Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? Af C. P. Wikner. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
medgifves, men låtom oss göra den ändå. Vi stå i alla
fall på långt när icke på fast mark. Jag känner,
huru vår theologiska och filosofiska grundval,
möjligheten af kunskap om Gud, ännu skall skakas på
ett betänkligt sätt.
Det är en af Christendomens grundsanningar, att
Gud är subjekt eller person. Och i sanning, ifall
det skulle uppstå ett tillfälle att välja mellan en
opersonlig Gud och en personlig, så vet jag väl hvad
jag valde. Och jag vet derjemte, hvad hvarje menniska,
som någonsin kännt ett djupare religiöst behof,
skulle välja. En opersonlig Gud, ett blindt öde,
en naturmakt - sannerligen, mitt hjerta kan nog få
tillfälle att stelna ändå, utan att jag skulle skaffa
det en Gud af is. Nu väl, det religiösa medvetandet
har i detta afseende längesedan gjort sitt val,
och filosofien har, såsom vanligt, med sitt val
kommit en smula efter, men också slutligen valt på
samma sätt. Man kommer således gerna öfverens derom,
att Gud är ett subjekt, ett Jag eller en person. Och
det är i sanning lyckligt, att man kan komma öfverens
om något. Också synes man i denna öfverenskommelse
hafva fullkomligt rätt. Ty nog är väl det personliga
lifvet det högsta lif, som vi kunna tänka oss,
och hvarje annat lif deremot ett lägre. Likaledes
bör det väl vara klart, att Gud, såsom det högsta
tänkbara, hvarken kan sakna lif ej heller ega det i
en lägre grad än den högsta. Han måste derföre vara
person. Överenskommelsen synes mig vara riktig. Men
huru är det? Jag anar med en viss förskräckelse, att
denna plötsliga öfverensstämmelse mellan filosofer
och theo-loger icke kan betyda något godt. Icke
hvarje hastigt afslutad fred, om ens någon, har
sin grund deri, att kontrahenterna vilja hvarandra
väl. Man har haft exempel på personer, som för att
få tillfälle att hämnas på hvarandra offrat sitt eget
lif. Skulle nu någon komma och säga mig, att theologen
och filosofen gjort på detta samma sätt, så skulle
denna underrättelse visserligen förorsaka mig smärta,
men knappast förvåning. Ty har man beröfvat hvarandra
förstånd, moralitet, religiositet, humanitet, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
