Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Animal magnetism - Animal vaccination - Animato - Anime - Animera - Animism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
781 Animal vaccination - Animism. 782
måste få en animal-magnetisk verksamhet. Till "de
troendes" gagn kringsändes ock nu för tiden per posto
"magnetiseradt" papper eller tyg i ej ringa mängd,
och vinningslystnaden ler i mjugg.
Redan på Mesmers tid nedsattes i Paris på
kongl. befallning en undersökningskomité. Det
var 1784. Komitén bestod af såväl akademister som
läkare. Då dessa icke funno något, som bevisade
tillvaron af ett magnetiskt fluidum, vände de
sin uppmärksamhet på den magnetiserade. Väl
bekanta med menniskonaturen, visste de hvilka
förvånande verkningar en uppjagad inbillningskraft
förmår åstadkomma, och de förklarade de
s. k. animal-magnetiska tillstånden för inbillningens
verk. Senare tiders utvidgade kunskap om nervsystemet
har icke allenast styrkt riktigheten af denna åsigt,
utan äfven visat, huru inbillningen kan hafva en sådan
makt. Då det likväl icke här är tillfälle att utveckla
detta, hänvisa vi till dr J. V. Brobergs afhandling «Om
animala magnetismen och 18:de århundradets mysticism»
(Stockholm 1866) och hemta derur endast följande:
Magnetismens vanligaste verkan är sömn, och för
dess åstadkommande behöfves visst ingen "ännu okänd
kraft". Vi veta, att redan ett beqvämt läge, så
att nervsystemet ej behöfver akta på musklernas
tjenstgöring för kroppens stödjande, inbjuder till
sömn. Erfar då ett eller annat sinne ett oupphörligt
upprepande af ett och samma intryck, så drages
derigenom uppmärksamheten från allt annat och fäster
sig mer och mer vid det monotona intrycket. Men just
derför att det är samma intryck, som oupphörligt
återkommer, förslöas uppmärksamheten, så att äfven
detta intryck uppfattas allt dunklare och otydligare
och slutligen icke alls förnimmes, då ock det vakna
tillståndet upphört. Mången gång är ju det surrande
ljudet af ett entonigt föreläsande ett ganska verksamt
sömnmedel. Men liksom här det monotona intrycket
delgifves uppmärksamheten genom hörselsinnets organ,
så kan detta ske äfven genom de öfriga sinnenas. Så
kan äfven känselsinnet afficieras af monotona intryck,
och sålunda är det lätt begripligt, huru oupphörliga
sakta strykningar kunna lulla till sömn. Göras dessa
strykningar med tillbörlig högtidlighet af en person,
som har rykte att vara magnetisör, och har den,
hvarpå de göras, benägenhet för det mystiska, så
verka de ofantligt mycket säkrare och hastigare,
ty då har ett annat vigtigt moment kommit med i
spelet, nämligen den så mäktigt verkande känslan
för det underbara. Är den magnetiserade ett rätt
"känsligt subjekt", så faller han icke blott i sömn,
detta s. k. lägre magnetiska tillstånd, utan han
öfvergår i det s. k. högre magnetiska tillståndet:
somnambulismen. Orsaken till denna öfvergång finna vi
lätt, då vi betänka, att sömnen är det mest viljelösa
tillstånd vi känna. Den af magnetisören söfde är
således beröfvad sin viljas bruk: han är viljelös, och
en sådan kan man få till hvad som hälst. Han har ingen
vilja hvarken att styra sin egen inbillningsförmåga
eller att uppkalla sitt omdöme till pröfning af hvad
som säges honom: han gör som man säger.
Liksom man kan få sömngångaren att
drömma hvad man vill, så kan man ock få den i
s. k. magnetisk somnambulism försatte att göra
hvad man vill. Om man t. ex. sträcker ut hans
arm, så förblir den utsträckt, ty musklerna få
ingen tillsägelse från den söfda viljan att ändra
ställningen. På Mesmers tid, då de konvulsiva kriserna
voro på modet, fingo de magnetiserade vanligen
konvulsioner, ty deras sinne var intaget af den
föreställningen, att sådant hörde till magnetismen,
och hos en viljelös menniska har verkligen en
föreställning, som blifvit herskande (dominerande)
i hjernan, en sådan makt, att hon sätter musklerna
i rörelse i öfverensstämmelse med sitt innehåll. Då
sedermera en annan föreställning om magnetismen
blef rådande, försvunno de konvulsiva kriserna,
och de magnetiserade företedde sömnvandrarens
mera lugna tillstånd. Hurudant den magnetiserades
uppförande blir, beror alltså på den föreställning,
den inbillning, man ingifver honom. Och att det
verkligen är genom monotona intryck, som det viljelösa
tillståndet inledes, det har man äfven på experimentel
väg bevisat (se Hypnotism). - Tydligt är, att hos en
person, som redan är viljesvag, det skall gå lättare
att åstadkomma viljelöshet, än hos en som öfvat och
stärkt sin vilja; och då hysteri är ett lidande,
som förlamar viljan, så är det lätt förklarligt,
hvarför just hysteriska eller s. k. nervösa personer
äro magnetismens tacksammaste "subjekt". Men tydligt
är ock, att för sådana patienter en behandling,
som just går ut på att söfva viljan för att låta
inbillningen råda, ej kan vara helsobringande.
Bg.
Animal vaccination, med., det slag af vaccination,
eller kokoppympning, hvarvid ympämnet tages
från naturliga eller genom öfverympning från
menniskan till kon framkallade kokoppor.
Se Kokoppympning. E. Ö-n.
Animato, Ital., musikt., själfullt.
Anime l. Animi (sannol. af Grek. enaimon,
blodstillande), farmak., betecknade ursprungligen ett
harts från trakterna vid Afrikas östligaste udde
(Kap Guardafui), hvilket nu med ett arabiskt
namn heter "Luban mejeti" och i droghandeln
kallas "afrikanskt elemi". Det är ett slags
"Olibanum", frambragt af Boswellia Frereana Birdes
(fam. Burseraceæ). Nutidens anime-harts är af
två slag: Vestindiskt anime, af Hymenæa Courbaril
L. (fam. Leguminosæ), som utgöres af oregelbundna,
ojämna, gulhvita, stoftströdda hartsstycken af
vexlande storlek, något tyngre än vatten, hvilka
vid uppvärmning utveckla en angenäm lukt af dill
och fenkål och vid tuggning sammanklibba sig mellan
tänderna; samt ett mera sällsynt: Ostindiskt anime,
af Valeria indica L. (fam. Dipterocarpeæ),
bestående af små, kantiga, gulaktiga eller
rödgula stycken, sprödare än vestindisk anime
och å brottytan stundom visande olika lager.
O. T. S.
Animera (Fr. animer, af Lat. animare, förse med luft,
lifva, besjäla, af anima, själ), lifva, uppelda,
uppmuntra. - Animerad, liflig, glad.
Animism (T. animismus) kallas den medicinska
lärobyggnad, som 1708 framställdes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
