Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han uppstallde sig som arfsberattigad till »staten Slesvig=
Holstein» efter den Oldenborgska manslinjens utdoende,
och pa den grund att kongelovens kvinnliga arfsfoljd icke
skulle vara gallande for Slesvig. Han sag darvid icke alle=
nast bort fran Slesvigs och Holsteins grundvasentligt olika
statsrattsliga forhallanden och fran det gottorpska Slesvigs
inkorporation i Danmarks krona samt stormakternas garanti
daraf, utan afven fran att hans egen slakt mot ersattning
afstatt fran all eventuell arfsratt pa Slesvig pa grundval af
den gamla lansratten. Daremot skulle den hertigliga Sonder=
borgska linjen, alltsa ocksa dess Augustenborgska forgrening,
efter lansratten kunna gora ansprak gallande pa delar af Hol=
stein, i fall den kungliga manslinjen doge ut.
Men han hade emellertid mera an en strang pa bagen
och ville intrigera sig till stathallarposten i hertigdomena.
Darfor maste han och hans bror till en borjan halla nagor=
lunda goda miner med det danska konungahuset, allt medan
de, under motarbetande af alia danskt nationella strafvanden,
hetsade upp befolkningen mot Dahmark och under fast-
hallande vid sitt rent dynastiska mal manovrerade efter de
skiftande intrigernas kraf. Forst 1846 kastade de oppet af
masken.
Nu till sprakfra^an. Dess historia innebar en halsosam
lardom, om huru svart det bestraffar sig att icke halla det
egna nationella spraket i helgd och vordnad och betrygga
dess oeftergifliga rattigheter. Sonderjyiland var ursprung=
ligen ett dansktalande land, och annu i borjan pa i8oo=talet
var det danska spraket forharskande anda ned till Sli-Husum^
linjen, med undantag af en vastkuststracka, dar frisiska ta6’
lades. Men under arens lopp lyckades det med tillhjalp
af det tyska kyrko= och skolspraket, som dominerade i den
storre sydliga halften, att nagot undantranga danskan, dock
icke mer an att i midten af arhundradet danskan var sa
godt som allenaradande norr om linjen Flensborg=Tonder,
afvensom nagot dar nedanfor. I Flensborg och staderna
talades danska genomgaende af den enklare befolkningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
