Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundets verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram till riksdagen 1916 fortsatte opinionen för dyrtidstillägg och
lönereglering - i samma tempo som prisstegringen - och
förbundsstyrelsen ingick i oktober 1915 med en längre skrivelse i ärendet till
regeringen med yrkande om lönereglering såvitt möjligt eller i annat
fall dyrtidstillägg, som täckte det föreliggande behovet 1916.
Trots dessa framställningar och liknande från andra organisationer
samt en mängd uttalanden från å olika platser i landet anordnade
större statstjänaremöten och en ny längre välmotiverad skrivelse från
förbundsstyrelsen till konungen i mars 1916 kunde icke regeringen och
vederbörande lönekommittéer förmås framlägga något
tillfredsställande förslag till riksdagen utan kommo med ett tilläggsförslag för blott
dem som hade försörjningsplikt mot barn, alltså ett förslag direkt
byggt på behovsprincipen. Sålunda bestämdes att det endast skulle
utgå till ord. befattningshavare i statens tjänst, vilka på grund av
försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års ålder samt till de
ickeordinarie befattningshavare, som på grund av försörjningsplikt
underhöllo barn under 15 år och som innehaft stadigvarande tjänst den
Vi 1916 och minst ett år dessförinnan. Dessutom föreskrevs att
rätten till krigstidshjälp skulle bero på den taxerade inkomstens
storlek, så att befattningshavare som under år 1916 haft att - jämlikt
lagen om inkomst- och förmögenhetsskatt - erlägga dylik skatt för
högre belopp än 2,000 kr., hustruns taxering däri inbegripen, gick
förlustig rätten till krigstidshjälp. (Beträffande de närmare detaljerna i
detta beslut liksom alla övriga här angivna angående krigstidstillägg,
krigstidshjälp och dyrtidstillägg hänvisas till senare i berättelsen
förekommande sammandrag.)
Denna kristidshjälp som icke blev vad man väntat och behövde och
sålunda icke tillfredsställde ens dem som fingo del därav föranledde
omedelbart ny opinion och medförde snart nog beslut om gemensamt
uppträdande från samtliga lägre statstjänaregrupper, och en
samarbets-kommitté blev även tillsatt med uppdrag att tills vidare fungera såsom
styrelse i det etablerade samarbetet. Denna kommitté ingav också på
hösten 1916 till Kungl. Maj :t en utförligt motiverad framställning
om dyrtidstillägg för år 1917 till samtliga statens befattningshavare.
I denna framställning föreslogs tillsättande av en kommitté med
uppdrag att undersöka verkningarna av ett dyrtidstillägg enligt ställda
yrkanden och att representanter för statstjänsten skulle få säte i en
dylik kommitté. Någon sådan kommitté kom dock icke till stånd utan
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
