Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acheiropoiet - Achelous - Achem - Achen - 1. Achenbach - 2. Achenbach - Achenium - Achenwall - Acheron - Acherontia - Acherusia - Acheta - Acheul, S:t - A cheval - Achiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro den s. k. Abgarus-bilden och bilden på
den Hel. Veronicas svettduk. Se Kristusbilder.
Achelous, Grek. Acheloos, nu Aspropotamo,
Greklands största flod, 26 mil lång,
rinner upp i Albanien på Pindus och faller ut
i Joniska hafvet. Enligt sagan var flodguden
Achelous den äldste af Oceanus’ och Tethys’
3,000 söner. I en tjurs skepnad kämpade han
med Hercules om Deianira, dotter till Oeneus,
men blef efter ett hårdnackadt motstånd
besegrad. Under striden afbröts hans ena horn,
hvilket najaderna gjorde till ett ymnighetshorn,
fyldt med blommor. Sagan tyder på den fruktbarhet,
som den strida floden genom sina öfversvämningar
ännu i dag förlänar sin floddal.
Achem (Atjem), malajiskt rike och stad i
norra delen af ön Sumatra; skattas till 900
qv.-mil, med 223,200 innev. Se Atsjin. -
Achen, Johann (l. Hans) von, äfven kallad
Janachen, van Acken m. m., tysk historie-
och porträttmålare, född 1552 i Köln.
Studerade i Italien, der han sökte utbilda sig
efter Tintoretto och Michelangelos efterföljare.
Han saknade ej begåfning och arbetade med
stor lätthet, men han var och förblef en manierist,
svag i både form och färg, och hans
talrika verk ega numera blott historiskt intresse.
A. dog 1615 i Prag, der han stått högt i gunst
hos Rudolf II. - Taflor af honom finnas i Wien,
München och Köln.
1. Achenbach, Andreas, framstående tysk
marin- och landskapsmålare, professor vid akademien
i Düsseldorf, f. 1815 i Kassel. Kom redan
som barn till Düsseldorf, der han tidigt började
sina studier under Schadows ledning,
hvilken han dock snart lemnade för att bilda
sig genom resor. Hans håg ledde honom då
först till länderna vid Nordsjön och Östersjön
(Holland, Danmark, Norge och Sverige), men
sedermera besökte han jämväl Schweiz och Italien,
der han 1843 öfvergick till den katolska
kyrkan. Tysklands flesta museer ega förträffliga
arbeten af honom; de förnämsta finnas i
pinakoteket i München. - A. är en af Tysklands
talangfullaste representanter för det nya
s. k. stämningsmåleriet, d. v. s. det, der det
gäller att uppfatta landskapets natursanna stämning
och sedan klart och bestämdt uttrycka
henne i bilden. Nordens vexlingsrika natur
anslog honom mest, och han har också bäst
lyckats i sina målningar från nordsjökusten och
de nederländska dünerna, hvilkas poesi han
förstått såsom få sedan Ruysdaels och W. v.
de Veldes tider.
2. Achenbach, Oswald, tysk landskapsmålare,
den föregåendes broder, f. 1827 i Düsseldorf.
Nyttjade först sin broders undervisning,
men vände sig snart med afgjord förkärlek till
Italiens natur, hvars egendomliga ljus- och luftstämningar
han förstått att med ovanlig talang
återgifva. Verkade 1863-1872 såsom professor
i landskapsmåleri vid akademien i Düsseldorf.
Achenium, skalfrukt, bot., är namnet på
det slags frukt, som innesluter ett frö och
följaktligen ej vid mognaden öppnar sig och
utbildas under blomkronan. Man skiljer mellan
enkel och dubbel skalfrukt. Den förra,
som är utmärkande för Compositeerna eller
Syngenesisterna, saknar hvite och uppbär antingen
i sin topp det till taggar, borst, hår
eller fjun ombildade blomfodret, eller också är
den alldeles naken. Dessa olikheter äro för
växtfamiljens talrika slägten mycket utmärkande.
Åtskilliga af dessa frukter innehålla
feta oljor. Dubbel skalfrukt, sammansatt
af tvänne delfrukter och försedd med hvite,
förekommer hos Umbellaterna och företer många
olikheter så väl hos delfrukternas ut- och insida,
som hos de i skalen befintliga kanalerna med
eterisk olja, hvilken förlänar dessa frukter deras
starka aromatiska lukt.
A-n.
Achenwall, Gottfried, statistiker, född i
Elbing 1719, död 1772. Var professor, först i
Marburg, sedan (1748) i Göttingen. A. betraktas
af tyskarne såsom "statistikens fader".
Oförnekligt är, att han såsom universitetslärare
och författare först gaf upphof åt denna vetenskaps
namn; men hans definition på statistiken
såsom "vetenskapen om en stats verkliga
märkvärdigheter" passar föga in på nutidens
föreställningar om detta ämne. Rättvisligen
måste dock erkännas, att redan han starkt betonar,
det jämväl orsakerna till det bestående
måste angifvas, emedan eljest blott och bart
åskådning, men icke insigt, blir följden. Hans
hufvudarbete, Abriss der neuesten Staatswissenschaft
der vornehmsten europ. Reiche und Republiken,
utkom 1749; 2:a uppl. under titel Staatsverfassungen
der europ. Reiche, 1752.
J. H.
Acheron, d. ä. suckarnes flod, en flod i
Epirus, rinner genom Acherusia-sjön och
faller ut i Joniska hafvet. Dess dyiga vatten,
ödsliga klippstränder och osunda afdunstningar
kommo troligen grekerna att öfverflytta
dess namn på en af underjordens floder. Äfven
dess biflod Cocytus (jämmerns flod) har gemensamt
namn med en af underjordens floder.
– Sagan omtalar, att Acheron, son af Helios
(solen) och Gäa (jorden), läskade titanerna med
vatten under deras strid mot gudarne, och att
han derför af Zeus förvandlades till en smutsig
flod och förvisades till underjorden.
O. A. S.
Acherontia átropos, zool., en aftonfjäril,
kallad dödskalle-fjärilen. Se d. o.
Acherusia är namnet på flere sjöar i det
gamla Grekland och Italien. Den märkligaste
är den osunda träsksjö i Epirus, nu Janina-sjön,
genom hvilken Acheron flyter, och
dit de gamle förlade en af nedgångarne till
underjorden. - A. var i den grekiska sagan
äfven namnet på en underjordisk sjö. Jfr
Acheron.
O. A. S.
Acheta, syrsa, zool. Se Syrsa.
Acheul, S:t [sängt-asjö’ll], liten ort i provinsen
Amiens i Frankrike, berömd för de
märkvärdiga fornfynd, som der blifvit gjorda.
A cheval [sjöva’ll], Fr., till häst; krigsk.,
truppers uppställning på båda sidor om en
väg eller en flod.
Achiet [asjiä’], A. le Grand [lö- gra’ng] och
A. le Petit [lö- pöti], namn på två byar i
franska departementet Pas-de-Calais, norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
