Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
nas fullmägtige eller ombud". Såvida som förf. icke
uppgifvit någon källa för sitt påstående,
får han ursäkta oss, att vi med Malmström
(del. 1. s. 196, notenj reducera detta "genast"
till "år 1723". Sid. 30. s. del. få vi sedan se det
besynnerliga påståendet, att "enligt regeringsformen
var rådet ständernas ombud och pligtigt att lyda
ständernas, principalernas, föreskrifter". Sannt är
visserligen, att rådet enligt regeringsformens anda
icke var annat än ständernas ombud; men det ordet
begagnas dock icke i regeringsformen, och ännu
mindre finnes der stad-gadt om några ständernas
föreskrifter för rådet; der talas blott, § 14, om
rådets ansvar inför Ständerna; det olyckliga var just,
att detta sedermera föranledde föreskrifterna. -
Del. 33. sid. 47 har förf. sagt, att "Karl d. XI
til l v alla d e sig rättigheten att tillsätta
hemliga utskottets ledamöter", och att "Frihetstiden
afskaffade det olagliga utnämningssättet", samt att
"tanken, som låg till grund för detta utskott,
vore, att det skulle vara uttryck af ständernas
åsigter och derföre bestå af personer, som genom
ständernas förtroende dertill voro utsedda." Härvid
är då att märka, hurusom, när det hemliga utskottet
första gången tillsattes (1627), motsatsen mellan
ständernas och konungens förtroende ännu ej så skarpt
fram-trädt, att det kunde sägas ligga i utskottets
natur att af ständernas utses, ehuruväl det så
skedde de första riksdagarna. Men om den saken
var aldrig under hela 1600-talet i lag stadgadt;
Frihetstiden afskaffade således ingen olaglighet,
när det föreskrefs, att sekr. utskottet skulle utses
af ständerna. Karl den elfte ti 11 väl l a de sig ej
heller denna rätt; den var ju före honom begagnad
af Christinas förmyndare 1634; af Christina sjelf
och Carl Gustaf användes den alltid, och af Carl den
XI:s förmyndare 1664 och 1672*). Fryxell tyckes ock
anse, att först Carl XI uppdrog inrikes ärender åt
hemliga utskottet; detta hade dock skett redan 1672,
då utskottet också fördelades i tvenne afdelningar,
en för utrikes- och en för inrikes-ärender **). -
Del. 31. s. 60 omtalas, hurusom Dalen bearbetade
bönderna vid 1723 års riksdag för att blifva vald
till ståndets sekreterare; källan är ej uppgifven,
kanske är den åter någon ministerberättelse, men det
hela synes misstänkt, då man vet, att icke bönderna,
utan ståndens talmän utnämnde denne tjensteman. -
Del. 34. s. 79 få vi veta så mycket om mutorna
till konung Fredrik; förutom hvad vi förr yttrat
om detta sätt att berätta likt och olikt, måste
vi här till-lägga något om de osäkra uppgifternas
sammanförande till en hel osanning. Hvar och en,
som gör sig besvär att jemföra det stycke, som här
*) Se Tham. Sv. Riksd. Historia d. 1. s. 366
och del. 2. 2. 186; här ser man ock af rådets
öfverläggning, att frågan betraktades såsom oviss,
men att ingen lag fanns och att prejudikaterna för
rådets rätt ansågos flera. Ar 1664 hade visserligen
Adeln knorrat öfver ledamöternas utnämning af rådet,
men ej åberopat något lagstadgande och snart tystnat.
*)-Se Tham. Sv. Riksd. Hist. 2. 2. 188-190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
