Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Folkets magi och kyrkans kamp emot henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häxeridomstolarnes brottmålslag, som lärer, »huru man
vid såväl andlig som världslig domstol skall förfara med
häxmästare, häxor och kättare».
I fråga om rättegångens inledning stadgar »Häxhammaren»
först, att »undersökningen kan börja utan
föregående angifvelse och på blotta ryktet, att å någon
viss ort gifvas häxor, ty i en så själafarlig angelägenhet
är det domarens plikt att icke afvakta en angifvare eller
anklagare utan genast ex officio inkvirera». Då en
inkvisitor kommer till en stad eller by, skall han medelst
kungörelser, uppspikade på kyrko- och rådhusdörrarne,
under hotelse med bannlysning och världsliga straff,
uppmana en hvar att angifva personer, om hvilka man
förnummit någonting misstänkt och på häxeri antydande,
eller som för öfrigt stå i dåligt rykte. Angifvare kunna,
om inkvisitorn finner det ändamålsenligt, belönas med
kyrkans välsignelse och med penningar. För angifvare,
som vilja förblifva okända, bör i kyrkan en låda med
springa på locket inrättas.
Två eller tre vittnen äro tillräckliga för att fälla.
Infinna de sig ej till detta antal, må domaren låta
hopsöka dem samt med ed tvinga dem att säga sanningen.
Han är ock berättigad att före det egentliga förhöret
examinera vittnena. Beträffande villkoren för att kunna
uppträda som vittne förklarar »Häxhammaren», att
»bannlyste, medbrottslingar, ärelöse, förlupet liderligt
tjänstefolk äro, då det gäller trossaker, oklanderliga vittnen».
Häxa får vittna mot häxa, hustru mot man, man mot
hustru, barn mot föräldrar o. s. v., men om vittnesmål
af medbrottslingar eller anförvanter äro till en anklagads
fördel, gälla de icke, ty blod är naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
