Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
en åtminstone skenbart giltig dödsdom, så blef enligt
det föregående vår uppgift tvåfaldig: att i någon
grad ställa oss på filosofiens ståndpunkt genom
att behandla föremål, som höra under hennes våld,
och att, för det andra, ändå icke helt och hållet
gå öfver på det filosofiska området, utan stanna på
ett ofilosofiskt. Vi skulle alltså filosofera något
litet och till en del vara icke-filosofer, utan
ställa oss på ståndpunkten af sens corninun. Deraf
det "konverserande" elementet i vår hittills gifna
framställning. Att detta någon gång tillika blef
"poetiserande", det berodde derpå, att ett filosofiskt
innehåll, d. v. s. ett öfver-sinnligt, när det
icke fick behandlas rent filosofiskt, d. ä. i rena,
abstrakta begrepp, måste behandlas i konkreta bilder,
lånade ’från den sinnliga verlden, måste således
behandlas poetiskt. En Svensk, som folie på den idéen
att under en resa i utlandet inbilla utlänningen,
att intet Sverige funnes, och att han sjelf icke vore
från Sverige, handlade temligen oklokt, ifall han
för sina resonneman-ger valde sitt eget modersmål*).
Men till saken! Granska vi ett ögonblick med lugn
det resultat, till hvilket vi i det föregående kommo,
så torde det rätt snart visa sig, att detta resultat
icke kan vara så särdeles oryggligt. Först och främst,
ifall resultatet skulle vara det, att vi om Gud
icke kunna ega någon kunskap, så kan det väl sättas
i fråga, om icke den, som gillar detta resultat,
verkligen anser sig i och med detta resultat ega
någonting, som borde kallas kunskap. Om någon kommer
och frågar, huruvida en kunskap om
*) Skulle i mediertid den bildade läsaren göra den
upptäckt, att icke heller i det följande stilen
är rent filosofisk, då är det filosofiska språket
påtagligen icke förfrs modersmål, och den enda
utväg, som står honom öppen, blir då den att gifva
sig på nåd och onåd. Men skulle det ofilosofiska
endast ligga i frånvaron af filosofiska termer,
då kan detta bero antingen på någon brist i förf:s
filosofiska uppfostran eller på någon brist i hans
vilja. Hvilketdera som väljes till förklaringsgrund,
det är för förf. allt lika kärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
