Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Androgeos - Androgyn - Android - Andromache - Andromachus - Andromeda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
743 Androgeos - Andromeda. 744
med sina strängar här sammanväxa till ett rör omkring
pistillerna (se fig. 5). Växter med dylikt androeceum
förde Linné till sin 16:de klass, Monadelphia. -
Det andra fallet inträffar hos Orchieæ, i det
de 3 ståndarna (staminodierna) sammanväxa med
pistillbladen till den af pistillens fruktämne
uppburna s. k. könspelaren, gynostemium. För växter
med dylika befruktningsorgan bildade Linné sin 20:de
klass, Gynandria. Det tredje fallet eger rum hos
de flesta växter med sambladig blomkrona (undantag
Ericineæ, Campanulaceæ m. fl.). Ståndarna visa
sig hos dem, då blomman är fullfärdig, sitta fästa
ett stycke upp på blomkronan. Nyare morfologer
[illustration]
förklara detta förhållande så, att det stycke af
den skenbara blomkronan, som befinner sig nedom
ståndarnas vidfästningspunkter, egentligen ej tillhör
blomkronan, utan är ett efter ståndarnas och den
verkliga (ofvanför ståndarnas vidfästningspunkter
befintliga) blomkronans färdigbildning utveckladt
organ, som väl har utseende och struktur af
blomkrona, men dock egentligen tillhör blombottnen
(blommans stamdel). - Med sammanväxning af ståndare
har ofta förblandats det fall, då ståndarna ej,
såsom vanligt, äro enkla, utan sammansatta (på samma
sätt som örtbladen ofta äro det). Så ansåg Linné,
att arterna af slägtet Hypericum hade ståndarna
sammanvuxna med strängarne i 3 eller 5 stammar
(Linné förde derför slägtet till 18:de klassen,
Polyadelphia), under det att rätta förhållandet är,
att nämnde växter ega i hvarje blomma 3-5 sammansatta,
greniga ståndare (se fig. 1). På samma sätt eger
ricinoljeväxten, Ricinus communis, i sina hanblommor
flere sammansatta ståndare (se fig. 2), organ,
hvilka dock länge betraktats såsom grupper af talrika
ståndare, sammanvuxna med sina strängar. Ståndarnas
förening med knapparna hos Synanthereæ (se fig. 6)
med flere till Linnés klass Syngenesia hörande
växter har ofta blifvit betecknad såsom en verklig
sammanväxning, men den är dock något helt annat. Den
är nämligen alldeles ej någon organisk förening,
utan blott en mer eller mindre stark sammanhäftning
genom yttre medel. Jfr Ståndare, Sexualsystem.
V. W.
Androgeos, Grek. mytol., son af konung Minos på Kreta,
skall enligt den grekiska sagan hafva kommit till
Athen vid den nyinrättade panathenæerfesten, der
tillkämpat sig priset i alla täflingarna och sedan
blifvit mördad af de afundsjuke athenarna. Till hämd
derför tvang Minos athenarna att hvart åttonde år
skicka till Kreta
sju ädelborna ungmör och lika många ynglingar
till att offras åt Minotaurus, ett vidunder, som till
hälften var menniska, till hälften tjur. I Athen
firades årligen till Androgeos’ ära en dödsfest,
i hvilken han hedrades under namnet Eurygyes.
V. K.
Androgyn (af Grek. aner, man, och gyne, qvinna),
anat., kallas den varelse, hos hvilken de båda könens
organ äro förenade. - Androgyni, subst., en sådan
förening. Jfr Hermafrodit.
Android l. Androad (af Grek. aner, menniska, och
eidos, utseende), mek., kallar man en sådan automat,
som har menniskoskapnad och genom en i det inre
dold mekanism förrättar något arbete. Bekanta äro de
båda akustiska automaterna, förfärdigade af Vaucanson
(1738). Den ene föreställde en flöjtblåsare, den andre
en herde, som blåste flageolet (den provençaliska
herdepipan) och slog takten dertill på tamburin. Dessa
figurer utförde fullständiga arier med den största
konstfärdighet. - Droz, fader och son, förfärdigade
1777 automater, föreställande gossar, som skrefvo
sammanhängande meningar och ritade landskap. Dessa
utförde alla erforderliga handgrepp, doppade pennan
i bläckhornet, afskakade det öfverflödiga bläcket,
riktade vid hvarje nytt ord ögonen på förskriften
o. s. v. - v. Kempelen’s berömde schackspelare,
hvilken spelade med de närvarande, var troligen ingen
verklig automat, utan dolde sannolikt inom sig en
menniska, som utförde spelet, ehuru man aldrig fick
reda på, hvar denna var placerad. Figurens rörelser
voro emellertid så naturliga, att det ovilkorligt
föreföll åskådaren, som om han spelade. Jfr Automat,
Talmaskin. R. R.
Andromache, Grek. mytol., den trojanske hjelten
Hektors maka, dotter af konung Ection i det
ciliciska Thebe, en af de ädlaste qvinnobilder,
som den homeriska dikten, ja hela den antika poesien
skapat. Sorg skördade hon i rikt mått. För Achilles’
hand föllo hennes fader och hennes sju bröder, för
hans hand stupade äfven hennes make. Vid denne är
hon fäst med den renaste, ömmaste kärlek. Innerligt
rörande är hennes afsked från Hektor, då han ilar till
sin sista strid; djupt gripande är hennes klagan vid
hans död och vid mottagandet af hans lik. De trogna
makarnas afsked från hvarandra har städse räknats
bland Iliadens glanspunkter. Det är efterbildadt
af Schiller. Efter Trojas intagande förde Achilles’
son Neoptolemos A. med sig till Epirus, der hon skall
hafva födt honom en son, Molossus. Sedermera förband
hon sig med Priami son Helenus. Hennes senare öden
behandlade Euripides i ett sorgespel, som bär hennes
namn och som var motivet för Racines "Andromaque".
V. K.
Andromachus, från Kreta, kejsar Neros lifmedikus,
bekant for sin uppfinning af läkemedlet teriak.
Andromeda, Grek. mytol., dotter af den etiopiske
konungen Cepheus. Då dennes gemål, Cassiopea, genom
skryt öfver sin skönhet förtörnat Nereiderna,
skickade Poseidon ett hafsvidunder, som hotade att
ödelägga Cephei land. På grund af ett orakels utsago
måste Andromeda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
