Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amsterdam - Amsterdam - Amsvartne - Amt - Amucu - Amu Darja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
657 Amsterdam - Amu Darja. 658
holländska kanalen, hvilken likväl icke fullt
motsvarar vår tids fordringar. Amsterdam har
arsenal och skeppsvarf, flere dockor och rymliga
hamnbassiner, utskurna ur Ij. De storartade dockor
man i nyare tider byggt, den östra och den vestra,
kunna rymma hundratals fartyg. Staden är äfven
ganska framstående såsom fabriksstad. Den har
flere diamantsliperier, fabriker för guld- och
silfverarbeten, färger, stearinljus och kemiska
preparat; sockerbruk, bryggerier, likörfabriker,
tobaksfabriker, brännerier ("genever"),
maskinverkstäder m. m. A. är genom en jernbana
öfver Haarlem förbunden med Helder och står genom en
jernbana öfver Utrecht och Amersfoort i förbindelse
med det nederländsk-rhenska jernvägssystemet.
Hjr.
Amsterdam. 1) Ö i södra delen af Indiska oceanen,
43° s. br. och 97° 30’ ö. lgd, är en slocknad
vulkankrater, klippig, rik på varma källor och utan
växtlighet. Häckningsort för sjöfoglar. Besökes
för sitt rika fiske. - 2) Ö i norra Ishafvet, n. om
Spetsbergen.
Amsvartne, Nord. mytol., namnet på den sjö, i hvilken
holmen Lyngve var belägen, der åsagudarne fjättrade
fenrisulfven.
Amt, civilt förvaltningsområde i Danmark och Norge,
motsvarande "län" i Sverige. Efter enväldets införande
i Danmark-Norge afskaffades 1662 de gamla länen,
hvilka styrdes af kungliga länsmän, som i sin hand
förenade både den militära och den civila styrelsen
jämte skatte-uppbörden. Amtmannen i de nya amten
bibehöllo blott den civila förvaltningen, för hvilken
närmare bestämmelser gåfvos genom en instruktion af
d. 7 Febr. 1685.
Danmark är för närvarande indeladt i 18 amt.
Denna indelning är i sina grunddrag densamma,
som bestämdes genom omregleringen af år 1794. Nämnda
amt äro i allmänhet små: i medeltal utgöra de 38,5
geogr. qv.-mil med 89,000 innev. (1870). Det största
(Ringkjöbings amt) är 81,8, det minsta (Bornholm) 10,6
qv.-mil; det folkrikaste (Århus amt) har 125,323, det
minst folkrika (Bornholm) 31,894 innev. (1870). Amtet
styres af en amtmand, hvilken leder hela den
civila förvaltningen och jämväl utöfvar en viss
judiciel myndighet. Han utnämnes af konungen och
lyder omedelbart under ministèren. Hans kontor kallas
Amtshus. Amtmannen i det amt, inom hvilket biskop
är bosatt, kallas Stifts-amtmand; i förening med
biskopen utöfvar han den högsta andliga myndigheten
i stiftet, men är icke öfverordnad öfriga amtmän inom
detsamma. Skatteuppbörden åligger Amts-forvalteren.
Dennes kontor kallas Amtstue. Amtstuedistrikten
sammanföllo ursprungligen med amten, men sedan dessa
senares områden efter hand undergått åtskilliga
förändringar, har antalet blifvit olika, och
amtstuedistrikten äro nu 28. Amtet ligger äfven
till grund för den kommunala förvaltningen å landet
enligt förordningarna af 1841 och 1867. - Amtsråd är
namnet på landkommunernas gemensamma representation
(till hvilken i Bornholms amt äfven städerna höra). De
äro till antalet 21, i det att Köpenhamns, Odense och
Århus amt, hvilka i senare tider bildats genom
sammanslagning af 2 amt, hvardera hafva 2
amtsråd. Medlemmarna i amtsråden väljas
dels af "sogne-rådens" valmän, dels af de
högst beskattade; amtmannen är sjelfskrifven
ordförande. Amtsrådet har beslutande rätt i fråga
om väganläggning, sjukvård o. s. v., förfogar öfver
de gemensamma kassorna Amtsrepartitionsfonden
och Amtsfattigkassen och utgör äfven högre
instans i de mål, i hvilka socknemenigheternas
styrelser blifvit oense. - Färöarna utgöra 1
amt, och Island 4 under 2 amtmän. Köpenhamn
utgör ett eget "overövrighedsdistrikt",
hvars högste styresman är "overpresidenten".
C. R.
Norge är indeladt i 20 amt, af hvilka 2 endast
innefatta städerna Kristiania och Bergen. De öfrigas
storlek är mycket olika. Det största (Finnmarkens
amt) är 861 geogr. qv.-mil, det minsta (Jarlsbergs
och Laurvigs amt) 40,5 qv.-mil. Det folkrikaste
(Kristians amt) har 124,980, det minst folkrika
(Finnmarkens amt) 20,329 innev. (1865). Amtets
styresman är Amtmanden. Liksom i Danmark kallas
amtmannen i biskopsstaden Stiftsamtmand och är
jämte biskopen medlem af Stiftsdirektionen, men har
ingen myndighet öfver de andra amtmännen. Före
1815 hörde alla städer i ett stift under
stiftsamtmannen, men sedermera hafva de blifvit
lagda under amtmannen i det amt, inom hvilket de
äro belägna. De danska namnen "Amtsforvalter"
och "Amtstue" brukas icke i Norge. Amtet är
indeladt i Fögderier, och skatteuppbörden går genom
fogdarna direkt till regeringen. Den 1837 införda
kommunalrepresentationen för amtet kallas
Amtsformandskab. Amtmannen är dess ordförande, och det
består af "herredsformandskabens" valde ordförande,
som äro sjelfskrifna medlemmar. Ur Amtskassen,
öfver hvilken denna representativa myndighet förfogar,
bestridas utgifter för vägars anläggning, sjukvård,
skolväsendet, landtbrukets främjande o. s. v.
Y. N.
Amucu, sjö i engelska Guyana i Syd-Amerika, 3°
40’ n. br. och 41° 34’ v. lgd, emellan floderna
Rupununi och Tokutu. Är under den torra årstiden
obetydlig, men öfversvämmar under regntiden landet
vida omkring. Den trakt, i hvilken A. ligger, är
det på den engelska drottningen Elisabets tid mycket
omtalade Eldorado. A. kallades Laguna Parima, och
till dess strand förlades guldstaden Manoa.
Amu Darja. 1) A. D., äfven Amu (Arab. Djeihun,
forntidens Oxus), Turans l. Turkistans sydligaste
hufvudflod. Hon rinner upp på Pamir-högslätten
ur den af höga berg omgifna sjön Sarikul, som
ligger omkr. 15,000 fot öfver hafvet. Hennes längd
är omkr. 300 mil, hennes flodområde omkr. 12,000
qv.-mil. Upptagande några bifloder, rinner A. först
mot v. genom Bokara, vänder sig sedan ungefär vid
halfva sin längd mot n. v., flyter så genom Kiva och
faller slutligen ut i södra delen af Aralsjön med sina
trenne armar: Laudan i v., Taldik, med biarmen Ulkun, i
midten, och Kuvan Djarma i ö. Under sista hälften af
sitt lopp, genom Kivas oas, förändrar A. ofta sin bädd
och i århundradet före Muhammed begrof hon i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
