Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agosta - Agostino da Siena och Angelo da Siena - Agostino di Giovanni - Agostino Veneziano - d'Agoult - Agra - Agraff - Agrafi - Agram - Agrariska lagar - Agrate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statyen af Nemesis i Rhamnus, hvilken han berättas
hafva huggit ur ett marmorblock, som perserna skulle
hafva medfört till Marathon för att af detsamma
resa ett monument till förhärligande af sin väntade
seger. Angående en annan berättelse om tillkomsten
af denna Nemesis se under Alcamenes.
Agosta, starkt befäst hamnstad på en
utskjutande liten halfö vid Siciliens östra kust,
prov. Siracusa. 11,897 innev. (1871). Handel med
vin, sardeller och hafssalt. A. förstördes nästan
fullständigt genom en jordbäfning 1693. Är dessutom
namnkunnigt genom åtskilliga sjöslag, som der utanför
egt rum, t. ex. det emellan franska flottan och den
spansk-holländska d. 22 April 1676, i hvilket den
holländske amiralen de Ruyter dödligt sårades.
Agostino da Siena och Angelo [a’ndjelo] da Siena,
tvänne konstnärer i Siena, utgångna ur Giov. Pisanos
skola och verksamma under 1300-talets förra
hälft. – Den 1327 aflidne biskopen Guido Tarlatis
ståtliga, nu mera något förfallna, grafvård i ett
af Arezzo-domens kapell har en inskrift, som säger,
att vården förfärdigades 1330 af Agustinus de Senis
och Angelus de Senis. Hvilka af Sienas konstnärer
med namnet Agostino och Angelo dessa båda varit,
kan icke nu med full visshet afgöras. Vasari
uppgifver dem oriktigt såsom bröder, liksom hvad
han i öfrigt berättar om dem och deras arbeten till
största delen är felaktigt eller obestyrkt. Efter
all sannolikhet var den här åsyftade Agustinus en Agostino
di Giovanni, arkitekt och bildhuggare i Siena, som dog
1350, och troligen var hans medarbetare Angelo di Ventura,
en byggmästare, hvars namn ofta förekommer
i den tidens byggnadsräkningar i Siena.
Agostino di Giovanni [djova’nni], italiensk
bildhuggare. Se Agostino da Siena.
Agostino Veneziano, italiensk kopparstickare. Se
Musi.
d’Agoult [dagou], Marie Catherine Sophie, grefvinna,
född de Flavigny, fransk författarinna,
bekant under pseudonymen Daniel Stern, föddes 1805
i Frankfurt a. M., dit hennes fader emigrerat från
Frankrike. Hennes första arbeten, de täcka novellerna
Hervé, Julien, Valentia och romanen Nélida – af
författarinnans beundrare ställd i jämnbredd med
George Sands arbeten – utkommo 1841–45 i tidningen
La Presse och väckte mycket uppseende. Senare
offentliggjorde hon sina iakttagelser öfver Tyskland
i tidskrifterna Revue des deux mondes och Revue
indépendante. I sina politiska arbeten: Lettres
républicaines (1848) och Histoire de la Revolution
de 1848 (1851–53) visar hon sig lika öfverdrifven
i sitt fördömande af Ludvig Filips styrelse, som
i sitt beröm öfver revolutionen och dess män. Det
bästa af hennes arbeten anses vara hennes Esquisses
morales et politiques (l849}, i hvilka hon på ett sätt,
som påminner om Larochefoucauld’s "Maximes", belyser
det menskliga lifvets konflikter. Bland hennes öfriga
arbeten må nämnas Trois journées de la vie de Marie
Stuart(1856}, Florence et Turin (konsthist. och
polit. studier, 1862), Dante et Goethe (1866).
Agra. 1) Provins (Division) i engelska Ostindien,
Nordvestprovinserna. 439 qv.-mil; 5,038,136
innev. (1872).
2) Distrikt i provinsen af samma namn; 1,094,184
innev. (1872).
3) Stad i distriktet af samma namn
(muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i
eng. Nordvestprovinserna, på Djumnas högra strand.
632 fot öfver hafvet. 149,008 innev. (1872). Säte
för provinsernas engelske guvernör. Betydlig
tillverkning af silkes- och bomullsvaror samt
liflig handel, i synnerhet med socker, indigo,
silke, salt och bomull, som dels på Djumna, dels på
jernväg nedföras till de lägre liggande provinserna.
För handelsförbindelserna mellan Persien
och Indien är Agras läge synnerligen gynsamt.
Ehuru klimatet under regntiden (April och Maj)
icke är särdeles farligt för européerna,
flytta de dock hälst under denna tid till högre,
i bergstrakterna liggande orter. – Det nuvarande
Agra är endast en skugga af det forna, som var
Indiens mäktigaste och hinduernas heligaste stad.
I slutet af 16:de årh. gjordes det af Akbar
till de moguliske herskarnes säte, men aftog i
makt, sedan Aurengseb gjort Delhi till sin och
sina efterträdares hufvudstad. 1784 intogs A. af
maharatterna och föll 1803 i engelsmännens händer.
– Bland minnesmärkena från Agras storhetstid
qvarstå ännu en massa praktbyggnader, af hvilka de
fleste äro ruiner. Några af dessa arkitektoniska
mästerverk äro dock ännu oskadade, bland dem den
s. k. "Perlmoskéen" samt en mausolé, Tadsch Mahal,
som sjah Djihan (Jehan) 1630 lät uppföra till sin
aflidna älsklingsgemåls minne och hvilken lär
hafva sysselsatt 20,000 arbetare under 22
års tid. Denna byggnad underhålles omsorgsfullt
af den engelska regeringen.
Agraff (Fr. agrafe, af Fornt. krapfo, krampa),
spänne, häkta, ett slags fruntimmersprydnad; krok,
hvarmed något, t. ex. gardiner, plymer o. d.,
sammanhålles. – Byggnk., ett slags jernkrampa att
sammanhålla stenar; prydnad i spetsen af en båge
eller en fönsterram.
<b>Agrafi</i> (af Grek. nekande a och grafein, skrifva),
oförmåga att skrifva. Se Afasi.
Agram (på Ung. Zagrab, Kroat. Zagor). 1) Komitat
i konungariket Kroatien. 83 qv.-mil med 245,937
innev. (1869). – 2) Hufvudstad i förutnämnda komitat,
nära Sau. 19,857 innev. (1869). Märkvärdig gammal
domkyrka. Liflig handel med vin och spanmål.
Agrariska lagar (Lat. leges agrariæ) kallades
hos romarne de lagar, hvilka hade till syfte att
åstadkomma en jämnare fördelning af den statsjord,
som var bestämd att blifva borgarenas egendom. Se
Åkerlagar.
Agrate, Marco, italiensk bildhuggare, hvilken under
1500-talets senare hälft, då förfallets tid inträder,
arbetade i Milano, hvars domkyrka ännu eger hans
marmorstaty af den hel. Bartholomæus. Genom att
följa legenden om denne apostels martyrdöd förirrade
sig konstnären derhän, att han framställde martyren
fullständigt flådd, med den afdragna huden lagd öfver
skuldrorna. Det med otrolig omsorg utförda och om
grundliga anatomiska studier vittnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
