Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny Svensk Dramatik, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
grafierad eller dess tilldragelser radade bredvid
hvarandra såsom perlor på ett band, utan man vill i
det lilla se en bild af det stora, i den enskilda
handlingen se afspeglad någon sida af det stora
verldsförloppet. Derför måste orsak och verkan vara
närmare förknippade med hvarandra, följderna af
karakterernas anlag och handlingarnas moraliska halt
följa snabbare och omedelbarare än i verkligheten;
hela lifsmaschineriet skall röra sig inom en sfer, der
allt liksom går lättare och snabbare utan hinder af de
tusen tillfälligheter, som tillhöra det alldagliga;
det dramatiska lifvet skall utveckla sig och andas
inom en egen atmosfer, liksom kemisterna tala om en
lifsluft med större syrehalt än den vanliga, inom
hvilken alla lifsfunktioner öka sin verksamhet, alla
sinnen blifva vaknare och känsligare, alla organer
raskare fullgöra sina åligganden,- men också lågan
på lifvets härd hastigare förbrännes och organismen
fortare går sin undergång till mötes. Inom en sådan
verld, der allt är liksom genomskinligt, och der
det bör vara, såsom man sagt om Shakespeare, att
personerna äro lika urverk, hvilka man satt under
glaskupor,- inom en sådan verld är det nödvändigt,
att den sammanhållande enheten klart framträder,
om det hela skall kunna uppfylla sin bestämmelse
att som en facett i skönhetens mångsidiga diamant
bryta någon stråle från det högsta ljuset. Denna
enhet blir för dramaturgen den archimediska punkt,
från hvilken han som en skapare i smått sätter sin
verld i rörelse, och utan denna hjertpunkt blir hans
verk icke en lefvande organism, utan en mer eller
mindre vanskaplig docka, som rör sina lemmar på ett
förvändt sätt, allteftersom den bakom maschineriet
gömda handen rycker på de olika trådarne.
Nej, allt åberopande af det historiska skådespelets
friheter är otillåtligt och beror på ett grundmisstag
i uppfattningen af dramats natur och töjbarheten af
dess begrepp. Dessa friheter skulle dock icke kunna
bestå i något annat än i handlingens större frihet
och obundenhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
