Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Areschoug, John Erhard - Areslöf. Se Araslöf - Aretæus - Arethusa - Aretin - Aretino, Niccolò - Aretino, Pietro - Aretino, Spinello, italiensk målare. Se Spinello - Aretinska stafvelserna - Arezzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kärleken till dessa fick ökad näring dels i Lund
genom beröringen med K. A. Agardh, E. Fries och
Nilsson, hvilka gingo den unge studenten till hända
med uppmuntrande råd, dels genom botaniska resor
till åtskilliga delar af fäderneslandet. Derunder
drogs hans håg allt mer till algernas studium,
hvaråt han sedan oafbrutet med förkärlek egnat sina
krafter och hvarför han tillbragt längre tider dels
i bohuslänska skärgården, dels vid Norges kuster,
dels (1868) i nordvestra Frankrike. Dervid har hans
uppmärksamhet varit riktad ej allenast på urskiljandet
af arter och former, utan ännu mer på dessa växters
anatomiska och fysiologiska förhållanden, hvarom en
stor mängd vigtiga och intressanta iakttagelser i
hans skrifter bära vittne. Såsom universitetslärare
har han företrädesvis sökt verka för spridningen
inom vårt land af den nyare, anatomisk-fysiologiska
riktningens idéer och resultat, och särskildt har han
kraftigt bidragit till ett vidsträcktare användande
af mikroskopet vid botaniska studier. En annan sida af
hans verksamhet finna vi i Göteborgs museum och samma
stads vackra trädgårdsförening, hvilka båda till ej
oväsentlig del hafva honom att tacka för sin tillvaro.
De af A. utgifna större och mindre skrifterna
äro särdeles många; här må nämnas Plantæ
cotyledoneæ floræ Gothoburgensis (1836), Symbolæ
algarum rariorum floræ scandinavicæ (1838),
Iconographia phycologica (1847), Phycearum minus
rite cognitarum pugillus I & II (1841-43), Phyceæ
scandinavicæ marinæ (1850), Corallinece i J. Agardhs
Genera et species älgarum} Lärobok i botanik (1863),
Observationes phycologicæ (1866, 1874-5). Synnerligen
utmärkta äro dessutom hans exsiccat-verk: Algæ
Scandinaviæ exsiccatæ (1:sta uppl. 1840-41, 2:dra
1861-72) och Phyceæ extraeuropææ exsiccatæ
(1850-56). I "Lefnadst. öfver K. sv. Vet.-ak:s
efter år 1854 aflidne ledamöter", b. l, finnes en af
A. författad biografi öfver K. A. Agardh.
Areslöf. Se Araslöf.
Aretæus från Kappadocien, en berömd grekisk läkare
i Rom. Enligt några var han samtida med Augustus,
enligt andra med Trajanus eller Hadrianus. Hans
arbeten, skrifna på den Joniska dialekten, hafva flere
gånger utgifvits under 1700- och 1800-talen. De äro
öfversatta till tyskan af Mann (Halle 1858).
Arethusa, Grek. mytol., en af Nereiderna, en källnymf,
hvars källa på ön Ortygia vid Syrakusa ansågs hafva
ett underjordiskt samband med floden Alpheus på
Peloponnesus. Se Alpheus. - Flere källor i Grekland
hade namnet Arethusa.
Aretin, bajersk friherrlig slägt, hvilken egt flere
såsom ämbetsmän och skriftställare framstående
medlemmar. Stamfadern, som tillhörde en kunglig
armenisk slägt, kom såsom barn till bajerska
hofvet och blef 1769 friherre. - Georg von A.,
f. 1770, d. 1845, gjorde sig mycket förtjent om
arbetet med Donaumossarnas torrläggning. - Christoph
von A., den föregåendes broder, f. 1773, d. 1824,
öfverbibliotekarie vid centralbiblioteket i München
och sedan president i appellationsdomstolen i Amberg,
var en mycket flitig politisk skriftställare. -
Karl Maria von A., den föregåendes son, f. 1796,
d. 1868, deltog i krigen 1813-15, blef sedan
diplomat och 1834 bajersk riksarkivarie. Han utgaf
flere värdefulla historiska arbeten, alla i strängt
katolsk anda. 1854 fick han af konungen i uppdrag
att ordna det nyinrättade bajerska nationalmuseet,
åt hvilket arbete han egnade större delen af sin
återstående lefnad.
Aretino, Niccolò, italieiisk bildhuggare. Se
Niccolò di Piero.
Aretino, Pietro, italiensk skald, f. 1492 i Arezzo,
d. 1557 i Venedig. Med anledning af en satirisk
sonett förvisad från sin födelsestad, begaf han sig
till Rom, der han fick en liten syssla vid påfliga
hofvet, men då han utgifvit sina Sonetti lussuriosi
(16 skamlösa dikter), förvisades han äfven från denna
stad (1524). Han fick likväl återvända, sedan han
under tiden funnit mäktiga gynnare i Giovanni de’
Medici i Florens och Frans I af Frankrike. Å nyo
förvisad från Rom, tog han sin tillflykt till Venedig,
der han kom till stort välstånd, ej minst genom
gåfvor af furstar och förnäma herrar, som fruktade
hans skarpa satir. Sålunda fick han t. o. m. af
kejsar Karl V ett ganska stort årsunderhåll. För
att åter försona sig med påfven, skref A. flere
andaktsböcker, och Julius III gaf honom verkligen en
rik belöning. Bland Aretinos satiriska och qvicka,
men i hög grad anstötliga arbeten stå främst
hans fem lustspel, Marescalco (1530), Cortigiana
(1537), Ippocrito (1542), Talanta (1532), Il filosofo
(1549) och sorgespelet Orazia. - A. räknas bland sin
nations klassiska skriftställare. Han kallades af sina
samtida "Il divino" (den gudomlige) och "Flagello de’
principi" (furstarnas gissel).
Aretino, Spinello, italiensk målare. Se Spinello.
Aretinska stafvelserna, mindre bruklig benämning
på den Guido från Arezzo (Aretinus) tillskrifna
solmisationen (skalasången) ut, re, mi, fa, sol, la.
Arezzo. 1) Provins i konungariket Italien,
omfattande sydöstra delen af Toscana. Arealen 60,04
qv.-mil. 234,645 innev. (1871). Silkesodling och
väfnadsslöjd äro hufvudnäringar. Provinsen vattnas
af Arno och Tiber samt genomstrykes i n. ö. af
Centralapenninernas hufvudkedja. De bördiga dalarna
frambringa säd, vin. frukt, oliver, kastanjer
m. m. A. eger flere mineralkällor. - 2) Hufvudstad
i nämnda provins, vid floden Castro, i en fruktbar,
af höga berg omsluten dal. 11,154 innev. (1871). Det
eger många präktiga byggnader från 13:de och 14:de
årh. samt från renaissansens tid. Särskildt må
nämnas kyrkan "Santa Maria delle Pieve" och den
gotiska domen. Många bland kyrkorna äro berömda för
sina fresker och skulpturer. Vid Piazza grande ligger
stadens präktiga köpmans-loggier. I A. finnas dessutom
en vetenskapsakademi, en konstakademi, ett rikhaltigt
bibliotek och ett museum med antika samlingar. Från
A. hafva ett synnerligen stort antal berömda män
utgått: Mæcenas, Petrarca. Guido (notskriftens
uppfinnare), påfven Julius III, botanikern
Cesalpini, målaren och konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
