Med ånga och elektricitet. Minnesskrift med anledning av 25-årsdagen av Sveriges Lokomotivmannaförbunds tillvaro / 18 (1933) Tema: Railroads Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ånga till elektricitet i järnvägsdriften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sektion av dieselmotor C Vevaxel, E - Cylindrarna, H - Arbetskolvarna,
I - Hjälpkolvar, F - Vevstake, G - Excenter, L - Spolslitsarna.

En av dessa konkurrenter är den, som söker tillgodogöra sig
bränslets kraft direkt ur förbränningen utan ångpannans mellankomst,
nämligen förbränningsmotorn. För stationärt bruk känna vi ju sådana
kraftkällor sedan många årtionden tillbaka. Till en början var det
kolvätet, kolgasen, som kom till användning, men på detta område
som andra har tiden inte stått stilla. Efter kolgasmotorn följde snart
fotogen- och råoljemotorn och så småningom har det blivit både
motorvagnar och motorlok med råolja (Diesel) eller bensin som
bränsle. Apterandet av förbränningsmotorn för järnvägsdrift har det
sista årtiondet tagit stor omfattning vid flertalet mindre och
medelstora privatbanor i vårt land och kommer säkerligen att fortskrida i än
raskare tempo allt eftersom fulländade och prisbilliga vagntyper framskapas.
I detta avseende utgör apterandet av förbränningsmotorn som
dragkraft för landsvägstrafiken en sporre, eller kanske hellre ett tvång
för järnvägarna, att följa med i utvecklingen, av sådan betydelse, att
järnvägsföretagens existens annars på många ställen står på spel.
Landsvägstrafiken upplever, kan man säga, en renässans från tiden
före järnvägarnas tillkomst.

Såsom en ännu värdigare och mera fulländad avlösare av ånglokomotivet
framträder dock det elektriska lokomotivet. För ett land som
Sverge med riklig tillgång på vattenfall: de "vita kolens" kraftresurser,
kan man dessutom säga att elektroloket även bör vara en naturlig
arvtagare till ångloket så långt det med hänsyn till ekonomiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>