Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Anmärkas bör ock, att den, som på någotdera af
sistnämnda tvenue sätt - genom fadrens försäljning
eller för skuld - blifvit slaf, kunde alltid lätt och
äfven mot husbondens vilja friköpas och då återgå till
friheten. Dylik återgång var deremot förmenad dem,
som blifvit dömda till slafveri för vägrad krigstjenst
eller försök att undandraga sig skattskrifningen,
äfvensom alla lifdömde. Sistnämnda uttryck fordrar
en förklaring. En fri Romare fick aldrig af bödeln
aflifvas, han skulle först stötas ned i slafvarnes
klass. En källa till slafveriets ökande blef detta
naturligtvis först, då i en senare tid dödsstraffet
merendels förvandlades till tvångsarbete. - Kriget
gaf dock i alla tider den största tillökningen. Allt
större blifva massorna af tagna fångar, ju
vidsträcktare Roms eröfringar blifva. Sardiniens
täta uppror gåfvo anledning till rika byten af denna
art, Gallien lemnade vid Csesars eröfring l million
slafvar, Britannien jemväl betydliga skaror. Dock
aktades aldrig dessa råa barbarer särdeles högt;
Cicero klagar, vid tal om eröfringarna i dessa nejder,
att man ej derif rån kan vänta några i vetenskap och
konst utmärkta slafvar. Österlandet gaf än större
massor och i allmänhet, af nyss antydda skäl, mera
eftersökta. Förhållandet var för öfrigt så vanligt,
att man endast undantagsvis ansåg det löna mödan att
omtala bytets storlek. Eröfringen af Epirus inbringade
150,000 slafvar; Marius tog från Cimbrer och Teutoner
ett lika stort antal; de Judiska fångarnes antal
steg till nära 100,000. Och äfven efter krigens slut
fortsattes detta arbete. Då vidtaga de Romerska
proconsulernes utpressningar; när penningar tryta
till skattens betalande, förskjuta embetsmän-nen lån
(t. ex. mot 48%); så utpressas allt, och när intet
annat finnes att taga, säljas invånarne. - Roms
oklokhet att först förstöra alla kufvade staters
flottor och sedan låta sin egen förfalla beredde
möjligheten till det sjöröfveri, sorn mot republikens
slut hejdlöst rasade på Medelhafvet under öppet hån
mot verldsstaden. I nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
