Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andedrägts-organ - Andelys, Les - Ander - Anderlecht - Anderloni - Andermatt - Anderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
705 Andedrägts-organ - Anderna. 706
Andedrägts-organ. Se Andning.
Andelys, Les [läs- angdeli´ss], gammal stad i franska
depart. Eure i Normandie, vid Seine, n. v. om
Paris. 4,099 innev. (1872). Obetydlig handel och
industri. Ruiner efter en af Richard Lejonhjerta
uppförd borg. Mineralkällor. I Villers, i närheten
af Andelys, föddes målaren Poussin (1593 l. 94).
Ander, Aloys, en af vår tids berömdaste tenorsångare,
föddes i Liebititz i Böhmen 1821. Hans röst utmärkte
sig mindre genom styrka än genom lyrisk vekhet
och välljud, hans föredrag fängslade genom värme
och konstnärligt jämnmått, och han vann öfverallt
på sina konstresor stort bifall. Åren 1855 och
1856 uppträdde han på Kongl. operan i Stockholm i
"Stradella", "Profeten", "Hugenotterna", "Marta",
"Trollflöjten", "Vilhelm Tell" m. fl. operor. A. dog
1864 vid vattenkuranstalten Wartenberg i Böhmen,
der han sökte bot för en sinnessjukdom, orsakad af
sorg öfver röstens förlust. A. var ledamot af svenska
Musikaliska akademien.
Anderlecht, fabriksort i belgiska provinsen
Syd-Brabant, ej långt från Brüssel. 11,663
innev. (1869). Ull- och bomullsväfverier, stora
bryggerier, betydlig smörhandel m. m.
Anderloni. 1) Faustino, italiensk kopparstickare,
f. 1766 i S. Eufemia vid Brescia, d. 1847. Han blef
1801 professor i teckning vid universitetet i Milano,
der han för prof. Scarpas räkning tecknade och
graverade anatomiska preparat. Derjämte graverade
han äfven med framgång efter utmärkta mästare,
såsom Rafael, Correggio, Reni (Marias himmelsfärd)
m. fl. Ända in i sena ålderdomen förde han sin
stickel med kraft och klarhet. - 2) Pietro, en
af Italiens bäste kopparstickare i nyare tid, den
föregåendes broder, föddes 1784 i S. Eufemia vid
Brescia. Han fick sin första undervisning hos brodern,
men studerade sedan under Longhi, hvilken han 1831
efterträdde såsom direktör för kopparstickarskolan
i Milano, der han dog 1849. A. förstod att på ett
mästerligt sätt uppfatta och återgifva sina originals
egendomligheter, äfven der det gällde färgen. Hans
bästa gravyrer äro reproduktioner af arbeten af
Tizian och Rafael (Den heliga familjen l. La madonna
del passeggio). I Nationalmuseum i Stockholm finnes
utställd hans Kristus och äktenskapsbryterskan
(1821), efter Tizian.
Andermatt l. Urseren, Ital. Orsera, by i schweiziska
kantonen Uri, i Urseren-dalen. 4,445 fot öfver
hafvet. Innevånarne, hvilkas antal år 1870 utgjorde
744, lefva af boskapsskötsel och varutransport öfver
S:t Gotthard.
Anderna, Sp. Cordilleras [kordilje´ras] de los Andes,
är det allmänna namnet på den genom Syd-Amerika gående
delen af de amerikanska Kordillererna. Den söder om
Amerikas sydspets liggande ögruppen, Eldslandet, är
uppfylld af berg, som kunna anses höra till A. och
endast genom Magalhaens sund skiljas derifrån. De
högsta af dem, Sarmiento och Darwin, äro omkring 6,400
fot. På fastlandet resa sig A. redan på verldsdelens
sydligaste spets, Kap Froward, och gå sedan åt norr
genom Patagonien. På 47° s. br. träda de fram helt nära
intill Stora oceanen med toppar af ända till 6,000
f., under det att kedjans medelhöjd i Patagonien är
3,000 fot. Från Ancudoviken, 47° s. br., innanför
ön Chiloe, lemna A. mellan sig och hafvet det smala
kustlandet Chile. Kedjans medelhöjd är der 12,000
f., och topparna tilltaga i höjd mot norden. På 35°
s. br. ligger passet Planchon, 11,000 f.; på 33 1/2°
s. br. vulkanen Maypu, 15,000, f., och på 32 1/2°
s. br. vulkanen Aconcagua, öfver 21,000 f. A. intaga
ännu en mycket obetydlig bredd och bilda antingen en
enda smal kedja eller en hufvudås med obetydligare,
jämnlöpande biåsar. På 20° s. br. grena sig A. i
två kedjor, som utgå från Porcos och Potosis
bergsknut och innesluta Desaguaderos (en flod,
som i nord-vestlig riktning flyter in i Titicaca)
och Titicaca-sjöns ofantliga högdal, 13,000 f. öfver
hafvet. Den vestra grenen, Cordillera de la Cuesta,
följer kusten. På den ligga flere af verldsdelens
högste toppar, Gualatieri samt vulkanerna Arequipa
och Sahama, alla öfver 21,000 f. Den östra, inre
kedjan, Bolivias Kordillerer, göra en stor sväng
åt n. ö. och gå sedan i nordvestlig riktning ö. om
sjön Titicaca. Der ligga topparne Illimani (16 1/2°
s. br.), 22,000 f., och Sorata, på östra sidan af
sjön, 23,000 f. Kedjan genombrytes straxt n. om
Sorata af floden Mapiri, som går åt ö. till Rio
Beni, en biflod till Madeira. Norr om sjön förena
sig de båda hufvudarmarna åter i Cuzcos väldiga
bergsknut, den största på A., mellan 14° och 15°
s. br., för att åter grena sig i två armar omkring
floden Jaujas dal. Dessa armar förena sig mellan 11°
och 10° s. br. i Pascos bergsknut. Der dela sig A. i
tre kedjor, alla bibehållande den riktning åt n. v.,
som de antagit vid Titicaca. Den östligaste kedjan
följer floden Huallagas östra sida till 6° s. br.,
der hon genombrytes af denna flod. Den mellersta
kedjan går från Pasco åt n. n. v. mellan Huallaga och
öfre Marañon, sammanträffar först på 6° s. br. med
den östra kedjan, bildar derpå Marañons många fall
ofvan San Borja, af hvilka det märkligaste är Pongo de
Manseriche, och sammanträffar i bergsknuten Loxa, 4°
s. br., med den vestliga kedjan, hufvudkedjan. Denna
utgår från Pasco, framstryker v. om Marañons öfre
lopp längs Stilla oceanen och har topparna Pelagatos
och Moyopato. Från bergsknuten Loxa utgå åt n. två
kedjor af ansenlig höjd, lemnande mellan sig en
55 mil lång, 3 till 4 mil bred högdal, som räcker
till nästa bergsknut, Pasto, 1° n. br. Denna dal
är genom två mindre bergsknutar, eller tvärdammar,
delad i tre bottnar, Cuenzas, 7,000 f., Alausis,
8,000 f., och Quitos, 9,000 f. Hela dalen är genom
sin vidd, sin höjd öfver hafvet och sin historiska
vigt den märkligaste i Anderna, näst Titicacas och
Desaguaderos. På båda kedjorna reser sig en rad af
ofantliga toppar: på den vestra Chimborazo, 20,100
f., Yliniza, 16,300 f., Pichincha, 15,000 f.; på
den östra Cotopaxi, 17,700 f., Antisana, 18,000 f.,
Cayambe (under eqvatorn), 18,400 f., m. fl. Pastos
bebodda högslätter ligga 10,000 f. högt. Norr om
Pasto dela sig A. i tre armar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
