- Project Runeberg -  Baron Münchhausens märkvärdiga resor och äfventyr till lands och vatten /
167

(1875) [MARC] Translator: Victor Emanuel Öman With: Gustave Doré
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde Kapitlet. Åttonde äfventyret till sjös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tacksägelser; Londons city lönade min artighet med en inbjudning till
den middag, som årligen gifves för den nyvalde lordmayorn.

Björnhudarne skickade jag till kejsarinnan af Ryssland att användas
till pelsar af hennes majestät sjelf och det höga hofvet. Hon afbördade
sin tacksamhet genom ett egenhändigt bref, som bragtes mig af ett
utomordentligt sändebud, och hon erbjöd mig att med henne dela Rysslands
tron. Men alldenstund jag aldrig fikat efter kunglig makt och ära,
afböjde jag hennes majestäts begäran, naturligtvis i de mest skonsamma
och artiga ordalag. Jag anmärker i förbigående att sändebudet som
framförde kejsarinnans skrifvelse, fått nådig befallning att vänta tills jag
fått mitt bref i ordning. Någon tid derefter fick jag ett andra bref,
hvilket öfvertygade mig om upphöjdheten i hennes tänkesätt och häftigheten
i hennes lidelse. Hennes sista sjukdom lärer helt och hållet få
tillskrifvas den verkan mitt afslag gjorde på henne, den stackars
vekhjertade qvinnan. Jag vet icke hvad det är som gjort att damerna fäst
sig vid min ringa personlighet; men faktum är att kejsarinnan af Ryssland
icke var den enda, som från tronens höjd bjöd mig hjerta och hand.

Man har utspridt det rykte att kapten Phipps icke framträngt så
långt mot norr som han kunnat. Det är min pligt att försvara honom
emot denna beskyllning. Vårt skepp var på väg att uppnå polen, då jag
ökade dess last med en sådan massa björnhudar och skinkor, att det varit
en galenskap att fortsätta längre i denna riktning. Vi skulle aldrig
varit i stånd att trotsa den ringaste motvind och följaktligen ännu mindre
de ismassor, som försvåra passagen under dessa breddgrader.

Kaptenen lät sedermera ofta förstå huru mycket det grämde honom, att
han ej fått vara med på denna ärorika dag, som han benämnde
"björnskinskampens dag". Han afundas mig denna ära och söker på allt sätt
förringa henne. Vi ha ofta varit i gurgel med hvarandra just om den saken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:53:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhausen/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free