Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en vit mans förmåga och en mohikans är ej densamma. Om del
gäller, kan jag krossa huvudskålen på vilken huron som helst,
men i att springa äro de mina mästare."
Uncas svarade ej, men han steg tillbaka från hyddans ingång,
som han redan närmat sig och återtog sin gamla plats.
Falköga fortfor:
"Uncas, det skulle vara orätt, att göra den ene beroende
av den andres förmåga. Fly du, så skall jag åter taga
björnskinnet på och se till huru jag skall kunna undkomma
genom list."
"Uncas stannar!" svarade ynglingen lugnt och kallt.
"Varför?"
"Han vill strida med sin faders broder och gå i döden med
sin stams vän."
Falköga tryckte kraftigt ynglingens hand mellan sina
järnfingrar. "Jag tänkte nog det", sade han. "Ja, det skulle
mera liknat en mingo än en delawar, om du lämnat mig, men;
jag erbjöd dig det ändå, ty jag vet hur ungdomen hänger fast
vid livet. Tag du björnskinnet på min gosse? När mod icke
kan hjälpa måste man bruka list."
Snabbt och tyst klädde Uncas sig i björnskinnet och väntade
tåligt de ytterligare förslag Falköga kunde göra. Denne
vände sig till David.
"Min vän", sade han, "vi måste byta kläder. Tag ni min
jaktrock och mössa och giv mig i stället er filt och hatt. Ni
måste också anförtro mig er flöjt och edra glasögon, men jag
lovar att lämna dem tillbaka i bästa skick, när vi möjligen
återse varandra, då bättre tider randas."
David tvekade ej att ingå på det föreslagna bytet och
Falköga behövde endast ett par minuter att företaga omklädnaden.
Då han fått glasögonen på näsan och hatten på huvudet, kunde
han, då längden var ungefär densamma, i det svaga stjärnljuset
lätt tagas för sångaren. Innan han gick, lämnade han
emellertid David de noggrannaste förhållningsregler.
"Någon synnerlig fara hotar er icke, min vän!" sade han,
"om ni endast i det ögonblick, då huronerna upptäcka vår flykt,
börjar sjunga en psalm. Sätt er här i skuggan och övertag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
