gran Chaco i n. och gränsslätten mot Patagonien i s.
J.H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
