Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Kapitlet. Resa genom jorden m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi ankaren, kablar, slupar samt mindre och större fartyg, med och utan
last, hvilka haft samma öde, som vi. Vi måste oupphörligt ha facklorna
tända, ty här lyste hvarken sol, måne eller stjernor. Två gånger om
dagen flöto vi på djupt vatten, två gånger stodo vi på det torra, allt
efter som besten drack eller lät vattnet gå ifrån sig. Efter noggranna
beräkningar, var den vattenmassa, han i hvarje klunk tog in, tillräcklig
att fylla sjön vid Genève, som är ungefär trettio mil i omkrets.
På andra dagen efter vår fångenskap i detta mörksens rike, vågade
jag, i sällskap med kaptenen och någre af officerarne, mig ut på en liten
utflykt. Naturligtvis passade vi på, när skeppet stod på grund. Vi voro
alla utrustade med facklor, och vi träffade efter hand bortåt 10,000
menniskor, som befunno sig i samma läge som vi. De höllo just rådplägning
om sättet att återvinna sin frihet. Några af dem hade tillbragt
åratal i fiskens mage. Men just som ordföranden upplyste oss om
öfverläggningsämnet, kom törsten på det fördömda djuret, och det söp i sig
strömmar af vatten med sådan häftighet, att vi med knapp nöd hunno
tillbaka till våra skepp. Många, som icke orkade springa så fort, måste
rädda sig genom simmande.
När fisken åter tömt ur sig vattnet, samlade vi oss till ny rådplägning.
Man valde mig till ordförande och jag föreslog, att vi skulle
sammanfoga två af de längsta masterna och, när vidundret öppnade sitt
gap, passa på och resa upp dem, så att det icke kunde sluta munnen till
igen. Mitt förslag antogs enhälligt och hundra af de kraftigaste männen
valdes att sätta det i verket. Knapt var allt efter min föreskrift i
ordningstäldt förr än ett gynsamt tillfälle yppade sig. Fisken började gäspa
och vi reste genast upp masterna så att nedre ändan hvilade på hans
tunga och den öfre spetsen borrade sig in i hans gom. Nu var det
omöjligt för honom att få igen käftarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
