Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amnehärad - Amnelius - Amnesti - Amnios - Amoeba - Amol - A moll - Amomum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
643 Amnehärad - Amomum. 644
gränsen mellan Värmland och Vestergötland. Den
söder om densamma belägna socknen kallades
Amnehärad eller Amna socken, och ett på en holme
i ån anlagdt fäste Amnaholm eller (senare) Agneholm.
R. T.
Amnehärad, socken i Vestergötland, Skaraborgs län,
Vadsbo härad. Arealen 23,374 tnld. 34 9/16 ofm.,
32 3/16 fm. mtl. 2,853 innev. (1874). Jämte annexet
Råda i Värmlands län utgör A. ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Norra Vadsbo
kontrakt. - Inom socknen låg fästet Agneholm.
Amnelius, Andreas Petri,psalmöfversättare,
f. 1638 i Svedvi församling i Vestmanland,
d. 1692 såsom komminister i Romfartuna i nämnda
landskap. Psalmerna 84, 92, 179 och 456 i svenska
psalmboken af år 1819 äro af honom öfversatta från
J. Qvirsfelds "Himmlische gartengesellschaft".
G. O. L.
Amnesti (Grek. amnesteia, glömska) är det vanliga
namnet på en statshandling, som, efter tidehvarf
af våldsammare politisk oro, till endrägtens
och lugnets återställande och med upphäfvande af
de för normala förhållanden beräknade lagarnes
verksamhet, utlofvar fullkomlig förgätenhet af det
förflutna. A. kan tänkas, och förekommer också i
verkligheten, än såsom allmän, än såsom utsträckt
allenast till vissa samhällsklasser samt än såsom
ovilkorlig och än såsom förlänad endast under vissa
vilkor. Från denna egentliga, politiska amnesti
torde man böra skilja det slags amnesti, som i
monarkiska samhällen under form af benådning någon
gång vid festliga tillfällen af monarken utöfvas mot
enskilda personer. Sitt historiska ursprung leder
amnestien från det forna Grekland, der de oupphörliga
partistriderna gjorde henne till en nödvändighet.
J. H.
Amnios (Grek. amnion, fosterhinna), embryol, anat.,
den ägghinna, som närmast omgifver fostret och som
tillika bildar en slida kring nafvelsträngen. Hon
uppkommer genom en omvikning (duplikatur) af
embryonal-anlagets öfre lager och finnes endast
hos de högre ryggradsdjuren: däggdjur, foglar och
kräldjur (reptilier), hvilka af denna anledning
kallas amniota, i motsats till de lägre: groddjur
(amfibier) och fiskar, hvilka kallas anamnia. -
Amnios är hos menniskan genomskinlig och tämligen
fast samt innehåller en vid födelsen i olika fall
olika stor mängd vätska, uppkommen af fostrets
urin. Vid födelsen framtränger denna hinna, jämte
de med henne sammansmälta allantois och chorion, i
modermunnen såsom en blåsa; denna brister sönder,
och den deri befintliga vätskan (barnvattnet)
afgår. Om vid födelsen dessa hinnor medfölja fostret,
svepta kring dess hufvud, säges barnet födas med
"segerhufva". Dylika segerhufvor anses af folktron
beteckna framgång i lifvet, de tros rädda från
drunkning o. s. v., och med dem bedrifvas en mängd
signerier. F. A. S. G. V. D.
Amoeba (af Grek. amoibos, vexlande), zool., en
af de lägsta formerna af djuriskt lif, hvilken i
synnerhet på senare tider ådragit sig vetenskapens
uppmärksamhet, då man lärt sig att i lifvets lägsta
former studera de högre formernas lifsfunktioner
isolerade och reducerade till sin största enkelhet.
Amoeban är en snart sagdt
formlös klump af s. k. sarkod eller protoplasma,
ett ägghvit-artadt slem, inneslutande en mängd
mikroskopiskt små korn. Någon gång finner man i den
ett slags kärna, som likväl ej är någonting annat än
en tätare och mera ljusbrytande del af sarkoden. Men
så enkel denna djurform än är, har han dock förmåga
att röra sig: han vexlar oupphörligt form genom att än
här, än der framskjuta sarkoden i gröfre eller finare
utskott (pseudo-podier). Han har förmåga att upptaga
föda och smälta den: små infusorier, diatomaceer
o. d. omslutas af pseudopodierna och indragas
i sarkod-massan, der de digereras. Han har förmåga
att bedöma hvad som är farligt i hans omgifning:
han märker t. ex. hvirflingen af en rotifers hjul,
och drager sig derför pilsnabbt tillhopa. Han har
jämväl förmåga att föröka sig. Denna fortplantning går
dock mycket enkelt till: när amoeban tycker sig vara
för stor och obeqväm, kniper den af sig i två delar,
och hvarje del blir då ett sjelfständigt djur.
Såsom sjelfständiga lifs-former förekomma amoeberna
både i färskvatten och i hafvet. Deras form och
sammansättning återfinnas dessutom i en mängd
embryologiska och patologiska företeelser i
de högre djurens lif, såsom t. ex. vid äggets
bildning eller ännu tydligare vid varbildning,
då förderfvade (degenererade) celler i kroppen få
ett slags sjelfständigt lif i skepnad af amoeber.
F. A. S.
Amol l. Amul, stad i persiska prov. Masenderan,
vid floden Heras. Var i 13:de årh. Persiens
hufvudstad. Omkr. 40,000 innev. Staden har från sin
forna storhetstid en mängd ruiner och gamla
byggnader.
A moll, musikt., tonart utan förtecken och med a till
grundton. Jfr Moll.
Amomum Lin., bot. farmak., ett växtslägte med många
arter, numera deladt i flere skilda slägten (Zingiber,
Elettaria m. fl.), af nat. fam. Zingiberaceæ
Lindl., Monandria Monogynia Lin. Detta slägte har
följande kännemärken: den dubbla blomkalkens inre
bräm är enläppigt; af sex ståndare är endast en
utvecklad, med strängen vidgad nedom knappen;
frukten är trerummig, trevalvig, med många frön.
- Amomum-arterna äro mångåriga örter med ledade,
krypande rotstockar. Bladen äro tvåsidigt ordnade och
omfatta stjelken med öppna slidor. Blomställningen
är mer och mindre axlik, uppburen af särskilda, från
jordstammen uppskjutande stänglar, som äro täckta
af löst tegellagda fjäll. - Arterna äro utbredda
i Asiens och Afrikas tropiska trakter. Frukterna
af flere arter utgöra olika slag af i hemländernas
droghandel förekommande kardemummor. (De i Europa
vanligen begagnade kardemummorna äro af ett från
Amomum utbrutet slägte: Elettaria, särskildt arten
E. Cardamomum Maton. Se Kardemumma.) Vanligast
bland de asiatiska slagen äro "runda kardemummor",
af A. Cardamomum Lin., och "stora java-kardemummor"
af A. Naximum Roxb. Från Abessinien fås af
A. Korarima Pereira ett slags mycket stor karde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
