Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ampère - Ampères bord - Ampères regel - Ampfing - Amph- - Amphiaraus - Amphibrachys - Amphilochus - Amphimacer - Amphion - Amphioxus - Amphipoda - Amphipolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
649 Ampere - Amphipolis. 650
miques (1822), Exposé méthodique des phénomènes
électrodynamiques (1823), Théorie des phénomènes
électrodynamiques, uniquement déduite de
l’expérience (1826) samt flere i "Annales de chemie
et physique" offentliggjorda afhandlingar. -
A. sysselsatte sig också, ehuru, såsom det
synes, med vida mindre framgång, med filosofiska
undersökningar. Till dessa hör hans försök att
systematisera alla vetenskaper, hvilket framställes
i arbetet Essai sur la philosophie des sciences
(1834). R. R.
2. Ampère [angpär], Jean Jacques Antoine, fransk
författare och fornforskare, den föregåendes
son, f. 1800 i Lyon, d. 1864 i Pau. Sedan han i
Paris lagt grunden till sin bildning, företog
han resor till Italien, Tyskland, Sverige, Norge
och Danmark. Efter sin återkomst till Frankrike
1829 höll han literaturhistoriska föreläsningar
i Marseille 1830 och i Sorbonne 1833 samt blef
professor i fransk literatur s. å. 1840 besökte
A. österlandet och 1845 Egypten. Medlem af Franska
akademien 1847. - Han efterlemnade en mängd värdefulla
skrifter på olika vetenskapers områden. De vigtigaste
äro: Discours sur l’histoire de la poésie (1830),
Discours sur la littérature française dans ses
rapports avec les littératures étrangères au
moyen àge (1832), Littératures et voyages (1833),
Histoire littéraire de la France avant le 12:me siècle
(1840; 3:dje uppl. 1871), Histoire de la formation
de la langue française (1841; 2:dra uppl. 1869). La
Grèce, Rome et Dante (1848), L’histoire romaine à
Rome (1856; 2:dra uppl. 1865). A. gjorde äfven
vigtiga forskningar rörande de keltiska och de
fornskandinaviska språken och deras literatur:
De l’ancienne littérature scandinave och Des bardes
chez les gaulois et les autres nations celtiques. I
"Revue des deux mondes" m. fl. tidskrifter införde
han en mängd smärre bidrag. Alla hans arbeten utmärkas
af sund kritik, grundlig forskning samt klar och
smakfull framställning.
Ampères bord, fys., är en af A. M. Ampère och
hans samtida begagnad ställning, på hvilken alla
de apparater voro fästa, hvilka tjena till att
demonstrera de af honom upptäckte lagarna för
elektriska strömmars inverkan på hvarandra. Se
Elektrodynamik. R. R.
Ampères regel, fys., är en af A. M. Ampère angifven
särdeles enkel och beqväm minnesregel för att finna
den riktning, i hvilken en magnetnål afviker, då hon
står under inflytande af en elektrisk ström i hennes
granskap. Regeln har följande lydelse. "Tänker man
sig att en person simmar i samma riktning som strömmen
(d. v. s. i den positiva elektricitetens riktning)
och betraktar magnetnålen, så afviker magnetnålens
nordpol alltid åt venster." Jfr Elektromagnetism.
R. R.
Ampfing, by i Öfre Bajern vid Isar. Omkr. 800 innev.
1322 besegrade der Ludvig af Bajern Fredrik den
sköne af Österrike, och 1800 öfvervunno på samma
ställe österrikarna under ärkehertig Johan
fransmännen under Grenier.
Amph-. Ord, som icke återfinnas under Amph-, sökas
under Amf-.
Amphiaraus, Grek. Amphiaraos (l. Amf-), en berömd
grekisk siare och hjelte, son af 0ïkles (enligt
andra af Apollo) och Hypermnestra. Han deltog i den
kalydoniska vildsvinsjagten, argonautiska tåget
och de sju furstarnas tåg mot Thebe. A. herskade
i Argos och hade med Eriphyle sönerna Alemæon och
Amphilochus. I tåget mot Thebe vägrade han först
att deltaga, emedan han som siare förutsåg dess
olyckliga utgång, men öfvertalades dertill af sin
maka, hvilken Polynices hade mutat med Harmonias
olycksbringande halsband. När sedermera stormningen
af Thebe blifvit slagen tillbaka och de anfallande
hjeltarne besegrade flydde från staden, lät Zeus
jorden öppna sig under A. och uppsluka honom jämte
hans stridsvagn. Efter döden dyrkades han flerstädes
som gud. - Amphiareum var ett efter honom uppkalladt
tempel, med ett berömdt orakel, i norra Attica.
V. K.
Amphibrachys (af Grek. amfi, omkring, på ömse sidor,
och brachys, kort), metr., versfot, bestående af
en kort (obetonad), en lång (betonad) och en kort
(obetonad) stafvelse (v - v).
Amphilochus, Grek. Amphilochos (l. Amf-), son
af Amphiaraus och Eriphyle, var liksom sin fader
siare och hjelte. Han deltog både i epigonernas
hämdetåg mot Thebe och i det trojanska kriget.
V. K.
Amphimacer (l. Amf-; Grek. amfimakros af amfi,
omkring, och makros, lång), metr., versfot,
bestående af en lång (betonad), en kort (obetonad)
och en lång (betonad) stafvelse (- v -). Mera
känd är denna versfot under namnet Creticus.
A. M. A.
Amphion (L Amf-), Grek. mytol., son af Zeus och
Antiope, den thebanske konungen Nykteus’ dotter. Jämte
sin tvillingbroder, Zethos, blef han genast efter
födelsen utsatt, men upptogs och uppfostrades af
herdar. Zethos antog dessas lefnadssätt, hvaremot
Amphion med stor framgång egnade sig åt skaldekonst
och musik. Då deras moder, Antiope, efter Nykteus’
död hölls fängslad och misshandlades af sin farbroder
Lykos och dennes gemål, Dirke, hämnades Amphion och
Zethos på den sistnämnda genom att binda fast henne
vid hornen på en vild tjur, som släpade henne till
döds. Denna händelse är afbildad i en kolossal antik
marmorgrupp, som under namn af "Farnesiske tjuren"
förvaras i Neapels museum. - Efter att hafva satt
sig i besittning af sin fädernestad, Thebe, befäste
Amphion och Zethos denna med en ringmur, hvarvid
stenarna skola hafva satts i rörelse af tonerna från
Amphions lyra. A. förmälde sig med Niobe och
hade med henne sju söner och sju döttrar, hvilka
alla blefvo offer för Apollos och Dianas pilar. I
förtviflan deröfver gaf A. sig sjelf döden. I Thebe
visade man hans och Zethos’ gemensamma graf, och de
båda tvillingbröderna betraktades såsom boeotiska
landsheroer. A. M. A.
Amphioxus, zool. Se Lancettfisk.
Amphipoda, zool. Se Märl-djur.
Amphipolis (l. Amf-), stad i Macedonien vid floden
Strymon, urspr, en atheniensisk koloni, grundad 437
f. Kr. af Agnon. Det eröfrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
