Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Internationella Handels- och Sjöfartsfördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
rigt grunddragen till hela den fabulösa byggnad af
förordningar och reglementen, af previlegier och
förbud, som vi sedermera uppförde i den erkända
afsigten, att derigenom bringa vår handel från
ordningslöst "prackeri och prångande" till en
större själfständighet. En stor del af Gustafs
förordningar hade äfven sin grund i den då rådande
åsigten, att endast aktiv utländsk handel förmådde
öka nationalrikedomen, och på samma gång han krossar
Ltibeckarne och öppnar rikets hamnar för främmande
nationer, försöker han sålunda äfven allt, för att
förmå sitt eget folk, att sjelft utföra sina varor och
ur första hand åter hemta, hvad riket behöfde. För
detta ändamål ej endast förbjöd han de utländske
att ligga och handla i harnnarne eller tara kring
i riket, utan äfven egna undersåter att segla på
Ltibeck, på samma gång han äfven i allmänhet sökte
tillintetgöra den "oskickligheten i köphandeln att
prester, borgare och bönder utan åtskilnad bruka
seglats med sina små skutor", hvarigenom endast all
ordning och föreningsande upphäfdes. Genom premier
och lindringar i tullen sökte han äfven underlätta
borgerskapets bemödanden att utrusta stora fartyg att
segla vesterut på Spanien, Frankrike och England, ocht
såsom bekant, lyckades han äfven att sålunda uppamma
en ej obetydlig utländsk sjöfart. Den försvann likväl
snart åter, och då Gustaf Adolf tillträdde regeringen
måste äfven han finna den förnämsta bristen i vår
hushållning bestå i vår ringa utländska handel och
sjöfart. Hela hans ekonomiska lagstiftning hade äfven
ytterst till ändamål att afhjelpa denna brist, och
redan tidigt sökte han äfven genom direkta åtgärder
dels tvinga, dels uppmuntra borger-skapet att bistå
honom deri, såsom då han 1615 höjer utgående tullen
med !/t för den borgare, som ej sjelf utför sitt
gods, utan lemnar det utländingar i handom, eller
då han medgifver frihet från borglösen åt de städer,
som vilja bruka egen skeppsfart. Tvenne år derefter
gjorde han början med den lagstiftning, som sedermera
under vexlande former qvarstått ända till våra dagar,
då han nemligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
