- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
101-102

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ackusativ - Ackusatorisk process - Ackusjör - Açoka - Acollas - Aconcagua - À condition - Aconitum - A conto l. A konto - Acorus - d'Acosta - Acosta - A costi l. Costi - Acotyledoneæ - Acqua - Acqui - Acquiescera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

objektet. Några anse benämningen casus
factitivus
(verkandets kasus) vara rättare än ackusativ.

Ackusatorisk process, jur. Se Brottmålsprocess.

Ackusjör, med. Se Accoucheur.

Açoka, indisk konung omkr. 250 f. Kr. Se Asoka.

Acollas [akålla], Emile, fransk rättslärd och
publicist, född 1826 i La Châtre, studerade juridik
i Paris, blef sedan ifrig socialist och framstående
ledamot af "Internationale". För sitt deltagande
i socialistkongressen i Geneve 1867 anklagades han
efter sin återkomst till Paris och dömdes till ett
års fängelse. Sedermera begaf han sig till Schweiz,
hvarifrån han under kommunens herravälde i Paris 1871
i ett öppet bref uppmanade prefekten i Strassburg,
Valentin, till uppror emot "bonderegeringen i
Versailles". A. har författat flere juridiska och
politiska skrifter, bl. a. Nécessité de refondre
l’ensemble de nos codes et notamment le code Napoléon,
au point de vue de l’idée démocratique
(1866), samt
en juridisk encyklopedi.

Aconcagua [-kagva]. 1) Bergig, i dalarne fruktbar
provins i republiken Chile. Är rik på guldfält. 279,31
qv.-mil med 134,178 innev. (1870). 2) Stad i
provinsen A., vanligen kallad San Felipe, med omkr.
8,000 innev. 3) Ett af Syd-Amerikas högsta berg,
21,035 fot, ligger under 32 1/3° s. br. bland Anderna
i Chile. Har blifvit ansedt såsom vulkan, men visar
åtminstone numera intet tecken till vulkanisk verksamhet.
Öfver A. leder Cumbre- eller Uspallata-passet (12,000 fot)
till argentinska provinsen Mendoza. Det högsta passet,
Portillo (13,432 fot), ligger ej fullt 400 fot nedom
snögränsen.

A condition [kongdisiong] l. A kondition
(af Lat. conditio, vilkor, öfverenskommelse),
bokhandelst., vilkorligt, med vilkor att emottagna
varor, böcker m. m. få återsändas, i fall de icke
inom en viss tid kunnat af kommissionären försäljas.

Aconitum L., stormhatt, bot., växtslägte, hörande
till nat. fam. Ranunculaceæ, Polyandria Trigynia L.
Höga, fleråriga örter med handdelade blad, oregelbundna
blommor med ett af de fem foderbladen hjelmformigt,
två kronblad, omdanade till ett slags honingsgömmen,
och tre baljkapslar. I våra fjälltrakter finnes en
vild art, A. Septentrionale. – A. Napellus L. och
A. Cammarum L. träffas stundom förvildade och hafva
från äldsta tider varit bekanta för det skarpa
narkotiska gift, Akonitin, som innehålles i
växtens knölformiga, underjordiska axeldelar samt i
hennes ört- och blomdelar. I Europas, Sibiriens och
Kaukasiens bergstrakter finnes ett stort antal former
eller arter, af hvilka många odlas på kalljord såsom
ståtliga prydnadsväxter.
A-n.

A conto l. A konto (Ital., af Lat. computare,
sammanräkna), handelst., på afräkning, på löpande
räkning. Ställa, skrifva a conto, uppföra en
emottagen betalning (penningar, vexel, varor) på
löpande räkning. Jfr Konto.

Acorus L., kalmus, flägg, bot., växtslägte,
nat. fam. Aroideæ, Hexandria Monogynia L.,
med en svärdformigt tillplattad stam, hvarifrån
en jämntjock blomkolf utgår. I våra vattendrag
förekommer A. Calamus, kalmus, hvars kraftiga
rotstock mycket användes inom medicinen. A-n.

d’Acosta, José, spansk häfdatecknare, född omkring
1539 i Medina del Campo, inträdde vid 14 års ålder
i jesuitorden, blef sedan teologie professor i
Oranna och utgick 1571 såsom missionär till
Syd-Amerika. Efter 17 års vistelse derstädes återkom
han till Spanien och dog såsom universitetsrektor i
Salamanca 1600. Hans vigtigaste arbete är Historia
Natural y Moral de las Indias
, som blifvit öfversatt
på många europeiska språk och anses som en vigtig
källskrift till Syd-Amerikas äldsta historia.

Acosta, Gabriel (l. Uriel), en portugisisk
ädling af judisk börd, född i Oporto i slutet
af 16:de århundradet. Han uppfostrades i den
katolska läran, men förmåddes af tvifvel om
kristendomens gudomliga sanning att från Portugal
begifva sig till Nederländerna, der han öfvergick
till judendomen. A. kom dock snart i strid äfven
med judendomens läror, hvilka af honom skarpt och
bittert tadlades. Bland annat bestred han läran om
själens odödlighet m. m. På grund deraf blef han
1624 inför en kristen domstol anklagad för ateism,
förlorade sin egendom, misshandlades, bannlystes;
men han vidhöll ändå sina åsigter. 15 år derefter
upptogs han åter som medlem af synagogan, men detta
först efter en skymflig botgöring, som upprepades,
så ofta hans religiösa tvifvel väcktes. Det påstås,
att han, tärd af inre qval, sjelf tog sig af daga
1647 (enl. andra 1640).

A costi l. Costi (Ital., af Lat. eccum istic,
egentl. se der borta), handelst., der, på eder ort, på den
plats dit brefvet är stäldt (i bref).

Acotyledoneæ kallas de växter, som vid groningen
sakna hjertblad. De äro följaktligen synonyma med
hvad Linné kallar Kryptogamer och Fries Nemeæ. I
senare tider benämnas de vanligen Sporväxter. Dit
höra följaktligen Ormbunkartade växter, Mossor,
Characeæ, Lafvar, Alger
och Svampar. A-n.

Acqua [akva], César Dell’, italiensk målare,
f. 1821 i närheten af Triest. Han började sina
studier i Venedig och har sedermera i Bruxelles under
Gallait utbildat sig till en framstående konstnär
i den historiska genren och porträttet. Bland hans
större arbeten må nämnas de, med hvilka han för kejsar
Maximilians räkning åren 1858–66 prydde en af salarne
på Miramar, och hvilka framställa tilldragelser ur
ortens äldre och nyare historia.

Acqui [akvi], stad i Italien, vid Bormida,
provinsen Alessandria, n. v. om Genua. 10,083
innev. (1871). Berömd för sina redan på Plinii
tid kända, varma, svafvelhaltiga källor, som nå en
temperatur af ända till 75° Cels. Präktig gotisk
katedral. Staden hette i forntiden Aquae Statiellae.

Acquiescera (af Lat. ad, vid, och quiescere,
hvila). A. vid något, vara till freds med, låta
bero vid.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free