Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
fortgick imedlertid, men olyckligtvis mellankom
det bekanta bondupproret, La Jacquerie, och den
deraf alstrade sinnesstämningen vållade, att det
ännu dröjde l ya århundrade, innan i flertalet
af Frankrikes landskap en frigörelse af endast
ofvannämnda inskränkta art mera allmänt blifvit
genomförd. Fullkomlig befrielse hörde till de stora
sällsyntheterna, särskildt af den anledning, att de
f or densamma fordrade priserna voro så höga.
Konungamaktens stigande var imedlertid i många
hänseenden en gynnsam omständighet. En del mera
tryckande feodala bördor, t. ex. jagten, vakttjensten
m. fl., inskränktes, liksom ock genom upprättandet
af pariamen-ter i olika delar af landet en lättad
utväg bereddes för landtbefolkningen att vid högsta
domstol öfverklaga lidna oförrätter.
Men i detta tillstånd af halffrihet förblef allmogen
ända till Ludvig XVIrs tid. Konungarne, som nu
ej hade att frukta något adligt eller presterligt
motstånd, behöfde ej längre allmogens bistånd; de
stora krigen drogo deras uppmärksamhet ifrån de inre
missförhållandena, och inbördes krigen åter gåfvo
adeln ett välkommet tillfälle att återtaga en del
af de förlorade rättigheterna, hvadan de för bondens
väl nitälskande konungarnes sträfvanden närmast måste
gå ut på att återställa förhållandet, sådant det var
vid 16:de århundradets början.
Vid revolutionens utbrott qvarstod i all dess
stränghet lifegenskapen i en del trakter af Champagne,
Franche-Comté, Bourbonnais, m. fl. landskap. För
öfrigt var antalet af de små jordbrukarne då på långt
när ej så ringa som man velat antaga; ungefär l/3 af
Frankrikes jord innehades af dylika. Men frie voro
ingalunda de bönder, som, följande Fransmännens
oemotståndliga drift, köpt sig till arf och eget
en liten torfva; det personliga förhållandet mellan
köparen och säljaren qvarstod alltjemt med alla dess
feodala skyldigheter af hofven, bannaliteter, o. d.,
och det lilla egna jordstycket var oftast för litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
