Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Analys, Spektral- - Analysera - Analysör - Analytisk - Anam - Anamesit - Anamirta - Anamnes - Anamorfoser - Ananas - Ananashampa - Ananasolja - Ananassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
677 Analys - Ananassa. 678
genom Bunsens arbeten. Vid dylika analyser inneslutes
den gas, som skall analyseras, i ett graderadt rör
(eudiometerrör) öfver qvicksilfver, och uti den
sålunda afmätta volymen af gasen införas efter
hvarandra ämnen, som ega förmågan att uppsupa
särskilda gaser. Genom den volymförminskning, som
derigenom uppstår, finner man de uppsupna gasernas
volymer och kan deraf, om deras egentliga vigter
äro kända, beräkna deras vigt. Om man deremot skall
analysera gasblandningar, t. ex. af syre och väte
(luft), hvilka ej uppsupas af tjenliga medel,
söker man förena dem med vissa andra gaser, af hvilka
afmätta volymer tillsättas, hvarefter man ser efter
huru mycket som uppstått af föreningen och deraf
beräknar gasens mängd. Om t. ex. en blandning af
syre och qväfve skall analyseras, blandas gaserna
med en afmätt volym vätgas, hvarefter man medelst
platinatrådar, som finnas insmälta i röret, låter
elektriska gnistor slå genom gasblandningen. Derigenom
förenas syret, men ej qväfvet, med den tillblandade
vätgasen till vatten. Gasblandningens volym minskas,
och då man vet, att 2/3 af den förbrända gasvolymen
utgöres af väte och 1/3 af syre, behöfver man endast,
efter förbränningen, dividera volymförminskningen med
3 för att finna mängden af syre. Närmare detaljer
angående gasers analys finnas i "Gasometrische
methoden" af Bunsen.
Af särskild vigt är analysen af organiska ämnen, en
analys, som fått namnet elementaranalys. - De flesta
organiska ämnen bestå af kol, syre och väte. För
att bestämma huru mycket af dessa beståndsdelar
ett ämne innehåller behöfver man endast förena
kolet och vätet med syre, d. v. s. förbränna dem,
då kolsyra och vatten bildas. Förbränningsprodukterna
få derefter i gasformigt tillstånd stryka först genom
ett noga vägdt och med klorkalcium fyldt rör, hvari
vattnet qvarhålles, och sedan genom en vägd apparat,
innehållande kalilut, som uppsuper kolsyran. Genom
att efter försöket väga dessa apparater erfar man lätt
vigterna af vattnet och kolsyran samt beräknar deraf
vätets och kolets vigter. Subtraheras summan af vätets
och kolets vigter från vigten af det förbrända ämnet,
är skilnaden syre, så vida ämnet ej innehöll något
annat ämne. Är det organiska ämnet qväfvehaltigt,
måste man särskildt bestämma qväfvet, hvarvid det
antingen frigöres och uppmätes som qväfgas eller ock
afsöndras i form af ammoniak, som väges i förening
med klorväte såsom salmiak, af hvars vigt qväfvets
mängd beräknas. Den organiska elementaranalysen
uppfans af Lavoisier (d. 1794), utbildades
af Berzelius, men vann sin fullkomning genom Liebig.
Se vidare "Anl. zur qvant. chem. analyse"
af Fresenius. P. T. C.
Analys, Spektral-. Se Spektral-analys.
Analysera (af Grek. analyein, upplösa, förklara,
utreda), sönderdela ett ämne i dess beståndsdelar,
upplösa, t. ex. analysera en tackjernsart,
ett pulver; förklara, utreda, t. ex. analysera
ett begrepp, en sats.
Analysör l. Analysator (jfr Analysera), fys.,
kallas den apparat, med hvilken man undersöker,
huruvida ljus är polariseradt eller icke,
och i förra fallet bestämmer polarisationens
beskaffenhet. Mer invecklade apparater, tjenande
till detta ändamål, kallas polariskoper. De
olika slagen af analysörer skola beskrifvas under
artiklarne Polarisation (ljusets) och Polariskop.
Se för öfrigt Nichols prisma och Turmalin.
R. R.
Analytisk (jfr Analysera), upplösande, sönderdelande,
utredande. - 1) Analytisk geometri. Se Analys 2. - 2)
Analytisk kemi. Se Analys 3. - 3) Analytisk metod. Se
Analys 1.
Anam, geogr. Se Annam.
Anamesit, petrogr., en grå eller brunsvart, vulkanisk
bergart, som utgöres af samma mineralbeståndsdelar som
dolerit (nämligen en fältspat, plagioklas, augit och
magnetisk jernmalm jämte något apatit), men som har
en så finkornig, nästan tät struktur, att de särskilde
beståndsdelarna ej kunna urskiljas med blotta
ögat. Förekommer i Skotland, Irland och på Island
äfvensom vid Hanau och Kassel i Tyskland m. fl. st.
E. E.
Anamirta Colebr., bot., växtslägte hörande
till nat. fam. Menispermaceæ DC., Dioecia
Lin., med blomfoder af 6 blad i 2 kransar
och utan blomkrona. Ståndarne många; frukten
stenfruktartad. A. Cocculus Wigth o. Arn. är
en slingrande buske i Ostindien. Dess giftiga
frukter kallas i droghandeln Cocculi indici, af
menige man i Sverige Kockelkärnor, Kockelbär.
O. T. S.
Anamnes (Grek. anamnesis, af anamimneskein, påminna),
med., den afdelning af en sjukdomshistoria, som
handlar om patientens föregående tillstånd.
Anamorfoser (Grek. anamorfosis, ombildning), fys.,
kallar man vrängda eller vanskapliga bilder, som
äro ritade på ett sådant sätt, att de gifva riktiga
bilder af föremålen, när de betraktas i en viss sned
riktning (optiska anamorfoser), i en cylindrisk,
konisk eller pyramidalisk spegel (katoptriska
a.) eller genom mångkantiga slipade glas (dioptriska a).
R. R.
Ananas, bot. Se Ananassa.
Ananashampa (Piña) kallas de fina, hvita,
sidenglänsande fibrerna i ananasväxtens blad. De
nyttjas i Amerika, vestra Afrika och Ostindien till
tråd, snören och väfnader. De fina och dyrbara tyg
(ananaslärft, piñas), som förfärdigas deraf på
Filippinerna och Manila, äro mycket berömda.
Ananasolja, kem., kallas en eterart,
smörsyre-etyleter, hvilken mycket nyttjas
som tillsats till artificiel rom. Hon beredes
genom uppvärmning af 1 del svafvelsyra, 2 delar
smörsyra och 2 delar alkohol samt destillering af
blandningen. Hon är en färglös, vid 119° kokande och
af ananas luktande olja, som föga löses i vatten,
men i alla förhållanden i alkohol. Blandad med
alkohol kallas hon rom-essens. P. T. C.
Ananassa Lindl., bot., växtslägte af
nat. fam. Bromeliaceæ, Hexandria Monogynia L. Till
detta slägte hör Ananassa sativa Lindl., som lemnar
ananas, hvilken anses som en bland de ädlaste af alla
frukter. Växten är inhemsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
