Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anomali - Anomodontia - Anomoeer - Anomozamites - Anomura - Anomöer - Anona - Anonaceæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckes sammanhänga med dessa ämnens egenskap
att i reflekteradt ljus vara starkt färgade.
R. R.
Anomali, astron., namn på vissa vinklar, som angifva
en planets läge i hans bana. Sann anomali är den
vinkel, från perihelium räknad, som radius vector
bildar med apsidlinien. Då en planet rör sig med
olika hastighet i olika delar af sin elliptiska
bana, så följer deraf, att sanna anomalien ej växer
lika mycket på lika tidsintervaller. Medelanomali
kallas den vinkel, som radius vector skulle bilda
med apsidlinien, om planeten tänktes röra sig i
cirkelbana med en diameter lika med apsidlinien och
med en sådan likformig hastighet, att omloppstiderna
i cirkeln och ellipsen vore lika. Medelanomalien
växer alltså proportionelt mot tiden. Den likformiga
rörelsen benämnes medelrörelse. Anomalistiskt år,
se Astronomiskt år. J. O. B.
Meteorol. Termisk anomali kallar Dove
skilnaden emellan en orts medeltemperatur och
medeltemperaturen för den breddgrad, vid hvilken
denna ort är belägen. Följande tabell upptager
exempelvis dessa värden för året samt för Januari
och Juli månader i Styckisholm på Island, vid 65°
nordl. bredd. Medeltemperaturen för breddgraden är
beräknad ur observationer på en stor mängd ställen
under samma latitud.
År Januari Juli
Styckisholm +2°,8 -2°,2 +9°,5
65° latitud -5°,2 -21°,l +10°’9
term. anomali +8°,0 +18°,9 -1°,4
Tabellens sista rad visar, att Styckisholm
har en särdeles varm vinter och äfven ganska
hög årstemperatur, men något kall sommar. - Vid
beräkning af de medeltemperaturer, som ingå i denna
kalkyl, måste orternas höjd öfver hafvet tagas i
betraktande. Jfr Isometraler. R. R.
Anomodontia (af Grek. nek. a, nómos, lag, och
odus, gen. odontos, tand), paleont., en utdöd
ordning af reptiliernas klass, hufvudsakligen
utmärkt genom munnens byggnad. Käkbenen bildade ett
slags näbb, hvilket sannolikt var öfverdraget med
horn. Tänder saknades helt och hållet, såsom hos
slägtet Udenodon, eller också fans ett par mycket
stora i öfverkäken, såsom hos Dicynodon. Ryggkotorna
voro bikonkava, extremiteterna väl utvecklade och,
som det synes, lämpade för gående på land. De få
hittills kända formerna af denna ordning äro alla
funna i lager, som räknas till trias-formationen.
G. L.
Anomœer. Se Anomöer.
Anomozamites Schimp., paleont., ett till cycadeerna
hänför dt fossilt växtslägte, helt nyligen skildt
från Pterophyllum, och som med hänseende till
bladens byggnad påminner om vissa ormbunkar. Bladen
äro vanligen mer eller mindre regelbundet pardelade,
med småflikarnas hela bas fäst vid rachis, men kunna
stundom vara alldeles hela, jämnbreda. Nerverna utgå
nästan rätvinkligt från rachis och dela sig vanligen
i två grenar, som fortlöpa parallelt till bladkanten;
några kunna äfven vara enkla. Slägtet förekommer
hufvudsakligen inom juraperiodens aflagringar och
har äfven representanter inom
Sverige, der det förekommer såväl i den
s. k. "Hörssandstenen" som i de kolförande
bildningarna vid Helsingborg och Höganäs. A. G. N.
Anomura (af Grek. nekande a., nomos, lag, och
urá,<i> svans), zool., en afdelning af de tiofotade kräftdjuren
(Crustacea decapoda). De hafva fått
sitt namn till följd af stjertens byggnad. Denna
saknar nämligen bihang af vanlig form
(se Abdominalbihang), tjenliga såsom rörelseorgan,
men har vanligen fenlika bihang i sin spets. Tre
familjer, tillhörande denna afdelning, förekomma vid
våra nordiska hafskuster, nämligen Stenkrabborna
(Lithodida), Eremitkräftorna (Paguridæ) och
Porslinskrabborna (Galatheidæ). F. A. S.
Anomöer l. Anomœer (af Grek. anómoios, olikartad),
ett arianskt parti. Se Aëtius.
Anona L., bot., växtslägte, tillhörande
nat. fam. Anonaceæ, Polyandria Polygynia L. Dit
höra tropiska träd och buskar, bland hvilka flere
äro bekanta för sina i hög grad välsmakande frukter;
så t. ex. A. Cherimolia Mill., cherimoja-trädet i
Peru och Bolivia, som förekommer i sådan mängd,
att ofta hela skogar bestå uteslutande af detta
trädslag. Det är om dess frukt, som Humboldt säger,
att det kunde vara värdt att resa till Amerika endast
för att få äta cherimoja. Genom angenäm smak och
lukt utmärkta frukter hafva äfven A. muricata L. och
A. squamosa L., båda härstammande från Amerikas
varmare delar och odlade öfver hela den heta zonen.
Ldt.
De stora melonlika, ända till 3 skålpund tunga
frukterna af A. muricata L. användas såsom kylande
medel i febrar, och af dem beredes en vin liknande
dryck. Barken har en vidrig lukt och brukas såsom
ett sammandragande medel, liksom äfven de omogna
frukterna och fröna. Knopparna och blommorna anses
vara slemlösande i lungkatarrer, och bladen äro
maskdödande. En stor mängd arter af detta slägte
användas för liknande ändamål i sina hemland,
Vestindien, Guyana, Brasilien o. s. v. O. T. S.
Flere fossila arter anföras från Europas miocena
aflagririgar. A. G. N.
Anonaceæ Juss., bot., naturlig växtfamilj,
närslägtad med Ranunculaceæ och innefattande träd
och buskar, som utmärka sig genom enkla, helbräddade,
fjädernerviga blad, oftast tvåkönade blommor,
som vanligen hafva trebladigt foder och sexbladig
krona med tjocka, läderartade kronblad och en stor
mängd fria ståndare med korta strängar och bredt,
upptill skiflikt utvidgadt knappband, sittande jämte
pistillerna, som äfvenledes äro många till antalet,
på ett halfklotformigt fäste. Frukterna, vanligen
flere efter hvarje blomma, äro ofta bär, hvilka
sammanväxa till en enda köttig, till utseendet något
kottelik frukt (så t. ex. hos slägtet Anona). Frön
med ymnig, köttig och veckad hvite. - Denna familj
innefattar 40 slägten med omkr. 400 arter, af hvilka
de allra flesta förekomma i de tropiska delarna af
såväl gamla som nya verlden. Nästan alla utmärka
sig genom aromatisk lukt och smak. Många användas
derför i sina hemland som kryddor eller läkemedel.
Ldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
