- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
475

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dansk= och norsktalande mot en tysktalande. Nu blef det
i stallet endast tva danskar mot en tysk.

Men vore an tyskarne fortfarande i minoritet, sa hade
under envaldets dagar det tyska elementet i statslifvet f6r=
varfvat ett oproportionerligt inflytande, och strax utanfor
gransen hade de att tillga en stor nation, med hvilken de
voro samhoriga. Och handelserna nu i arhundradets borjan
hade kommit den tyska nationalkanslan att vakna och svalla
ofver i en varm hanforelse, som maste verka lifgifvande
afven hos tyskarne utanfor. Icke heller kunde det just starka
banden mellan Holsteins tyskar och Danmark, att medan
tyska landerna gingo med i frihetskampen mot Napoleon,
Danmark envist stod pa hans sida och Holsteins ungdom
alltsa nodgades strida mot Tysklands vanner och hjalpare.

Inom det danska folket ater hade emellertid trots stora
forluster och olyckor den nationella sjalfkanslan ater
vaknat till lif, och helt naturligt var, att det skulle kanna
sig som den danska monarkins karna och vilja hafda sin
ratt att sa vara. De tendenser till en kamp mot envaldet
och fram mot en forfattning, som borjade gora sig gallande
saval i det egentliga Danmark som hertigdomena, forde ock
med sig en skarpning af de olika nationalitetsindividuali=
teternas sjalfmedvetande och bidrogo till att lata spira upp
de fron till en skickelsediger strid, som lago nedlagda i
dessa nationalitetsmotsatser inom en och samma stat.

Till uppkomsten och utvecklingen af den slesvigholstein=
ska rorelsen i forra delen af i8oo=talet medverkade manga
faktorer. Forsta ansatsen dartill kom redan 1815 fran nagra
Kielprofessorer (Dahlmann m. n.), och under payerkan af in=
trycken fran julirevolutionen 1830, Belgiens frigorelse och
frihetsrorelsen i Tyskland gaf sedan Uve Lornsen signalen
till en folklig slesvigholsteinsk rorelse, hvarefter en del yngre
folk, advokater och docenter, sasom Olshausen, Beseler m. fl.
bildade en liberal grupp, som sokte satta fart i rorelsen.
Smaningom uppkom ett narmande mellan dessa liberala
slesvigholsteinare och det konservativa ridderskapet, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free