Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Internationella Handels- och Sjöfartsfördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
samt frihet att taxera sig och reglera sina
tulltariffer, så finner man lätt, att numera knappt
ett spår finnes qvar af det ekonomiska system, som
17:de seklet under inflytande af trångbröstade åsigter
och nationella antipathier hade så starkt utbildat.
Denna så lyckliga reform är dock ännu långt ifrån
fullbordad i alla länder, och i några, särdeles
Frankrike, kan den knappt sägas vara börjad. Genast
efter restaurationen återlifvade detta land 1793 års
prohibitiva sjöfartslagstiftning och började på nytt
att genom allt flere och strängare förbud inskränka
handelsförbindelserna med den öfriga verl-den. Dessa
åtgärder väckte likväl ett lifligt missnöje hos flere
makter och framför allt protesterade Nord-Amerikas
Förenade Stater häftigt mot återtagandet af denna
föråldrade politik. Efter fåfänga underhandlingar
beslöt derföre deras kongress att nyttja repressalier
och belade Fransyska skepp och varor med höga
prohibitiva taxor, hvarpå åter Frankrike svarade med
ett dekret, som nästan tillintetgjorde all handel
mellan de båda länderna. Trött vid tariffkriget
återgick man dock snart till underhandlingar, hvilkas
resultat blef 1822 års handelsfördrag, som medgaf
å ömse sidor befrielse från alla differentialtullar
oeh extra lästafgifter, likväl endast vid den direkta
handeln. Derefter har Frankrike slutit sjöfartsfördrag
med äfven de flesta andra makter på samma grund,
hvilken ännu i dag bestämmer vilkoren för de
privilegierade nationernas sjöfart på Frankrike. Denna
grund är dock, rätt uppfattad, särdeles prohibitiv,
ty endast för den direkta handeln med egna produkter
medgifver den likhet i behandlingen med nationens
skepp, men i alla andra afseenden endast bekräftas
deraf den gamle restriktiva politiken. Om sålunda
t. ex. ett Engelskt skepp till en Fransysk hamn inför
socker från Indien eller Amerika, är det underkastadt
alla de afgifter, som drabba främmande nationers
fartyg, och dessa afgifter äro ofta så höga, att de
motsvara absoluta förbud, således sNöka monopolisera
åt den inhemska flaggan all indirekt sjöfart. För
de oprivilegierade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
