Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade ingenting att befara, förrän man upptäckt ändamålet med
hans bortsändande.
Den raske och väl instruerade gossen var stolt över det
förtroende, som visats honom. Sorglöst ilade han bort över den
öppna platsen till skogen, i vilken han dök in strax intill den
plats, där gevären lågo gömda. Hans mörka gestalt buktade
som en orm bort till gömstället. Då han funnit de åtrådda
skatterna, flög han i pilsnabbt lopp tillbaka till byn. Han hade
redan i det närmaste nått sitt mål, då det hördes ett skott från
skogen, bekräftande Falkögas antaganden. Gossen svarade med
ett hånfullt jubel, ehuru från annat håll en ny kula sändes efter
honom. Svängande bössorna med en triumferande min, ilade
han bort till spejaren, som hade anförtrott honom ett så ärofullt
uppdrag.
Falköga mottog sin Killdeer med en glädje, som kom honom
att för ett ögonblick förgäta allt annat. Först sedan han
granskat bössans alla delar, vände han sig till den modige gossen
och sporde honom i välvillig ton, om han vore sårad. Stolt och
utan att svara såg den ungdomlige hjälten honom in i ögonen.
"Ja, jag ser det nog! De hundarna hava rispat din arm",
sade spejaren, i det han höll gossens sårade arm i vädret. Det
skall du ej fästa dig vid. Ett par krossade alblad skola snart
läka såret. Du har tidigt begynt din krigarbana och tappert
bestått ditt första prov. Gå! Du skall en gång bliva en stor
hövding."
Leende gick gossen för att uppsöka sina lekkamrater, vilka
mottogo honom med ett uttryck av allmän beundran. De
avundades honom det blod, som rann nedåt hans arm och över
vilket han var stoltare än en hovman över sitt stora ordensband.
Gossens fara hade givit delawarerna upplysning om
fiendernas ställning och avsikter, och strax avsändes en avdelning
krigare, för att driva dem ur deras bakhåll. Detta var snart
verkställt, eftersom flertalet huroner, när de sågo sig upptäckta,
självmant anträtt återtåget. Delawarerna förföljde dem ett
stycke, varpå de gjorde halt, för att invänta vidare befallningar,
och ej störta sig i ett bakhåll, som kunde bliva ödesdigert för
dem alla. Bägge parterna höllo sig nu stilla och dolda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
