- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
833-834

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ansigtsvinkeln - Ansjovis - Ansjuan - Anslag - Anslag - Anslagsvinkel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hakan och underläppen. - Ansigtssmärtan är en af de
vanligaste bland de s. k. neuralgiernai De svårare
fallen äro dock lyckligtvis sällsynta. Sjukdomen
förekommer mest hos fullvuxna, i synnerhet
hos qvinnor. Stundom kan man spåra ett ärftligt
anlag till densamma. Så kallade nervösa personer
äfvensom svaga, blodfattiga och de, som lida af vissa
allmänna sjukdomar, äro mera disponerade derför än
fullt friska. Vanligen framkallas han af förkylning,
i andra fall genom ett yttre våld, som träffat nerven,
eller ock derigenom att en främmande kropp åstadkommit
en retning på densamma. Mycket ofta föranledes
ansigtssmärtan af sjukdomar i närliggande delar,
framför allt i hufvudskålens och ansigtets ben. Ofta,
i synnerhet i frosstrakter, synes hon framkallas
af samma sjukdomsorsak som frossa och uppträder då
vanligen såsom supraorbital-neuralgi. Anfallen följa
hvarandra i sådana fall med regelbundna mellanrum, och
sjukdomen öfvervinnes ofta genom samma behandling, som
är bruklig vid frossjukdomar. Smärtornas intensitet
är mycket olika; de smärtor, som stundom förekomma i
de svåraste fallen, torde höra till de våldsammaste,
som menniskokroppen kan erfara, och man känner många
sjelfinord, som varit följder af denna sjukdom. Fall
finnas beskrifna, i hvilka sjukdomen försvunnit efter
ett enda anfall, som räckt några minuter; men stundom
kan den fortfara i åratal, ja i årtionden. Utgången
beror företrädesvis på grundorsaken. Bot är i de
flesta fall möjlig efter längre eller kortare tid;
men stundom är hvarje behandling fruktlös.

Behandlingen vexlar efter grundlidandets
beskaffenhet. Då anfallen uppträda med regelbundna
mellantider, och i synnerhet vid sådana fall, som
kunna betraktas såsom s. k. larverad frossa, gör
kina ofta förträfflig verkan. Bland medel, som med
fördel användas, må för öfrigt nämnas elektricitet
och massage. Morfin och andra narcotica måste ofta
tillgripas. I långvariga fall bör dock morfinet
användas med stor försigtighet, för att förekomma ett
efter sjukdomens hafvande qvarstående missbruk af
medlet. - Stundom kan man hafva sjukdomen genom en
kirurgisk åtgärd: af skärning af den sjuka nerven
(neurotomi) eller borttagande af ett stycke af
densamma (neurektomi) ofvan det angripna stället.
P. W.

Ansigtsvinkeln är den vinkel, som bildas af två
linier, dragna från den mest framstående delen af
öfverkäken, den ena genom öronöppningens midt, den
andra tangerande midten af flinten eller pannan. Hos
svinet och hästen är denna vinkel vid pass 11°,
hos oxen 16°-17°, fåret och geten 25°-26°, hunden
26°-30°, katten 35°-36°, åtskilliga apor 30°-60°,
de högst stående aporna 60°-65°, negrerna 70°,
hos indo-européen omkr. 80°. Då man finner denna
vinkel hos menniskor, å kranier eller å konstverk,
uppgifven till 90°, ja t. o. m. 100°, måste det
i förstnämnda fall bero på missbildning eller
sjukdom, i senare på onaturlig idealisering.
G. v. D.

Ansjovis (Anjovis), zool., Engraulis
enchrasicholus
Lin., är en vid Sveriges kuster
ganska sällsynt sillfisk, som skiljer sig från våra
öfriga sillarter derigenom, att öfverkäkens spets
skjuter fram förbi underkäkens. Några gånger ha
visserligen enstaka exemplar blifvit, tillsammans
med vanlig sill, fångade vid bohuslänska kusten och
i Östersjön, till och med
illustration placeholder

ända upp i Stockholms skärgård; men sitt egentliga
hem har ansjovisen i de varmare delarna af Atlanten,
på den europeiska sidan, samt i Medelhafvet, der
sedan gammalt ett storartadt ansjovisfiske drifves,
i synnerhet vid Siciliens, Corsicas, Frankrikes och
Spaniens kuster. Fisket försiggår under mörka nätter
på försommaren och på det sätt, att några med bloss
försedda båtar sprida sig på en trakt af hafvet,
der man väntar att träffa ansjovis; när fiskarna
framlockats af skenet från ett bloss, tillkallas andra
båtar, hvilkas manskap omringa stimmet med garn. Nu
släckes blosset, man väsnas och pulsar i vattnet, och
den skrämda fisken ränner sig fast i garnen. Så fortgår
det från bloss till bloss. - Saltad, utgör ansjovisen
en ganska vigtig handelsvara i södra Europa. Hvad man
hos oss allmänt i handeln kallar ansjovis, är kryddad
hvassbuk (Clupea sprattus) eller småsill, ungar af
Clupea harengus, hvilken sistnämnda dock är sämre.
F. A. S.

Ansjuan [ansjuán], ö bland Komorerna.

Anslag, jur. 1) Offentliggörande af en
ämbetsmyndighets beslut på det sätt, att å någon för
allmänheten tillgänglig plats inom ämbetsverkets
lokal eller (i fråga om domstolar) å rättens
dörr anslås en underrättelse om beslutet. - 2)
En sålunda offentliggjord underrättelse. Olofligt
borttagande af dylikt anslag är belagdt med
bötesstraff. - Anslagstid kallas i konkurs den tid,
som förflyter mellan utfärdandet af offentlig stämning
å borgenärerna (hvilket sker bl. a. genom stämningens
anslående å rättens dörr) och inställelsedagen. Enligt
den svenska konkurslagen är anslagstiden minst två,
högst fyra månader. Är konkursbo å landet så ringa,
att der ej finnes värde för 1000 kr., skall dock
inställelsedagen utsättas till viss dag under det
lagtima ting, som näst efter två månader i häradet
infaller, om ock dermed dröjer längre än fyra månader
efter stämningens utfärdande.

Anslag, musikt. 1) Angifvande af ett ackord på något
instrument. - 2) Det sätt, hvarpå man nedtrycker
tangenterna för att frambringa den rätta tonen. Ordets
användning i dessa betydelser uppkom deraf, att
orgelns tangenter i äldsta tider voro flere tum breda
och så svåra att trycka ned, att man måste anslå dem
med knytnäfvarna eller armbågarna.

Anslagsvinkel, ett vinkelmått, hvarmed man drager
vinkelräta linier mot ett arbetsstyckes kant, för
hvilket ändamål verktygets ena ben är försedt med
en framstående kant att lägga emot arbetsstycket
(ett anslag).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free